Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Andra kammaren

Svenske kompisen om Nya Zeelands hyllade ledare: »Naturbegåvning«

En politisk ledare från ett litet land långt ner i syd hyllas över hela världen för sin roll i coronakrisen. Svenske kompisen förklarar varför. Rörelsens sorgebarn Brunnsvik ska få akademisk examensrätt. Och när är det slutdansat för Björklund? I veckans Andra Kammaren.

Plötsligt pratar alla om en premiärminister för ett litet land med knappt fem miljoner invånare. Jacinda Ardern hyllas för sitt sätt att leda Nya Zeeland genom coronakrisen.

Jacinda Ardern i nya zeeländska parlamentet. Foto: TT

I kriser stiger nya ledare fram, brukar det sägas. Och coronakrisen har riktat uppmärksamheten mot en grupp ledare som kanske för några veckor sedan knappt hade en aning om vilka de var. Som Jacinda Ardern, Nya Zeelands 39-åriga premiärminister, som må vara ung, men som nu varit med om att leda landet i två nationella och en global kris.

Efter Christchurch. Foto: TT

Det började med terrorattentatet mot en moské i Christchurch den 15 mars 2019. 51 personer dödades och 49 skadades i attentatet. Direkt efter attentatet gick Ardern ut och förespråkade skärpta vapenlagar och hon åkte till Christchurch för att möta de sörjande.

Nästa kris kom strax före årsskiftet. Den 9 december 2019 fick vulkanen på populära turistön White Island ett utbrott. 18 personer dödades och flera fick allvarliga brännskador. Återigen riktades världens blickar mot Nya Zeeland.

Om ledarskap under pandemin skriver The Atlantic: ”Coronaviruspandemin kan vara den största testen av politiskt ledarskap som världen har bevittnat. Varje ledare på planeten ställs inför samma potentiella hot. Varje ledare reagerar olika, på hans eller hennes sätt. Och varje ledare kommer att bli bedömd på resultaten.”

Premiärministern på de dagliga presskonferenserna om covid-19.

Jacinda Ardern beskrivs ha tagit sin alldeles egen väg. Hon agerar med stor empati, och kommunicerar klart och tydligt, både lugnande och konkret. Och det tycks fungera väl.

Folk känner att Ardern ”inte predikar för dem, utan är med dem”, säger Helen Clark, tidigare premiärminister (1999–2008) i Nya Zeeland till The Atlantic. ”Det här är en sådan kris som stärker eller försvagar ledare, och den kommer att stärka Jacinda”, säger Helen Clark.

Den svensk som känner henne bäst är Johan Hassel, Socialdemokraternas internationella sekreterare. 2009 blev han generalssekreterare i IUSY, den socialistiska ungdomsinternationalen. Jacinda Ardern var då IUSY:s ordförande.

– Jacinda är en politisk naturbegåvning. Hon har värderingarna nära sig och är i sig en trygg och öppen person. Det slår igenom och gör att hon närmast instinktivt landar rätt. Hon är också en person med stark integritet. Och som politiker är hon mån om att nå ut.

– Hon har värmen i sin personlighet, men också den hårdhet som krävs i politiskt ledarskap. Hon vet vad hon vill, och har inga problem ställa krav på omgivningen. Men också höga krav på sig själv. I krissituationer slår det igenom, säger Johan Hassel.

En kommunikationsväg Jacinda Ardern valt under coronakrisen är livesamtal på Facebook där hon svarar på frågor och ger konkreta råd till folk. I ett av Facebooksamtalen sitter hon hemma i en urtvättad collegetröja och förklarar att hon just nattat sin dotter.

– Jucinda kan prata med vanliga människor, och det har hon använt i sociala medier. Det är en kommunikation direkt med väljarna. Trump har uppmärksammats för att han twittrar och skickar SMS. Men jag skulle säga att bäst på progressiva sidan att kommunicera via sociala media och kanaler är Jacinda, säger Johan Hassel.

Nya Zeeland har i coronatider en fördel i sin tydliga geografiska avgränsning. De krävde från 15 mars att alla tillresande skulle placeras i karantän i fjorton dagar, från 20 mars stängdes gränserna helt för dem som inte är permanent bosatta i landet.

Regeringens hållning har inte varit att ”platta ut kurvan”, utan att eliminera virusets förekomst i landet. De förbjöd resor från Kina tidigt i februari, innan någon i landet var smittad.

Denna vecka i april har 16 personer hittills avlidit av corona och 1 112 personer är smittade i landet. Den utplanade kurvan finns redan här.

Fast oppositionen har kritiserat regeringen för att överreagera och pekar på att Australien har lyckats reducera antalet coronafall utan att ta till en så kraftfull nedstängning som Nya Zeeland.

Samtidigt tycks zeeländarna sluta upp bakom regeringen. I en undersökning i början av april svarade 88 procent av de litade på regeringens förmåga att sätta in rätt åtgärder mot corona och 84 procent att de hade förtroende för regeringens sätt att sköta arbetet mot pandemin hittills.

Nyligen förklarade Ardern att hennes regering och höga myndighetschefer ska gå ned i lön med 20 procent under sex månader, vilket hon beskrev som en symbolisk gest:

– Det här handlar om ett erkännande av att den här situationen kommer att drabba många nyzeeländare hårt, sa hon.

”En kritik jag fått genom åren är att jag inte är aggressiv eller bestämd nog, eller kanske att för att jag är empatiskt är jag svag. Jag är bestämt emot sådana påståenden. Jag vägrar tro att man inte både kan vara medkännande och stark”, har Jacinda Ardern sagt.

Johan Hassel träffade henne i Europa ett halvår före valet i Nya Zeeland 2017.

– Då fanns inte på kartan att hon skulle lyftas fram som Labourledare. Men hon lyfte fram en tydligare S-politik. Hon tror på det hon gör. Politiken har en stark förmåga att använda för mycket bullshitspråk. Hon är tvärtom, hon sa: ”Let`s do this”, vi ska göra saker.

– Hon gjorde saker och blev snabbt en populär premiärminister. Men hon var en av de mest närvarande i tv och politiska diskussion även innan. Ett känt ansikte, som snabbt fick stark igenkänning.

Mette Frederiksen och Jacinda Ardern i samtal om coronakrisen. Foto: Instagram.

I september 2019 träffade hon Donald Trump för första gången i samband med ett FN-möte. Där mötte hon också för första gången sin danska kollega, Mette Frederiksen. En kontakt de tycks fortsätta hålla, de är i ungefär samma ålder (Mette F är 42), och leder S-partier och regeringar i länder med runt fem miljoner invånare, även om de gör det på södra respektive norra delen av jordklotet.

– Här är världens två kvinnliga socialdemokratiska statsministrar. Man kan inte komma längre från Danmark geografiskt än Nya Zeeland. Men avståndet var inte stort på mötet, skrev Mette Frederiksen efteråt om deras första möte.

Jacinda Ardern föddes 26 juli 1980 och fyller alltså 40 i sommar. Hon växte upp i en mormonfamilj, men lämnade kyrkan 2005 som en reaktion på dess inställning mot homosexuella, och beskriver sig numera som agnostiker. Hon blev sitt lands premiärminister 2017, när Labourpartiet bildade regering ihop med populistiska New Zealand First, och med stöd av Gröna partiet.

Hon var då den yngsta kvinnliga regeringschefen någonsin, och sommaren 2018 blev Ardern den andra regeringschefen (efter Benazir Bhutto) att föda barn som regeringschef. Hon är den tredje kvinnliga premiärministern i landet.

Första gången hennes agerande fick stor spridning i världen var när hon kandiderade att bli premiärminister, och fick frågan vad som skulle hända om hon blev med barn.

– Hon svarade att det är okey att ställa frågan till henne, för hon har varit öppen med sina familjeplaner. Men det inte okey ställa sådana frågor till kvinnor generellt sett, för det är ett av de stora problemen med ojämställdhet. Hennes svar blev viralt väldigt uppmärksammat.

Jacinda har bland annat gjort sig känd för att etablera bättre regeringsrelationer med den ursprungliga befolkningen i māorifolket. Hon väckte uppseende när hon ville avskaffa monarkin i Nya Zeeland. Drottning Elizabeth är formellt statsöverhuvud (liksom i Australien och Kanada) och högsta statsfunktionen i landet är generalguvernören. Jacinda blev första premiärministern i landet som gick i ett pridetåg, har verkat för friare abortlag och vill att landet ska folkomrösta om att legalisera cannabis.

Johan Hassel, i dag internationell sekreterare för S, lärde känna Ardern genom arbetet i IUSY, socialistiska ungdomsinternationeln. Foto: Global utmaning.

Redan på 2000-talet, när hon ledde IUSY ihop med Johan Hassel, utvecklade hon det internationella nätverket som hon har nytta av i dag som premiärminister. Bland kompisarna från den tiden finns till exempel Italiens europaminister, Chiles oppositionsledare och statssekreteraren i tyska finansdepartementet.

Men – hon leder en minoritetsregering. Fast håller populariteten i sig kan det bli en ändring på det: Den 19 september 2020 hålls parlamentsval i Nya Zeeland.

* * *

Pilsnermoderaterna?

Det tidigare M-kommunalrådet Ulf Bingsgård var 32 år när han tog över som ordförande i kommunstyrelsen i Trelleborg 2007. Han satt kvar på posten till valet 2014, då ett rödgrönt styre med S-MP-C och ett lokalt parti tog över.

Bingsgård satsade på att brygga öl i stället. Det gick hyfsat fram till coronakrisens verkningar. Precis när ölsäsongen skulle dra igång på allvar slog smittan och dess verkningar till. Och besöken på ölmässor uteblir.

Men det tidigare M-kommunalrådet vässar sina politiska kontakter och M-kompisar i riksdagen har ställt frågor till finansminister Magdalena Andersson om inte Sverige skulle kunna sänka skatterna på öl från hantverksbryggerier, som andra länder tydligen har. Nej, kan svaret sammanfattas.

Men öllobbyn lär fortsätta sina försök att få till förändringar. Under tiden ordnar Bingsgårds bryggeri hemkörning av folköl till kunderna, vilket Sydsvenskan skrivit om.

Hemkört öl. Foto: Hönsinge

Kanske borde han även be sin hyresvärd om hjälp. Otto von Arnold, som äger Jordberga gods där bryggeriet finns, har dessutom varit en gammal allianskompis. Han satt i riksdagen för Kristdemokraterna och är den största privata markägaren i Trelleborgs kommun.

Vårt tips är: Bjud Otto på en pilsner! Varför inte en Räntmästarens röda, som vi sett finns i sortimentet? ”Sumprunkarens Svarta” är däremot kanske ett för djärvt val.

* * *

Hemma hos… Disney

Färgstarkt som en serietidning är det, Walt Disneys gamla hus i Indian Canyons i Palm Springs, Kalifornia. Jo, det är faktiskt sant. Huset byggdes till Disneyfamiljen (ja, inte Kalle Anka & Co precis, utan den riktiga) och fanns i familjens ägo fram till 2015. Nu är huset till salu för bara 1 095 000 dollar.

Det beskrivs som Disney’s “technicolor dream house” beroende på den färgstarka inredningen och dekoren. Läs Curbeds artikel och har du pengarna är det bara att gå vidare till mäklaren.

* * *

Hemma hos… Åkesson

Som vi tidigare konstaterat ger coronakrisen en öppning för en ”hemma-hos”-inblick i hur (nyseparerade) Jimmie Åkesson och ex-sambon Louise Erixon hade det i villan i Sölvesborg. Jimmie Åkessons coronavideor ger nya inblickar i det Åkessonska hemmet. Tidigare i en del av vardagsrummet, köket och altanen. Nu kompletteras det med trapphuset och en annan del av vardagsrummet. Det tar sig! Nu väntar vi även på badrum, källare och sovrum. Och kanske rummet där sonen Nils får hemmaundervisning?

* * *

Sorgebarnet Brunnsvik får högskoleexamen

Lite vid sidan av det stora nyhetsflödet beslutade regeringen i början av mars att ge folkhögskolan Brunnsvik rätt att utfärda examen på högskolenivå, i detta fall i kreativt musikskapande. Detta har retat upp Liberala studenter, som anklagar S för maktfullkomlighet.

”När Matilda Ernkrans (S) den 5 mars stolt proklamerar att en folkhögskola nu har fått rätt att ge ut konstnärliga examen på högskolenivå visar ministern för högre utbildning och forskning inte bara på sin bristande kunskap om Sveriges utbildningsväsen, utan även på den maktfullkomlighet som finns i socialdemokratin”, skriver Willhelm Sundman, andre vice ordförande i Liberala studenter på Altinget.

– Det finns utan tvekan minst ett tiotal andra folkhögskolor runt om i landet som har samma, om inte högre, kvalitet på sina konstnärliga utbildningar än Brunnsvik. Skillnaden ligger i att de inte har några kopplingar till Socialdemokraterna, utan i stället står på egna ben som fria aktörer inom civilsamhället, fortsätter han.

– Wilhelm Sundman så grovt går vilse. Som väl är, så är det sällsynt att partipolitisera och misstolka i en fråga som denna, skriver Brunnsviks rektorer i ett svar.

– Synsättet ekar tillbaka till hur borgerliga debattörer under tidigare epoker kritiserat uppbyggandet av nya lärosäten vid sidan av Uppsala och Lund. Då pratade man om “bygdehögskolor”. Nu är begreppet tydligen “kvasihögskolor”, men innebörden är densamma, ryter Jakob Stone, från S-studenter till.

Anrika Brunnsviks folkhögskola har fostrat generationer av S- och fackliga ledare. Foto: TT

Den tidigare LO-ägda skolan Brunnsvik, strax utanför Ludvika, har i många år varit ett av ”rörelsens” sorgebarn.

ABF Nordöstra Storstockholm var de sista som drev utbildning på Brunnsvik, men gick i konkurs 2014. ABF-avdelningens ombudsman hade ett halvår tidigare fått sparken, anklagad för att ha använt svart arbetskraft när ABF-anställda fick bygga om hans tidigare och dåvarande hem. Han hade också ägnat sig åt vidlyftiga affärer med bland annat en gymnasiefriskola som gått i konkurs.

Ludvika kommun fick ett anbud de inte kunde tacka nej till: köp skolan för en krona och gör vad ni vill med den. Nästan.

Kommunen betalade en krona och fick tre miljoner i driftsbidrag av LO, vilket motsvarade driftskostnaderna i ett år. Men det fanns anbud på upp till 5,5 miljoner kronor för fastigheterna. Bert Karlsson var bland dem som hörde av sig under den värsta flyktingkrisen. Men då skulle det bli just ett asylboende på Brunnsvik. Det ville varken LO eller den i frågan unika majoriteten i Ludvika.

För den 16 februari 2015 fattade Ludvika kommun beslut att köpa Brunnsvik. Det kom efter hård debatt på två fullmäktigemöten och en omröstning som slutade 27–17 för ett köp. Den unika majoriteten bakom beslutet bestod av S, SD, MP, lokala Bopartiet och nazisten Pär Öberg som valdes in i valet 2014 med 18 ditskrivna personröster på en SD-lista.

Mats Persson (SD) hymlade inte med deras motiv att säga ja till köpet under fullmäktigemötet:

– Tänk om Brunnsvik annars blir ett asylboende för 700–800 flyktingar?

Efter att ABF Nordöstra Storstockholm bestämde sig för att flytta kursverksamheten från Brunnsvik till Borlänge 2013 stod skolan stått tom. Och tömningen när den övergavs av både kursverksamhet och LO beskrivs som rena gravplundringen.

– Jag var där och det kom dit tanter som bar iväg på saker de hittat i containrarna och andra ställen. ABF-avdelningen rev också ut och sålde saker, berättade Enrico Barile, som skötte om skolan som konsult för LO:s räkning i Dagens Samhälle 2015.

Skolans bibliotek packades i containrar och kördes till ABF-avdelningen i Sollentuna. Där fick de stå, i ur och skur. Arbetarrörelsens arkiv lyckades rädda en del material från skolans över hundraåriga existens.

Nu är huvuddelen, förutom de allt för fuktskadade böckerna, återbördade till Brunnsviks bokstuga. Där drivs i dag en mindre kursverksamhet. Men kurserna som ger examensrätt verkar hållas i Borlänge.

* * *

Juholt om kvällen med Kenny Rodgers

Obetalbart...

* * *

Björklunds danssteg i väntan på Rom

Håkan Juholt är också supporter till Jan Björklunds deltagande i Let´s Dance, och som vi andra undrar han när Björklund ska få sin utnämning. När han dansat klart?

* * *

M-svingaren tog fel

Lars Beckman är kanske tvåan efter Hanif Bali i att svinga sig med kommentarer på twitter. Denna gång gick det dock lite fort - för jämställdhetsministern hör ju till MP.

* * *

Varifrån kom skruvmejseln?

Nils Karlsson, tidigare MP-råd i Malmö, ställer en berättigad fråga om det här med produktplacering. I detta fall har det nog gått lite långt.

* * *

Lika som bär

F d finansminister Anders Borg, och Nederländernas premiärminister Mark Rutte. Foto: TT

* * * * * *

Hört något? Sett något? Vet något? Kommit på en lika som bär?

Har du bilden eller klippet alla vill se? Tipsa oss!

andrakammaren@fokus.se

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera