Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Covid-19 / Vetenskap

Vården skriker efter personal – men erfarna läkare ignoreras

Under brinnande coronapandemi skriker vården efter personal, men ignorerar erfarna läkare.

Hon arbetade i fältsjukhus i krigsområdet mellan Azerbajdzjan och Armenien i början av 90-talet, där infektionssjukdomar som sorkfeber, tuberkulos och mässling var vanliga. Under en dag kunde sjukhuset plötsligt få in en mängd soldater med difteri.

– Vi var tvungna att intubera patienter på en gång för att säkra luftvägarna; de kunde inte andas, berättar Lala Babayeva, 53, utbildad narkos- och akutläkare och intensivvårdsläkare från Azerbajdzjan, för Fokus.

Hon ska snart börja arbetsdagen som läkarassistent på avdelningen Hjärta och kärl vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Men nu, under coronapandemin, har hon erbjudit sig att rycka in i intensivvården.

Från sin tid som intensivvårdsläkare; i fält såväl som vid centralsjukhuset i staden Baku är hon van vid att jobba med exempelvis triage och infektionspatienter i respirator.

– Vårdpersonal blev inte sjuk då; men så var vi ju också vaccinerade, säger Lala Babayeva och tar upp en post-it-lapp ur skjortfickan. Där finns namnet på en kontaktperson på intensivvårdsavdelningen, där hon ska anmäla intresse. Hos den rekryterare hon tidigare uppsökt fick hon ingen respons.

LÄS OCKSÅ: Svenskar ska testa läkemedel mot covid-19

Nu – när flera av landets sjukhus söker med ljus och lyfta efter personal – vill även läkare med utomeuropeisk utbildning och erfarenhet bidra.

– Vi vet att vi inte kan jobba som legitimerade läkare innan vi blir godkända på kunskapsprovet. Men vi kan i alla fall jobba som underläkare eller läkarassistenter, eller – vid behov – som sjuksköterskor, säger Lala Babayeva, som för 14 år sedan fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Innan hon fick sitt nuvarande korttidskontrakt som läkarassistent har hon jobbat som undersköterska, i kommun och på akutmottagning. Hon har inte klarat det kunskapsprov som i kombination med ett halvårs praktiktjänstgöring är en väg till läkarlegitimation för läkare med utomeuropeisk utbildning. Men hon är fast besluten att en dag bli godkänd.

– Men nu handlar det om en annan kamp. Vi har bara en fiende just nu; covid-19.

Även Laiza Eriksson, 37, från Irak, är utbildad intensivvårdsläkare, och talar liksom Lala Babayeva tydlig svenska. Hon har godkänts på kunskapsprovets teoridel, men har praktiken kvar; den som, liksom teoridelen, skjutits upp till följd av coronakrisen. Under flera år arbetade Laiza ­Eriksson som intensivvårdsläkare; först på fältsjukhus i Bagdad, därefter på Cypern och i Syrien. Hon har bott i Sverige i fem år och har tidigare arbetat som läkarassistent för en privat vårdgivare. Nu under coronapandemin har hon via regionens bemanningscenter försökt få jobb som underläkare vid något av Stockholms sjukhus, utan att ännu få svar.

– Jag vill bara hjälpa till, det spelar ingen roll med vad.

LÄS OCKSÅ: Agnes Wold: Smittan kommer hem till dig med brorsonen

I takt med att fler patienter behöver intensivvård till följd av covid-19 har sjukvården efterlyst förstärkning. När hela havet stormar på en arbetsmarknad som ett ilsket virus till stor del har satt ur spel tycks lediga platser alltid kvarstå inom en sektor; vården, vars samhällsbärande position de senaste veckorna framträtt allt tydligare.

Permitterad hotellpersonal omskolas; SAS-personal som tvingats lämna en vingklippt flygbransch började nyligen en tredagars vårdkurs på Sophiahemmet. Pensionärer (under 70), läkarstudenter och personer med vårdutbildning kal­las in; även de som inte jobbat kliniskt på decennier och som därför – enligt en IVO-anmälan som Fokus begärt ut –  i vissa fall anser sig vara patientosäkra. Vården behöver all arbetskraft den kan få.

Men trots att  hundratals utlandsutbildade läkare erbjudit sin insats, har de hittills inte fått något konkret svar. Av de utomeuropeiska läkare i Sverige som ännu inte har svensk läkarlegitimation uppger 306 (var­av 96 finns i region Stockholm, 63 i Skåne och 49 i Västra Götaland) i en enkät från Internationella läkarföreningen (ILF) att de kan hjälpa till direkt.

Via en länk till regionerna som SKR hänvisat till efter att de utlandsfödda läkarna framfört sitt engagemang kan de direkt ansöka om att hjälpa till; flera av dem har även kontaktat sjukhus direkt.

– Många av dem har jobbat under krig och med triage. Mitt i coronakrisen har vi specialister som jobbat med utbrott av tuberkulos och sars, och som vill jobba, säger Aiman Elmansuri, ordförande för ILF.

Alla kompetenser behövs i arbetet mot pandemin, uppger Region Stockholm via presskontakt i ett mejlsvar:

»Till dem som hört av sig och inte blivit kontaktade säger vi att vi hoppas att deras erbjudande kvarstår, eftersom pandemin kommer att pågå under en längre tid och förstärkningen av personal sker successivt.«

LÄS OCKSÅ:/2020/01/provet-som-underkanner-varannan-utlandsk-lakare-far-kritik/

***

FAKTA: Kan jobba utan legitimation

Inga direkta juridiska  hinder finns för personer utan yrkeslegitimation att jobba i sjukvården, så länge de inte utför uppgifter som kräver legitimation. För läkarstudenter eller utländska läkare utan svensk legitimation krävs särskilt förordnande för att utöva yrket.

Det förekommer att läkare och läkarstudenter utan särskilt förordnande eller legitimation jobbar som undersköterskor eller läkarassistenter. Vårdgivaren ska säkerställa att personal har den kompetens som krävs.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera