Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Covid-19 / Utrikes

Varningar om hungernöd när 1,3 miljarder indier sätts i karantän

Skräcken för coronaviruset sprider sig i Indien. När 100 miljoner arbetsmigranter återvänder hem riskerar de att ta med sig smitta från städerna ut i landets alla hörn. Men riskerna är stora hur man än gör, säger Henrik Chetan Aspengren, Utrikespolitiska Institutet.

För en vecka sedan, tisdagen den 24 mars, sattes Indien i karantän. 1,3 miljarder människor har beordrats stanna i sin hem i tre veckor av premiärminister Narendra Modi. Endast butiker som säljer mat, mediciner och livsnödvändiga saker är öppna vissa tider på dygnet.

Igår rapporterade WHO att 1071 smittade konstaterats i Indien och 29 personer av COVID-19 har dött. För en vecka sedan var det ungefär hälften.  Även om det fortfarande är mycket få fall både jämfört med andra länder och helt försumbart i relation till Indiens befolkning vidtar premiärministern skarpa åtgärder direkt.

En landskarantän av detta slag får oöverskådliga följder för hela Indiens ekonomi och sociala system.

– Efter bara några dagar ser vi hur den ekonomiska aktiviteten kraftigt går ner i de flesta sektorer, säger Henrik Chetan Aspengren, Indienforskare på Utrikespolitiska Institutet.

Landet har en stor inofficiell sektor där människor går som daglönare i såväl industrier, hushåll och småföretag. Det kan handla om chaufförer, hemhjälp, byggarbetare, människor som arbetar inom hotell och service, försäljare av olika slag. Alla dessa förbjuds nu arbeta.

Kritiken låter inte vänta på sig och kommer från alla håll:

"Vi kommer att dö av allt gående och hunger innan vi kommer att dö av corona", säger 28-åriga Madhav Raj som går längs vägen i Uttar Pradesh, enligt TT-Reuters.

"Det är skamligt att vi tillåter att indiska medborgare behandlas på det här sättet" skriver oppositionspolitiker Rahul Gandhi på Twitter.

Bara fem dagar senare ber premiärminister Narendra Modi landets alla fattiga om ursäkt:

– De åtgärder vi har vidtagit kommer att ge Indien segern över corona, försvarar han beslutet i en nationell radiosändning.

Regeringen har också presenterat ett stödpaket på motsvarande 220 miljoner kronor för att direkt dela ut pengar och mat till fattiga.

Men det räcker troligen inte så långt, menar Henrik Chetan Aspenström, Indienforskare på Utrikespolitiska Institutet.

– Regeringen har inte de resurserna och det finns inte heller ett uppbyggt centralt infrastruktursystem som kan hantera det. Risken för godtyckligt agerande och rättsosäkerhet är stor, säger han.

Det gäller även den stora internmigration i landet som karantänbeslutet satt igång. Enligt Henrik Chetan Aspenström har landet ungefär 100 miljoner internmigranter som rör sig  i ett ständigt flöde mellan sina hembyar och en större stad i närheten för att arbeta, ofta i den informella sektorn.

– Nu vill alla de ta sig hem till sina byar. Det försvåras av nedstängningen som kraftigt minskat tåg- och busstrafiken.

Därav alla bilder på indier som går längs vägar. En del fastnar på vägen. Enligt rapporter från Sveriges radio hålls folk kvar och fängslas. Människor på landsbygden är rädda för att hemvändare kommer tillbaka med smitta.

Så frågan är om det som var tänkt som en tidig och effektiv åtgärd istället blir en virusbomb över hela Indien? Henrik Chetan Aspengren ger det enda svar som säkert kan ges:

– Vi vet inte, säger han och uttrycker tveksamhet om huruvida premiärminister Modi räknade med att den migration som uppstod av karantänen skulle komma så fort och bli så massiv.

Indiens få rapporterade fall var koncentrerade till vissa geografiska platser, men ingen vet hur stort mörkertalet är.

– En idé som diskuterades var att smittspridningen i tätbefolkade städer potentiellt kunde bli stor. Migrantarbetare bor ofta mycket tätt i dåliga bostäder i städerna. I sina byar kan de eventuellt ha ett lite självhushåll och släkt som kan hålla dem vid liv, plus att levnadskostnaderna är lägre, säger han.

Men osäkerheten kring smittoläget är det som gör hela strategin riskabel.

– Problemet med denna idé är att om nu smittspridningen fått fäste i städerna blir förstås en stor migration ett potentiellt enormt problem. Om spridningen inte fått fäste å andra sidan, kan migrationen bort från städerna få annat resultat. Hur som helst, stora osäkerheter i båda fallen.

Det som ytterligare komplicerar det hela är att Indien är en federation med 29 delstater och ett antal unionsterritorier utöver det. Precis som i EU är det delstaterna som har hand om hälso- och sjukvården. Olika delstater kan hantera frågan på olika sätt.  Det går inte heller alltid så ordnat till:

– Indisk polis har ofta en maktutövning som uttrycks våldsamt. Här finns stor risk för godtyckligt agerande och rättsosäkerhet, säger Henrik Chetan Aspengren.

Om tillvägagångssättet är rätt eller fel och hur det slutligen påverkar Indien återstår att se. Det enda som är säkert  är att när detta är över kommer en enorm utmaning att återskapa det indiska samhället, som sedan 70-talet lyft sina fattigdomstal från 45 procent extremt fattiga till 15 procent idag.

– Både en smittspridning och en recession i Indien skulle påverka hela jorden, säger han.

LÄS OCKSÅ: Stödpaketet från regeringen för att klara coronakrisen

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera