Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Covid-19 / Politik / Utrikes

Coronakrisen sätter öparadiset Maldiverna i kläm mellan stormakter

Corona kan bli avgörande för i vilken stormakts famn som öparadiset Maldiverna hamnar.

Coronapandemin har fått återverkningar även i den här arkipelagen i Indiska oceanen. Efter att de första fallen identifierats i början av mars, på två atoller där det bara finns turister och anställda från regionen, spred sig skräcken.

Det direkta resultatet blev först att samtliga flyg från Kina – 26 i veckan– ställdes in. 2019 lockades 1,7 miljoner besökare till Maldiverna och av dessa kom ungefär 300 000 från Kina. Nu har flygtrafik även från Europa upphört och från andra länder i Asien är den begränsad till ett minimum. Det är ett svårt slag mot ett land med knappt 400 000 invånare som är helt beroende av turism.

– Det kommer att bli kris. Vår ekonomiska överlevnad är i fara, säger Ahmed Naseem, minister i presidentens kontor, när Fokus intervjuar honom i Male.

Sett i ett bredare perspektiv är det dock inte bara en fråga om utebliven turism. Maldiverna må vara bäst känt som ett pärlband av över tusen små och lite större tropiska paradisöar, men att de ligger utspridda i havet betyder att landet, vars landmassa bara uppgår till 290 kvadratmeter, har en ekonomisk zon på 900 000 kvadratkilometer — och ligger strategiskt beläget precis där viktiga handelsrutter korsas. Det gäller olja från Mellersta till Fjärran östern, kinesisk import av mineraler från Afrika och export från Ostasiens industriländer till Europa, Afrika och andra delar av Asien. Detta har i sin tur lett till rivalitet mellan Kina — nykomlingen i Indiska oceanen — och traditionella makter i regionen som Indien, och även USA. Och mitt i denna potentiella konflikthärd ligger Maldiverna.

Kinas intressen i Indiska oceanen är uppenbara. Den största delen av Kinas oljeimporter kommer från fälten i Mellersta östern. Även mineraler från Afrika passerar dessa farvatten. I andra riktningen går kinesisk export av alla tänkbara varor till en stor del av Asien, till Afrika och Europa. Och i takt med Kinas framväxt som global ekonomisk stormakt har Kina blivit en aktör i ett havsområde där man inte varit närvarande sedan 1400-talet, då upptäcktsresanden Zheng He seglade med sina flottor kors och tvärs över Indiska oceanen.

Kinas förbindelser med Maldiverna utvecklades under president Abdulla Yameen, som satt vid makten under åren 2013 till 2018. Nya vägar byggdes med kinesisk hjälp, flygplatsen på Hulhule och annan infrastruktur moderniserades, turismen från Kina tog fart och kinesiska reseföretag började arrendera mark på flera av öarna för att bygga hotell. Maldiverna var bland de första länderna som undertecknade den kinesiske presidenten Xi Jinpings triljonprojekt »The belt and road initiative« (BRI), enligt vilket Kina åtog sig att bygga hamnar, vägar och annan infrastruktur på flera håll i världen men främst i länderna i och omkring Indiska cceanen.

Maldivernas strategiska betydelse kan inte överskattas och det var något som Storbritannien insåg på den tiden landet stod under brittiskt protektorat, från 1887 till 1965. Under andra världskriget upprättade britterna en flygbas på ön Gan längst i söder. Den låg efter rutterna från Europa till Singapore och Hongkong och stängdes först 1976.

Kinas intrång i Maldiverna orsakade oro i Indien, Kinas regionala rival, som enligt traditionen betraktat Indiska oceanen som »sitt« hav. Och inte bara Indien. USA har en av sina viktigaste militärbaser utomlands förlagd på den officiellt brittiskstyrda ön Diego Garcia strax sydväst om Maldiverna. Därifrån sköts mycket av logistiken för USA:s styrkor i Afghanistan och Mellersta östern. Och därav det nu allt närmare samarbetet mellan Indien och USA. De bägge ländernas flottor har regelbundna, gemensamma manövrar. Man säger inte öppet att det är Kina det rör sig om. Men det är ingen politisk observatör i regionen som tvekar om att det är just detta. Ett nytt kallt krig råder i Indiska oceanen — och det kan ingen viruskris ändra på.

Vändpunkten kom vid valet 2018, då Yameen besegrades och en ny president, Ibrahim Mohamed Solih, tog över. Yameen greps och åtalades för korruption. Den nya regeringen förklarade att alla tidigare avtal med Kina ska ses över. Mest alarmerande är alla de lån Yameens regering tog från Kina. De uppgår till 14 miljarder kronor eller 78 procent av hela utlandsskulden.

Indien var snabbt med att lova samma belopp i gåvor och krediter. Säkerhetsavtal undertecknades och Indien skänkte patrullbåtar till Maldivernas kustbevakning. Sedan kom coronakrisen. Indien befinner sig just nu i lockdown vilket kan få förödande konsekvenser för landets ekonomi. Kommer man att ha råd att bistå Maldiverna när landets egen industri och kommersiella verksamheter behöver allt det stöd de kan få? Kina, som tycks ha börjat återhämta sig, har större möjligheter att komma till Maldivernas undsättning nu när den viktigaste näringsgrenen, turismen, är död.

Ahmed Naseem menar dock under intervjun att förbindelserna mellan Maldiverna och Kina eller Indien är av helt olika natur:

– Med Indien har vi av historiska och geografiska skäl sociala och kulturella förbindelser som vi inte har med Kina. Vi samarbetar också på det säkerhetspolitiska området. Vårt förhållande till Kina rör sig helt och hållet på det ekonomiska planet.

Så kanske man ser det i Male, men knappast i Kina. I krisens kölvatten och utan bistånd från vännen Indien kommer Maldiverna att vara sårbart. Allt kan hända, politiskt, ekonomiskt och socialt. Man kan inte heller räkna med att ett försvagat USA kan spela samma roll i Indiska oceanen som tidigare. Coronakrisen kan därför i det långa loppet, när det gäller Maldiverna, visa sig vara en välsignelse för makthavarna i Peking. Och att återta fotfästet på de här strategiskt belägna öarna står med all sannolikhet högt på dagordningen i Peking. De har redan utlandsskulden som argument för att komma tillbaka.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera