Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Tjeckiens utrikesminister Tomas Petricek tackar sin polska motsvarighet, Jacek Czaputowicz, under ett möte.

Covid-19 / Ekonomi / Utrikes

Djup nedgång i Östeuropa trots få fall av Corona: »Som efter kommunismens fall«

Coronapandemin har drabbat södra Europa värst, samtidigt som länderna i östra Europa klarat sig relativt lindrigt. Men de ekonomiska verkningarna kan bli tuffast i östra Europa.

Under första kvartalet 2020 fick EU sin djupaste ekonomiska nedgång någonsin. BNP minskade med 3,5 procent jämfört med föregående kvartal. Europas största ekonomi, Tyskland, minskade med 2,2 procent under samma period. Siffrorna för det andra kvartalet, när nedstängningarna var som mest omfattande, förväntas bli mycket sämre.

Nya uppgifter tyder på att EU-ländernas ekonomiska aktivitet i mars och april sjönk med cirka 30 procent jämfört med året innan, skriver The Economist. Den 6 maj förutspådde EU- kommissionen en ”djup, ojämn lågkonjunktur”, där BNP i år minskar med 7,5 procent för EU som helhet och lite mer för den del som använder euron. Vissa prognosmakare är ännu dystrare, investeringsbanken Morgan Stanley ser euroområdets BNP sjunka med 11 procent.

De dystra framtidsutsikterna är också skälet till att nästan 8 000 miljarder svenska kronor läggs i EU:s stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill.

Det särskilda coronastödet har döpts till Nästa generations EU (NGEU) och består av ett antal olika insatser. Totalt ska 500 miljarder euro ges som bidrag och 250 miljarder som lån.

Huvudsumman, 560 miljarder, placeras i ett program för återhämtning och motståndskraft. Dit får medlemsländerna skicka in sina planer på vad de tänker göra, varpå EU-kommissionen bedömer läget och portionerar ut pengarna.

LÄS OCKSÅ: Världsledare pressas till offentliga hyllningar efter Coronahjälp

I debatten pekar man på de stora behoven av att få igång ekonomin i södra Europa, där Spanien och Italien drabbats hårdast av coronakrisen. Men när och om EU-stödet blir möjligt att söka kan många av länderna i Östeuropa komma att posta ansökningar.

Östeuropa har klarat sig relativt väl undan smittspridningen, men i pandemins efterspel kan de ekonomiska verkningarna bli omfattande, varnar nu experter.

Östeuropa har låga nivåer av smittade och avlidna i covid-19 och minskar nu succesivt sina nedstängningar. Slovakien har till exempel bara 1 520 smittade och 28 dödsfall medan grannlandet Österrike har 16 668 smittade och 669 dödsfall.

Östra Europa har klarat sig delvis för att de visste att de var sårbara. Rädslan att pandemin snabbt skulle kunna överväldiga deras bristande sjukvårdssystem gjorde att de snabbt införde omfattande restriktioner.

Utgifterna för sjukvård per capita i till exempel Polen och Ungern är ungefär en fjärdedel av Österrikes. Det hjälpte också att få östeuropeiska turister åker på vintersemester till skidorter i Italien eller Österrike, vilket visade sig bidra till smittspridningen.

Ändå kan den ekonomiska smällen bli värre i stora delar av öst än i väst.

– Östeuropeerna hanterade pandemin effektivt, men den lågkonjunktur som nu följer kommer att vara som recessionen efter kommunismens kollaps, säger Richard Grieveson från Wieninstitutet för internationella ekonomiska studier (WIIW), till The Economist.

Under de fem åren efter Berlinmurens fall 1989 minskade den årliga produktionen i före detta kommunistiska östländer med mer än 40 procent.

Östeuropeiska länder är sårbara av tre skäl. För det första är deras ekonomier exportberoende. Som andel av BNP varierar exporten av varor och tjänster från 96 procent i Slovakien och 85 procent i Ungern till 67 procent i Bulgarien och 61 procent i Lettland.

En annan orsak är att östeuropeiska regeringar har svagare statskassor för att finansiera räddningspaket. De kan inte ha stora budgetunderskott, eftersom investerare är försiktiga med att låna ut till dem. De flesta har låga nivåer av offentlig skuld, men deras kreditbetyg tenderar att vara dåliga.

Österrikes sttsskuld är i procent av BNP mer än tre gånger så hög som Bulgariens. Ändå är dess obligationer rankade som AA + av kreditinstitute Standard och Poor's, ett kreditinstitut, medan Bulgariens är BBB, konstaterar The Economist.

Många länder i öst förlitar sig också starkt på en av de industrier som drabbats hårdast av pandemin: turism. I Kroatien genererar turismen till exempel 25 procent av BNP.

LÄS OCKSÅ: Auschwitz vs Amazon

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera