Covid-19 / Ekonomi

Därför har börsen stigit med 8 procent – trots pandemi och risk för ny smittvåg

Trots pandemi och risk för en ny smittvåg lockas investerarkapitalet till aktiemarknaden.

I våras orsakade coronapandemin kraftiga BNP-fall för de flesta av världens ekonomier. Prognoserna framåt var nattsvarta. Det gick inte att överblicka när och hur den globaliserade världsekonomin skulle återstarta efter pandemin.

Redan under sommarmånaderna kom det signaler från näringslivet om att företagens resultat inte var så illa däran. Aktiviteten hade gått ner, men bortsett från besöksnäringen klarade sig många överraskande väl.

Men nu upprepar sig mönstret på nytt: i Europa sprids oron över en ny smittvåg, med risker för att det ska stoppa den ekonomiska aktiviteten och återigen skjuta ländernas BNP i sank.

Av dessa farhågor märks inget på Stockholmsbörsen. Faktum är att börsen sedan årsskiftet har stigit med cirka 8 procent. Stockholmsbörsens så kallade OMXSPI-index – som reflekterar den samlade prisutvecklingen hos aktierna i indexet – har vid flera tillfällen de senaste veckorna handlats på rekordnivåer. Den senaste rekordnoteringen var från i februari, strax före pandemin. Med andra ord har börsen återhämtat sig helt.

Det främsta skälet är att coronapandemin har gjort andra investeringsalternativ mindre attraktiva.

I den klassiska investeringstriaden av aktier, fastigheter och räntepapper är de två sistnämnda mycket osäkra. Fastighetsmarknaden är pressad av att intresset för kontors- och affärsfastigheter faller. Under pandemin har många företag minskat sina kontor och framöver väntas trenden hålla i sig – eftersom distansarbete visat sig fungera överraskande väl. Den fysiska detaljhandeln har också varit pressad av att konsumenterna snabbt växlat om till att handla på nätet, vilket försämrar intäktsutsikterna för den typen av lokaler och affärsfastigheter. Blotta osäkerheten skyr investerare.

Även räntepapper är ett oattraktivt alternativ i detta läge. Central- och riksbanker har skjutit in stora mängder kapital i systemet samt aviserat fortsatt låga räntor. På räntemarknaden är det få som tror på stigande räntor framöver och i stället för att köpa statsobligationer till låg ränta parkeras kapitalet i likvida tillgångar – aktier.

De stora kapitalflödena till börserna har lockat även småsparare. Enligt Bloomberg Intelligences siffror är småspararnas andel av aktiehandeln i USA den högsta på tio år och står nu för en femtedel av all handel. I Sverige är tendensen densamma – aktiehandelstjänsterna Nordnet och Avanza har ökat kundbasen med 25 procent det senaste året.

Sedan har börsbolagen visat sig klara av pandemin tämligen väl. På Stockholmsbörsen har både Husqvarna och H&M den senaste tiden gjort så kallade omvända vinstvarningar, där man i enlighet med gällande regelverk meddelar omvärlden om det sker stora avvikelser från tidigare givna prognoser. Lastbilstillverkaren Volvo, spel- och bettingbolaget Kindred och utbildningskoncernen Academedia är några andra vars verksamhet går allt bättre.

Sammantaget har de tidigare mörka prognoserna justerats till det bättre. För svensk ekonomi tros nedgången bli mind­re illa än under finanskrisen, med ett snabbare förlopp och att arbetslöshetstal som inte alls är lika högt som det först befarades.

Av sådana skäl spår prognosmakare att börsen fortsätter stiga i år. Den amerikanska akronymen TINA har blivit en populär förklaring till börslyftet: »there is no alternative«.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera