Aktuellt / Inrikes / Politik

Bromma flygplats – 30 år av oklara framtidsplaner och politiska strider

Nytt år, ny debatt om Brommas framtid. Kanske händer det faktiskt något den här gången.

Stockholm är nationsledande på många områden, men frågan är om staden inte är världsledande när det handlar om att dra lågintensiva politiska frågor i långbänk på ett sätt som både är inspirerande i sin uthållighet och enerverande i sin saktfärdighet. Framtiden för Bromma Stockholm Airport är inget undantag.

Flygplatsen i Bromma är en knepig fråga på både nationell och lokal nivå. Inte ens på hyperlokal nivå är grannarna runt flygplatsen överens om vad man borde göra. Vissa  håller med om att det är störande att bo under en inflygningsrutt, medan andra tycker att det hade varit ännu värre om flygfältet beboddes av 50 000 nya invånare som alla ska ta sig över Tranebergsbron dagligen.

Hellre lite flygbuller än bilköer, säger en del. Bullret blir man nog ändå inte helt av med: från stadshuset har det mullrats från olika politiker i frågan i  över 30 år nu.

Kort historia: Bromma flygplats öppnade 1936 och skulle stängas redan 1991. Sedan dess har vi fått 30 år av framtidspingis från både sittande regeringar och styren i Stockholms stadshus. 1997 sa de rödgröna i Stockholm att flygplatsen skulle stängas senast 2001, men de borgerliga partierna sa nej efter att ha vunnit valet 2002. Då ändrade sig Socialdemokraterna också och ville i stället ha en ny flygplats i Tullinge.

2008 slöt Kristina Axén Olins styre ett avtal med Luftfartverket om en förlängning av avtalet mellan Swedavia och Stockholm till och med 2038 och sedan dess har partierna i varierande grad bytt fot i frågan. På lokalnivå har bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna varit konsekventa i sin hållning de senaste 20 åren. (De två förstnämnda har velat lägga ner flygplatsen, de två andra vill ha den kvar.) Alla övriga partier har någon gång bytt fot i frågan.

Förvirrat? Ja, och värre blir det.

– Jag har en förhoppning om att man inte kommer i gång med flyg på Bromma efter pandemin, säger Socialdemokraternas Karin Wanngård, som är arg på Miljöpartiet för att man inte gör mer i sitt majoritetsstyre för att stänga flygplatsen.

– Det är dags att ta död på myten att Sverige inte klarar sig utan Bromma, säger Miljöpartiets trafikborgarråd Daniel Helldén, som också vill lägga ner frågan men är arg på Socialdemokraterna för att inte deras minister stänger Bromma flygplats.

– Vi har olika åsikter i koalitionen om flygplatsen men vi är rörande överens om att det är en fråga för socialdemokratiska statsråd, säger det moderata finansborgarrådet Anna König Jerlmyr, som både är arg på Socialdemokraterna för att de inte ger några tydliga besked och lite irriterad på att Kastrup tar större andelar av flygtrafiken från Sverige.

Alla skyller på alla. I vanliga fall hade det inte spelat någon roll, men i och med att pandemin håller flygbranschen i ett strypgrepp vill inte ens stora delar av näringslivet behålla Bromma flygplats. Stockholms handelskammare tycker att den kan läggas ner om Arlanda byggs ut.

Inte heller Braathen, som via Bra flyger från Bromma, eller Swedavia, som har hand om driften, tycker att det är nödvändigt att ha kvar flygplatsen.

Men det spelar mindre roll om inte ­infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger något nytt. Han har hittills inte velat säga någonting utöver att han sett Swedavias rapport om att flygplatsen borde avvecklas och att den måste »analyseras«. Det har pratats en del om att ett besked om Bromma flygplats ska komma från regeringshåll, men än så länge har det inte hänt något.

Regeringen har visserligen skottat igenom en utredning om flygplatsens framtid och presenterade 2016 sina slutsatser i frågan: Bromma borde läggas ner, Arlanda borde byggas ut och det måste vara klart 2035, tre år innan avtalet mellan Stockholm och Swedavia löper ut.

Men inte ens detta kan man vara överens om i Stadshuset. Miljöpartiet menar att man inte behöver en utbyggnad av Arlanda för att flytta över trafiken. Socialdemokraterna har en intern armé av kommunalråd som hellre ser att lokalflygen från de egna orterna går in till stan. Och Moderaterna tycker dessutom att Bromma behövs för att Stockholm ska kunna konkurrera med andra stora städer om etableringar av stora företag som lätt måste kunna ta sig till Stockholm.

Bråket går vidare. I vår är det 30 år sedan det första datumet då stängningen av Bromma klubbades av Stockholms stad. Partier har visserligen bytt fot i frågan och beslut har tagits, men ingenting har hänt. Bromma står kvar.

»Varför ska regeringen putta in pengar för att upprätthålla när man i dag kan lägga ner och flytta till Arlanda?« säger Karin Wanngård (S).

»Flyget kommer inte att återhämta sig«, säger Swedavia, Braathen och Stockholms handelskammare.

»Man måste konsolidera på Arlanda«, säger Daniel Helldén (MP).

Klart är i alla fall att tonläget har förändrats. När inte ens näringslivet står bakom flygplatsen på samma sätt längre blir Brommas existensberättigande inte bara central i ett nytt lokalpolitiskt bråk utan kanske ett startskott för nedläggning. Det hoppas i alla fall S och MP lokalt.

Tomas Eneroth skriver till Fokus:

»Vi är mitt uppe i en pandemi som har påverkat flygresandet dramatiskt. Dess­utom kunde vi redan före pandemin se ett minskat flygande. Det här påverkar flygmarknaden både på kort och lång sikt. Framtidsutsikterna är fortfarande osäkra.«

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera