Johansson fann hål i utredning om hyran – fler luckor lär följa

Stormen tilltog redan i veckan. Vänsterpartiet hotade på nytt att fälla regeringen. I dag kom det utredningsförslag som kan orsaka sommarens hårdaste politiska debatt: om hyresättningen i nya hyresbostäder.

Text:

Foto: Lars Schröder/TT

Normalt brukar utredaren och ministern hålla en gemensam presskonferens och båda fingra på det tryckta resultatet av utredningens arbete. Så var det inte alls i dag när utredningen ”Fri hyressättning vid nyproduktion” överlämnades.

Utredare Kazimir Åberg höll en presentation. Justitieminister höll en egen presskonferens. Och ovanligt nog markerade ministern från start att han inte var nöjd med utredningen på två viktiga punkter.

Det fanns redan i Januariavtalet 2019 två punkter som mer än andra fick den politiska debatten att hetta till: frågan om anställningsskyddet i LAS och fri hyresättning i nybyggda hyresrätter. Punkter som i både S och V väckte starka protester.

”Vi är beredda att fälla regeringen om de går fram med de här två förslagen”, sa dåvarande V-ledaren Jonas Sjöstedt. I LAS-frågan blev det trots allt en lösning förhandlingsvägen.

Utredningen hade att leverera det som var beställt i Januariavtalet. Det gjorde de, i princip, men Morgan Johansson var inte nöjd med resultatet på två punkter.

– Det finns ett förslag om att ytterligare hyreshöjningar ska kunna ske utifrån ”ändrade förhållanden”, som är allt för otydligt. Det måste vi titta noga vidare på. Hyresgäster ska inte behöva få plötsliga och kraftiga hyreshöjningar om till exempel området blir mer attraktivt, sa Morgan Johansson.

– Det handlar också om förslaget om fri hyressättning när hyresgästen skiftar, när en flyttar ut och en ny in. Det innebär en risk att man skapar incitament för att omsätta hyresgäster. Men en ny hyressättning ska inte befrämja kortsiktighet och spekulation hos en fastighetsägare, fortsatte han.

Slutsatsen? Jo, att ”ett par saker är bra, men att det också finns brister” att lyfta fram. Följden? Jo, att regeringskansliet ska fortsätta utreda konsekvenserna och eventuella förändringar på just de här punkterna.

Men också att S och MP nu måste förhandla med samarbetspartierna C och L om ändringarna. 

Den omedelbara reaktionen från samarbetspartierna var kallsinnig, att det här var överenskommelsen.

Men stor roll i sammanhanget spelar också tidsplanen. Det här förslaget kommer att skickas ut på remiss, och där kommer många att instämma i kritiken, andra försvara ursprungsförslaget. Båda sidor kommer att mobilisera.

Regeringen kommer inte lägga något förslag förrän i början av 2022.

Mellan nu och då finns en avgörande punkt: höstbudgeten för 2022. Liberalerna har redan förklarat att den kommer vara deras slutpunkt för samarbetet enligt Januariavtalet. Då upphör i pratiken det politiska samboförhållandet.

Våren 2022 handlar det för alla partier om positionering inför valet på hösten. Och inget parti vill gå till val där motståndare kan säga att de står för höjda hyror. Även om Centerpartiet i sina ställningstaganden är för marknadshyror, är det ingen fråga de ständigt vill möta i valdebatten. Och det vill inte S heller.

Morgan Johansson var noga med att påpeka att detta förslag handlar om det nybyggda, ett år som detta innebär det runt en procent av det samlade hyresbeståndet.

Fast motståndarna menar att detta förslag är en trojansk häst som leder till marknadshyror i hela beståndet på sikt. De framhåller ofta att i Finland började man med fria hyror i nyproduktion 1991 och fortsatte med alla hyresrätter 1995. På de fem följande åren steg hyrorna i Helsingfors med 42 procent.

Och att finska statens utgifter för bostadspolitik, med subventioner och bostadsstöd, i dag är åtta gånger högre än de svenska, genom investeringsstöden till nya hyresrätter.

Dagens hyressättning bygger på bruksvärdessystemet som enkelt uttryckt betyder att likartade bostäder ska ha samma hyra. Men det finns också egensatta hyror där fastighetsägare sätter hyran och ”take it or leave it” och presumtionshyror. Det senare betyder att man i nyproduktion förhandlar fram en hyra som med uppräkning sätts för 15 år. 

Utredningsförslaget skulle betyda en fjärde hyresform, hyresgäst och hyresvärd kommer överens, och hyran räknas sedan upp med index.

Men justitieministern, som ansvarig för lagstiftningen även får sköta en bostadsfråga som detta, ser alltså två stora luckor i utredningens förslag.

De kommande månaderna kommer många att leta efter fler. Framförallt i vilken påverkan och betydelse det kan få för de redan byggda och uthyrda bostäderna.

Och det är allt annat än en ny fråga.

I valrörelsen 1991 stod det tidigt klart att Carl Bildt (M) skulle bli statsminister, och det fanns många punkter på reformagendan. Även marknadshyror? undrade Ekots Björn Häger och fick ett klassiskt svar från Bildt: 

”Det vet jag faktiskt inte, för att det vi har sagt på den här punkten det är att, ja, börja någonstans att se, och det får man till att börja med se var man ska börja, när man ska börja, sen får man se vad som händer där och sen får man gå vidare utifrån det.”