Lika enkelt köpa vapen som ett par skor

Sverige är i topp när det kommer till dödsskjutningar. Men varför kan man inte stoppa inflödet av vapen?

Affären gjordes upp på en handelsplats på darknet, en dold del av internet där spårbarheten är låg. De svenska köparna beställde 20 helautomatiska vapen och över 2 000 patroner. Betalningen på cirka 300 000 kronor genomfördes i bitcoins, kryptovalutan som även den är svårspårad.

Affären skedde i juli 2019 och några månader senare, i november, kom en ny försändelse till den lilla danska orten Vamdrup, åtta mil norr om gränsen till Tyskland. Denna gång levererades 83 vapen nedpackade i lådor. Köparnas plan var att sälja dessa vidare i kriminella kretsar i Sverige.

Köparna anade inte att affärerna i de dolda nätverken skedde under polisiär övervakning. Men det var inte svensk eller dansk polis som hade koll utan USA:s myndighet för inrikes säkerhet, Homeland security. De amerikanska utredarna slog genast larm till polisen i mottagarlandet Danmark, där en fälla gillrades – både i juli och i november.

När de svenska köparna kom till Vamdrup för att inspektera vapnen och slutföra affären blev de i stället gripna av dansk polis, som därmed förhindrade att 83 illegala vapen fördes till kriminella svenska nätverk.

I december förra året dömde en dansk domstol huvudmannen, en göteborgare i 30-årsåldern, till åtta års fängelse. Ytterligare fyra svenskar dömdes för medhjälp till mellan fyra och sex års fängelse. Det blev knappt en nyhet, förutom enstaka artiklar och en TT-notis, trots att smuggelförsöket var betydande.

Beslaget motsvarade mer vapen än vad det svenska Tullverket lyckas stoppa under ett helt år – 68 skjutvapen är årssnittet de senaste tio åren.

Tullverket har ett svårt uppdrag. Att komma över illegala vapen är lätt – även för icke-kriminella. År 2019 beskrev juridikmagasinet Paragraf hur en privatperson genomförde ett vapenköp, även då via en handlare på darknet.

Ett antal år tidigare fälldes några Expressenjournalister för vapenbrott för att de hade köpt vapen – en dom som fastslogs av Högsta domstolen.

Lättillgängligheten har haft ödesdigra konsekvenser.

Häromveckan slog Brottsförebyggande rådet (Brå) fast i en ny rapport att Sverige på kort tid har gått från botten till toppen när det kommer till antalet dödsskjutningar. I en jämförelse av ett 20-tal europeiska länder är vi det enda landet där skjutningarna har ökat i 20 år, i de andra länderna är trenden den motsatta.

Varför avviker Sverige?

»Vi vet inte varför helt enkelt«, sa rapportförfattaren Klara Hradilova Selin till Dagens industri, och tillade att det finns en smittoeffekt: en skjutning leder till nästa.

Det ska dock tilläggas att dataunderlaget från en del länder i Västeuropa har brister. Mycket tyder på att den faktiska nivån av dödligt våld underskattas; till exempel visade en jämförelse mellan den nederländska dödsorsaksstatistiken 15 procent färre dödsfall för perioden 2003–2006 än siffrorna från rättsväsendet. Samma mönster finns i Danmark, enligt en annan studie.

Återkommande. Polisens insatsstyrka på plats efter en skjutning på Kroksbäck i Malmö i slutet av maj. Foto: Johan Nilsson/TT

Oaktat detta så är våldet i Sverige upptrappat och cementerat på en hög nivå, enligt kriminologen Manne Gerell vid Malmö universitet.

»Nu är det norm, man skjuter ihjäl någon om man har en konflikt«, sa han till TT nyligen.

Kriminologkollegan Amir Rost­ami, vid högskolan i Gävle, menar att skjutningarna hänger ihop med en utveckling som pågått sedan nittiotalet – att illegala vapen från Balkanområdet smugglas till gängen i Sverige, som i deras händer snabbt används i skjutningar. Oftast med dödlig utgång.

Efter Balkankrigen på nittiotalet finns det än i dag miljontals vapen på drift, både militära och tjänstepistoler, som hamnat i händerna på kriminella nätverk. Tullare, utredare och polis runt om i Europa oroas nu för att Ukraina och Syrien ska bli nya exportörer av illegala vapen till organiserade brottsnätverk, i takt med att krigen i respektive land lugnar ner sig.

På senare år har Sverige skärpt straffen för vapenbrott. Stora och utökade resurser har också lagts på att stoppa smugglingen.

Sverige är inte sämre än andra länder på att förhindra vapensmuggling, menar Jesper Liedholm, analytiker på Tullverkets underrättelsetjänst med inriktning på just vapensmuggling.

– Det finns inga länder som gör stora vapenbeslag vid sina gränser, säger han. Vi glömmer ofta bort att vi är del av en tullunion där principen är att det fri rörlighet för varor och människor ska råda. Vi får bara göra kontroller när vi har misstankar, men inte stickprov där vi kontrollerar säg vart tredje fordon.

Tullverkets vapenbeslag ökade visserligen under 2020, till 142 skjutvapen (och ännu fler om man utvidgar begreppet vapen). Det är en rejäl ökning jämfört med 2019 års beslag av 58 skjutvapen. Enligt verket hänger det ihop med att man gjorde fler kontroller under 2020: närmare 94 000, vilket var en ökning med en tredjedel från året innan. Efter Riksrevisionens kritik av Tullverket 2019 har även en under­rättelseavdelning skapats.

I december 2020 skärptes också straffen för vapensmuggling då det blev en egen kategori smuggelbrott. Tidigare innebar det att ett vapen som fastnade i tullen betingade sex månaders fängelse, medan samma vapen som påträffades på stan hade ett tvåårigt straffvärde.

Dagens högre straffvärde innebär att Tullverket också har fler utredningsverktyg – man kan exempelvis begära ut telefonlistor från mobiloperatörer.

Ett problem som hela polisväsendet tycks dras med är att man missbedömt och grovt underskattat de kriminella. Detta enligt en färsk rapport där man gick igenom lärdomarna efter att ha analyserat de tidigare krypterade Encrochatkommunikationen, som skett nästan uteslutande mellan kriminella.

Till exempel har polis och kriminologer i åratal uppskattat droghandelns volym till 10–15 ton per året. Det menar man nu är en total missbedömning. Den svenska droghandeln beräknas i själva verket ligga på 100–150 ton per år. Smugglingen sker i »närmast industriell skala«, enligt polisen.

Vapen i beslag

Tullverkets beslag av skjutvapen (Polisens vapenbeslag)

  • 2020: 142 (453 *)
  • 2019: 58 (962)
  • 2018: 41 (1 180)
  • 2017: 61 (812)
  • 2016: 53 (957)
  • 2015: 61 (839)
  • 2014: 115 (861)
  • 2013: 55 (711)
  • 2012: 54 (824)
  • 2011: 38 (706)

* första halvåret

Enbart kokainet, som står för cirka 10 procent av volymen, säljs i gatuledet för mellan 9 och 13,5 miljarder kronor. Räknat utifrån Centralförbundet för narkotika och alkoholupplysnings bedömning 2018 av gatupriserna, innebär de uppjusterade siffrorna att det är tiotals miljarder kronor som står på spel för de organiserade kriminella. I det sammanhanget framstår kostnaderna för och hindren mot att skaffa fram vapen som marginella.

Tullverket stoppar årligen tonvis med droger – volymmässigt är cannabis störst. Desto färre beslag görs av vapenleveranser. Det beror på att drogsmuggling inte har särskilt mycket gemensamt med vapensmuggling, konstaterar Tullverkets analytiker Jesper Liedholm.

Droger, alkohol och tobak är konsumtionsvaror, vilket gör att smugglare upprättar fraktflöden som tullare efter ett tag kan nysta upp. Deras modus operandi knäcks. Vapenleveranserna är desto svårare att analysera.

– Smugglingen är lågfrekvent, med små leveranser – mellan tio och femton vapen per tillfälle. Så det är inga fullastade lastbilar. Jag har ibland sett leveranser med några Kalasjnikovs och pistoler i olika skick. För mig speglar det lite vad ens Balkankontakter förmådde skrapa ihop – det hela har lite adhoc-karaktär. En gång kan det vara i en lastbil, nästa gång i en buss, tredje gången i en personbil.

Storleken på den illegala vapenmarknaden i Sverige kan beräknas på olika vis. När riksdagen vid fyra tillfällen beslutat om att genomföra vapenamnesti har polisen varje gång fått in över 10 000 illegala vapen. Vid den senaste amnestin, våren 2018, inlämnades drygt 11 400 illegala vapen varav närmare 3 700 pistoler och revolvrar.

Det visar hur stort antal vapen som finns i omlopp.

Många har nyttjats i tio eller tjugo år och återanvänts vid brottslighet.

Smugglingen är lågfrekvent, med små leveranser – mellan tio och femton vapen per tillfälle.

Jesper Liedholm, analytiker på Tullverket.

Faktum är att cirka 40 procent av skjutningarna i Stockholmsregionen 2015–2019 genomfördes med ett vapen som förekommit vid en annan skjutning. Sådana uppgifter fick flera partier i början på året att föreslå en ny vapenamnesti.

Polis och tull å sin sida gör beslag löpande. I runda tal rör det sig om cirka 1000 skjutvapen varje år som plockas bort. Med andra ord finns det en underliggande efterfrågan på åtminstone så många. Att Tullverket stoppar smuggling av i snitt 68 vapen om året – skulle innebära att man missar 93 procent av flödena.

Men det stämmer inte helt och hållet. Ett växande antal är igenpluggade luft-, start- och gaspistoler som legalt inhandlats i Europa, och som tas in i Sverige och här med tämligen enkla medel omvandlas till skarpladdade pistoler.

I januari 2018 steg en 16-åring in på en pizzeria i Rinkeby. I händerna höll han ett skarpladdat vapen. Han avlossade skott mot en 24-åring, som träffades i huvudet och halsen och senare dog av sina skador. Mordet uppmärksammades eftersom det visade sig vara en uppgörelse mellan områdets rivaliserande gäng Shottaz och Dödspatrullen.

Skjutningen var ovanlig av andra skäl. Mordvapnet var en gaspistol av modell Zoraki 917, som utseendemässigt liknar en Glock-pistol, och som hade omvandlats till att skjuta skarpa skott. Sådana ombyggda start-, luft- och gasvapen brukar inte användas vid mord, däremot dyka upp i andra sammanhang. På senare år har allt fler påträffas. De står nu för 20–25 procent av polisens vapenbeslag som hamnar hos Nationellt forensiskt centrum, NFC.

I poliskretsar beskrivs det som ytterligare ett exempel på hur kriminella ständigt ligger ett steg före juridiken.

För några år sedan försökte EU komma till rätta med problematiken. Efter terrorattackerna i Paris 2015, då modifierade vapen hade nyttjats, antogs ett nytt skjutvapendirektiv 2019 som innebar en skärpning av kontroll kring köp och innehav av skjutvapen, inklusive så kallade akustiska och deaktiverade vapen med lös ammunition.

Medlemsländerna har ännu inte implementerat direktivet; till exempel har Tjeckien rundat det hela genom att betrakta landets vapenägare som en del av totalförsvaret, som undantas från de skärpta reglerna.

Under tiden säljs luft-, start- och gaspistoler licensfritt i en rad europeiska änder: Tyskland, Polen, Tjeckien och Slovakien. Även Norge fanns på den listan fram till i februari förra året. I fjol lyckades Tullverket få ut kunddata från en norsk firma som sålt sådana vapen till Sverige; något senare fick de svenska kunderna påhälsning från tull och polis.

Ovanligt vapen. Vapnet som användes vid mordet i Rinkeby i januari 2018 var en ombyggd gaspistol.

Det är just postvägen som sådana vapen hamnar här. Via nätet är det lika enkelt att handla som ett par skor. På Google listas en rad näthandlare baserade i Central- och Östeuropa. En av dessa säljer en gaspistol av Glockmodell för 144 euro, motsvarande 1500 kronor – och med verktyg för några hundralappar från lokala järnhandeln kan vem som helst sedan tämligen enkelt omvandla det till ett skarpt vapen. Instruktioner och videoklipp även för det finns på internet.

En drivande faktor bakom denna utveckling är att straffen för smuggling av luft-, start- och gaspistoler fram till nyligen varit milda.

I mars 2020 fälldes en man, som smugglat in tretton konverterbara pistoler, till tre månaders villkorlig dom med samhällstjänst. Men efter att straffen för vapensmuggling skärpts har domarna blivit skarpare: i februari i år fälldes en 28-åring för att ha köpt tre gaspistoler från ett företag i Tjeckien till sin mormors adress i Polen. Med vapnen i sin bil tog han färjan till Ystad, där han fastnade i tullens gränskontroll. Tingsrätten dömde honom för grov vapensmuggling till två års fängelse. Hovrätten sänkte det till vapensmuggling av normalgrad och ett års fängelse.

I slutet på april överklagade åklagaren målet till Högsta domstolen. Hon menar att tre vapen måste betraktas som grovt. Oavsett utfall väntas det målet få en prejudicerande effekt. 

Text:

Toppbild: Christine Olsson/TT