Gängvåldet normaliseras – ”nästan riskfritt skjuta någon”

Det är inte bara i den kriminella världen som våld blivit en del av vardagen. Skjutningarna sker nu så ofta att Sverige avtrubbats.

Text: Annica Ögren

Foto: Christine Olsson/TT

Klockan var 22.50 på torsdagskvällen när polis larmades till Hammarby sjöstad i södra Stockholm om en misstänkt skottlossning. På plats hittades en ung man, svårt skottskadad, som senare bekräftades vara Nils Grönberg, känd under artistnamnet Einár.

Räddningspersonal gjorde livräddande åtgärder, men 19-åriga Einár dog där på marken utanför porten till ett flerfamiljshus, träffad av flera skott som ska ha avlossats på nära håll.

I skrivande stund är ingen gripen för mordet och polisen utreder potentiella motiv.

Einár blev en av drygt 40 som dödats i över 270 skjutningar i år. I flera låtar rappade han om vapen, droger och det kriminella livet. Något som han själv tidigare beskrivit som ett sätt att skildra vardagen. I en av sina senaste låtar ska Einár ha rappat kränkande om en tidigare dödsskjutning. En källa till SvD har sagt att låttexten ska ha fungerat som »bensin på brasan«, hotbilden mot Einár intensifierades och bara dagar innan mordet riktades dödshot mot honom i sociala medier.

Rappartisten Alexander Ceesay, som själv slog igenom med sin musik under tiden som han satt i fängelse för rån 2016, säger i en intervju i Aftonbladet att Einár var bättre på att rappa än att leva det livet han rappade om.

»Man kan inte rappa om att skjuta folk om man inte heller gör det. Det är otroligt viktigt att inte framstå som fake«, säger Ceesay i intervjun.

Dödligt våld. Artisten Einár, Nils Grönberg, sköts ihjäl i Hammarby Sjöstad i Stockholm den 21 oktober. Han blev en av över 40 som dödats i skjutningar i år.

Sverige har rört sig från botten till toppen i Europas statistik över dödligt skjutvapenvåld. Det framgår i en rapport från i våras av Brottsförebyggande rådet, Brå, som jämfört Sverige med 22 länder där man kartlagt det dödliga våldet med fokus på skjutvapenvåld under perioden 2002 till 2019. I övriga Europa pekar statistiken alltmer mot en nedåtgående trend, samtidigt som kurvan i Sverige fortsätter peka uppåt. Exakt varför vet inte forskarna, men riskfaktorer som illegala drogmarknader och lågt förtroende för polis i vissa områden kan orsaka plötsliga uppgångar i dödligt våld, enligt Brå.

Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet och menar att senfärdigheten i politiska beslut, tillsammans med äldre politik som legat kvar sedan nittiotalet som exempelvis avregleringen av skolan och integration genom miljonprogramsområden, med tiden skapat en perfekt storm där vi är i dag, enligt en Kvartal-intervju.

I politiska debatter heter det ofta att gängvåldet inte får normaliseras. Men enligt kriminologer råder det ingen tvekan om att det skett. Redan 2019, i en Brå-studie med personer inom den kriminella miljön, beskrevs skjutvapenvåldet som närmast en del av vardagen, att det krävs grövre och grövre våld för att befästa sin position.

»Problemet i dag är ju att alla skjuter, så du kan inte vara speciell. I dag är det typ så här: om du vill va ett namn i den kriminella världen, du gör flera skjutningar«, säger en intervjuperson.

Det kan räcka att någon är skyldig en 500-kronorssedel för att skott ska avlossas och liv släckas. Tröskeln för vad som anses accepterat har sänkts och normen har förskjutits, menar Manne Gerell.

– För 20 år sedan löste man i princip sina konflikter med nävarna eller i värsta fall med kniv. I dag måste du ha ett skjutvapen och hur ska man då få de här personerna att börja använda knytnävarna igen?

Han ser normaliseringen som en av förklaringarna till varför skjutvapenvåldet har ökat och varför det är svårt att bryta utvecklingen.

– Det är en kapprustning. Fler använder tyngre vapen, andra måste följa efter.

Det har också skett en annan typ av normalisering hos allmänheten vad gäller skjutvapenvåld, säger han. När skjutningar sker nästan dagligen och media rapporterar om det vänjer sig omgivningen vid vad som händer.

– Man blir inte så förvånad längre att någon blir ihjälskjuten. Det krävs någonting mer för att vi ska reagera starkt. En känd artist, ett barn, en kvinna med ett spädbarn eller liknande, säger Manne Gerell.

Samtidigt utgör det här en arena för kriminella att positionera sig, att »bli någon«.

– Du kan vara en 16-årig knarklangare, men skjuter du också ihjäl någon är du helt plötsligt någon mäktigare och viktigare, du får högre status och kan tjäna mer pengar för att du visat dig kapabel till andra saker, säger han.

»Det är en kapprustning«, säger docenten i kriminologi Manne Gerell.

Även Sverigebilden påverkas av normaliseringen av skjutvapenvåldet enligt Gerell. Tidigare i år gick näringslivstoppar ut i ett upprop riktat till Stefan Löfven under parollen »Nu får det vara nog«. De menade att den grova brottsligheten riskerar att skapa en ond spiral som skadar företagens möjligheter att generera jobb.

Så sent som i augusti skrev brittiska The Times en artikel där Sverige ringades in som Europas »hotspot« för vapenbrott. En månad tidigare skrev tidskriften The Economist ett reportage om Sverige på samma tema. För svenskt näringsliv, som både är exportorienterad och investeringsberoende, skapar det oro.

Sluta skjut

Från början en amerikansk metod som upprepade gånger visat att man genom fokuserad samverkan mellan polis, kommun och civilsamhälle kan minska grovt våld. Strategin bygger i huvudsak på tre delar: direktkommunikation med kriminella gruppmedlemmar, snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper samt erbjudande till gruppmedlemmar att få hjälp att lämna det kriminella livet.

Källa: Brå.

»Klart att det utmanar Sverigebilden om vi kopplas samman med kriminalitet, skjutningar och otrygghet«, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare, i en intervju i Dagens industri.

Enligt Manne Gerell är en blygsam minskning av antalet skjutningar möjlig inom de närmsta åren. Mycket görs och en av pusselbitarna som verkar ha fått effekt är just den normfokuserade metoden ­»Sluta skjut« som polisen genomfört i Malmö. Men för att drastiskt få ner siffrorna krävs hårdare tag och kanske tio–femton år till. Normerna inom de kriminella miljöerna behövs enligt honom ändras.

– Det är nästan riskfritt att skjuta ihjäl folk i Sverige i dag. Man är inte rädd för att åka dit. Polisen behöver bli bättre på det här, normerna ska inte stärkas.