AI i skolan splittrar experterna
Hot eller möjlighet? Det beror på vem man frågar.
Att både skolan och AI engagerar råder det ingen tvekan om. Det var fullt hus när Fokus ordnade en paneldiskussion om ämnet i Almedalen på tisdagen. För drygt tre år efter ChatGPT:s lansering pratas det mer än någonsin om AI:s effekter i skolan. I mardrömmarna skickar eleverna hemuppgifterna direkt till fritt valt AI-verktyg, ingen lär sig något alls och urvalsinstrumenten kollapsar. Men panelen i Fokus seminarium var delad när chefredaktör Jon Åsberg ställde frågan om AI är ett hot eller en möjlighet.
– Det är ett hot här och nu. Även om AI är fantastiskt drar det ner effekten av lärande generellt. Vi måste anpassa det för elever och lärare. Den tryckta boken är fortfarande oslagbar för de mindre barnen, sa Charlotte Svensson, COO på Sanoma Utbildning som gör både digitala och tryckta läromedel.
IKT-pedagogen Hanna Forsberg från Försvarshögskolan hade samma spaning utifrån kognitionsforskningen, men såg ändå AI-tekniken mer som en möjlighet.
– Man måste processa ett stoff själv om det ska sätta sig i långtidsminnet. Om man outsourcar det till AI missar man chanser att lära sig. Men AI kan också möta eleven där den befinner sig, särskilt lite längre fram när man söker fördjupning, menade hon.
På Kunskapsskolan har man utvecklat en AI-bas tillsammans med Google, reflekterat kring etiken och tagit fram rutiner för både lärare och elever.
– Vi har utsett ”superusers” bland eleverna så att de kan hjälpa varandra. För lärarna är det ett stöd i det kollegiala lärandet, sa Kunskapsskolans gymnasiechef Stina Jonsson, vilket väckte frågan om lärarnas reaktioner på AI-revolutionen. ”Är ni skräckslagna eller nyfikna?” frågade Jon Åsberg och fick svar av Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.
– Det har aldrig varit någon skräck, man kan inte arbeta sig framåt med känslor. Den oro för lärarjobben som kan ha funnits har försvunnit. Men man är försiktig och vill gå stegvis för det finns ett kollektivt minne av tidigare digitala satsningar, sa han.
– Lärarna måste vara delaktiga när AI integreras i skolan.
Från politiken har approachen till AI varit ungefär likadan – försiktig. Liberalerna, som styr Utbildningsdepartementet under Simona Mohamsson, vill gå från skärm till pärm och ha med sig forskningen hela vägen.
– Det finns en fin formulering i skollagen om att all undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I de yngre åldrarna fungerar boken bäst. Men längre upp i åldrarna behöver eleverna lära sig använda AI och det är ett nytt ämne i gymnasieskolan, sa David Lindberg, statssekreterare i Utbildningsdepartementet, som påminde om det rosenskimrade målet 1+1 – en elev och en dator i alla lägen – från digitaliseringens barndom.
– Det var inte bra. Nu ska vi inte chansa igen.
Johan Falk ledde Skolverkets arbete med AI och utbildning under 2023 och 2024 och var inte helt nöjd med svaret från regeringen. För nu är det riktigt bråttom, tyckte han.
– Vi kan inte vänta på att det kommer nya kursplaner om AI 2028. Regeringen måste göra något, för Skolverket kan inte. Många elever är nära vän med en chat-bot. Att inte hjälpa dem är ett svek, hävdade han medan statssekreterare Lindberg stod fast vid sin linje.
– Vi ska inte hafsigt slänga fram en ny kursplan.
Så långt inlärningen. Men hur mäter man kunskapen hos eleverna och säkrar att de faktiskt har lärt sig ett ämne. Panelens inställning var pragmatisk. Det behövs fler urvalsinstrument och någon liten plats kanske de gamla salskrivningarna med papper och penna får behålla, liksom den muntliga examinationen.
– Jag hoppas att AI framför allt kan avlasta lärarna. Rätt använt kan det bli magiskt, och då frigörs tid för läraren att verkligen komma nära eleven, sa Sanomas Charlotte Svensson.
En åsikt som panelen delade.
***
