FN:s larm: Koldioxidbudget förbrukad om mindre än 10 år

Sista varningen om vi ska klara klimatmålen. Så tolkas allmänt dagens larmrapport från FN:s klimatpanel IPCC. Klen tröst att Sverige kommer lindrigt undan, klimatet är globalt.

Text:

Bild: Berit Roald/TT

En fin badsommar och några översvämmade campingar i Bohuslän är väl vad vi minns av hemestern. Medan USA:s västkust, Sibirien och Medelhavets turistpärlor står i brand och Västeuropa samt Kina dränkts av översvämningar.

Sällan har väl en larmrapport omgetts av så handgripliga bevis på klimatkrisen. För nu talar forskarna om bevis på kopplingen mellan mänsklig påverkan och klimatförändring som lett till extremväder.

”Man ska skilja på väder och klimat” är inte längre klimatskeptikernas främsta argument. Nu grundar forskarna sina slutsatser i högre grad på uppmätta värden, inte huvudsakligen på teoretiska modeller.

Om mänskligheten ska klara det uppsatta målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kan vi släppa ut ytterligare 400 miljarder ton koldioxid. I år beräknas vi släppa ut cirka 41 miljarder ton. Med en linjär minskning bör utsläppen vara nere på netto noll år 2036. Om det lyckas räknar forskarna med att vi har 67 procent chans att klara klimatmålet.

Kalkylen kan jämföras med Sveriges mål som är satt till 2045, USA:s och EU:s 2050 och Kinas 2060. Och om utsläppen fortsätter i nuvarande takt har vi förbrukat koldioxidbudgeten om sju eller åtta år.

Att världen blivit varmare efter den industriella revolutionen på 1800-talet är obestridligt. Rekonstruerad statistik visar att världen blivit några tiondels grader svalare från Kristi födelse till slutet av 1800-talet. Från 1850 då tillförlitliga temperaturmätningar gjorts har temperaturen ökat med 1,1 grader, varav mer än hälften de senaste trettio åren.

I IPCC:s sammanfattning står att ”det är i princip säkert att extrem värme (inklusive värmeböljor) har blivit vanligare och mer intensiva över de flesta regioner sedan 1950-talet. Mänskligt orsakad klimatförändring är den huvudsakliga drivkraften bakom de förändringarna”.

Rapporten konstaterar att det alltmer extrema vädret inte är begränsat till någon särskild del av världen. Värmeböljor, regnoväder och svår torka drabbar alla världsdelar. I Sverige är mildare vintrar och regnoväder starkt kopplade till utsläppen.

Även om vi skulle klara Parisavtalets klimatmål, vilket väldigt lite tyder på, kommer vädret att bli allt värre under lång tid. Haven fortsätter att stiga och blir surare. Först efter 2060 börjar temperaturen att stabilisera sig. Men om utsläppen fortsätter öka riskerar världen att gå mot mellan 3 och 5 graders temperaturökning till 2100.

Dagens rapport är den första stora och genomgripande från IPCC sedan 2013 och den första av tre. Den baseras på 14 000 vetenskapliga artiklar. Nästa år kommer en rapport om effekterna på samhället och naturen och senare 2022 en rapport om åtgärderna för utsläppsminskningar.