”Förvånande många” svenskar vill begränsa yttrandefriheten

En stor andel av svenskarna vill inte att grupper de ogillar ska komma till tals, visar en undersökning från Uppsala universitet. Ett underbetyg för demokratin, menar forskare.

Text:

Bild: Ben Curtis/AP

Sten Widmalm, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har tillsammans med docent Thomas Persson undersökt den politiska toleransen hos det svenska folket. Projektet har finansierats av Myndigheten för psykologiskt försvar, och genomförts i samarbete med SOM-institutet i Göteborg. 3 500 personer fick frågan om vilken grupp de ogillar mest i samhället, sedan fick de svara på vilka demokratiska rättigheter gruppens medlemmar bör åtnjuta. Bland de tillgängliga svarsalternativen fanns inga uppenbara anti-demokrater, som till exempel nazister, utan valmöjligheterna sträckte sig från riksdagspartier till ordningsvakter och veganer.

– Att ogilla andra, det gör vi allihopa. Vi håller inte med, tycker att någon har fel. Men frågan är vad man är beredd att göra sen? Är man beredd att dra in rättigheter? säger Sten Widmalm.

Resultaten förvånade forskarna. 

– Vi trodde nog inte själva att det skulle bli så höga värden på det vi undersökt.

Ungefär var femte person, 21 procent av de svarande, ansåg att den grupp man ogillar mest inte ska få uttrycka sina åsikter i tal och skrift. 34 respektive 38 procent ville vägra motståndaren demonstrationsrätten eller möjligheten att bilda organisation. Nästan hälften ville inte ge dem man ogillar mest möjlighet att kandidera till riksdagen. Hela 64 procent ansåg att en person som tillhör den grupp man ogillar inte ska få bli statsminister. 

Knappt hälften av de tillfrågade svarade, men Sten Widmalm anser att undersökningen ändå är talande. Han beskriver den som ett lackmustest för demokratin – och Sverige fick precis ett bottenresultat.

– Det betyder att vi inte har en särskilt stark demokratisk kultur i Sverige. Då tycker man att demokratin är något bra om de man gillar är vid makten. I övrigt är det inte säkert att man ställer upp på demokrati alls. 

Det fanns vissa ljusglimtar i undersökningen, tillägger han. Grupper som homosexuella och samer nämndes knappt som ogillad grupp alls. Kurvan tog ett skutt när det kom till muslimer, fem procent valde gruppen som mest ogillad. På andra och tredje plats kom vaccin- och abortmotståndare. Den grupp som var värst omtyckt var sverigedemokrater, nästan 23 procent av de svarande ogillade partiets medlemmar mest. SD stack också ut vad gällde benägenheten att inskränka andras rättigheter. Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna och med Socialdemokraterna var i högre utsträckning än andra villiga att förbjuda den man ogillar från att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, med 28 respektive 25 procent.

Forskarna undersökte också vilket politiskt samtalsklimat som råder i Sverige i dag. Mer än hälften, 53 procent, svarade att de inte öppet kan uttrycka åsikter eftersom andra kan uppfatta dem som stötande. Sverigedemokrater var tydligt överrepresenterade, nästa 83 procent kände att de inte kunde tala fritt.

– Politisk tolerans är vilka gränser vi sätter för andra människor. Självcensur är vilka gränser vi sätter på oss själva. Båda är viktiga beståndsdelar i ett politiskt klimat.

Men får man inte räkna med mothugg om man säger något som kan uppfattas som stötande?

– Absolut, så tror jag vi såg på mothugg en gång i tiden. Varför säga saker om folk inte kan säga emot? Problemet i dag är att man kan bli av med sitt jobb. Folk har fått sina liv förstörda av ”cancelleringar”. 

Sten Widmalm säger att självcensuren i Sverige i dag befinner sig på samma nivå som i USA. Amerikanska undersökningar visar att mellan 50 och 60 procent av befolkningen anser sig tvungen att självcensurera. Det politiska klimatet har hårdnat till den grad att familjemedlemmar inte pratar politik med varandra av rädsla för att bli ovänner. Demokrati går inte ut på att alla ska tycka lika, utan att åsikter ska kunna ventileras utan rädsla för repressalier, säger Sten Widmalm.

– Demokrati byggs upp av starka institutioner i samhället, men det måste funka i huvudet på folk också, vad demokrati är. Demokratin måste försvaras även när det som sägs går emot ens intressen.

Hur skör är den svenska demokratin?

– Vi har haft en bild av oss själva att vi är en väl fungerande demokrati. Och det är mycket som fungerar. Men just den politiska toleransen och vårt samtalsklimat brister.

Professorn efterlyser mer utbildning om demokratins kärna. Hur det historiskt har varit en lång kamp för rätten att få uttrycka sina åsikter. Kriget i Ukraina tror han kan fungera som en väckarklocka för vikten av demokrati.

– Jag ser det som ett faktum att Ryssland och Kina är intresserade av att förstöra demokrati som styrelseform på den här planeten. Jag tror att fler kommer förstå att demokrati är något värt att skydda. Det är bara tragiskt att sådana insikter ska komma med ett så högt pris.

Källa: Uppsala universitet
Källa: SOM-institutet/Göteborgs universitet
Källa: Uppsala universitet
Källa: Uppsala universitet

***