I april förra året kunde Fokus berätta att en klimataktivist fått jobbet som gassamordnare på Energimyndigheten. Rollen är säkerhetsklassad av Säpo eftersom den ger tillgång till uppgifter om industrins sårbarheter och landets gasförsörjning.

Kort efter publiceringen i Fokus avslutades gassamordnarens anställning vilket ledde till omfattande debatt. Försvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) kommenterade frågan offentligt, vilket fick Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson att KU-anmäla honom för ministerstyre.

I Svt gick gassamordnaren, Marie, själv ut med förnamn och bild och berättade att hon inte gjort något fel och att hennes engagemang i Rebellmammorna (en underavdelning till Extinction Rebellion) varit öppet redovisat. Fallet fick också internationella följder. FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen, Michel Forst, riktade kritik mot den svenska regeringen och skrev att hon verkar ha utsatts för ”bestraffning, förföljelse och trakasserier” på grund av sitt engagemang i klimatrörelsen.

Med stöd av fackförbundet ST stämde Marie staten och krävde 200 000 kronor i skadestånd. Hon hävdar att Energimyndigheten agerat felaktigt på flera punkter, bland annat att hennes engagemang i Rebellmammorna tolkats som ett säkerhetshot, att myndigheten begått tjänstefel, att hon felaktigt stängts av från sin tjänst samt att hon lidit ekonomisk skada.

JK:s svar: Ingen rättighetskränkning

I ett yttrande härom dagen till Stockholms tingsrätt bestrider staten att några fel har begåtts. Justitiekanslern (JK) skriver att en helhetsbedömning av säkerhetsrisker har gjorts kopplade till engagemang, umgänge och uttalanden.

JK utvecklar också vad som legat till grund för Energimyndighetens bedömning. Marie hade själv bett om ett förtydligande kring vad hon påstås ha sagt under ett möte med enhetschefen Karl Björklund. Enligt staten fick Björklund intrycket att hon rättfärdigade Extinction Rebellions metoder och civil olydnad som verktyg i klimatfrågan.

Enligt JK ska Marie bland annat ha sagt under samtalet: ”Det fungerar inte att vara snäll utan man måste störa på något sätt för att nå fram”.

JK skriver vidare: ”Ytterst syftar en säkerhetsprövning till att undvika risker i säkerhetskänslig verksamhet som inte kan accepteras”.

När det gäller påståendet om tjänstefel menar staten att det är en ny grund som inte åberopats tidigare – och förnekar att något sådant begåtts.

Och enligt staten rör det sig inte om någon avstängning, utan om ett ”konkludent avtal” om arbetsbefrielse med lön under de sista två veckorna av provanställningen. JK invänder också mot sättet som Marie beräknat sin ekonomiska förlust.

En principiell fråga

Fallet i Stockholms tingsrätt är ännu inte avgjort. En muntlig förberedelse hålls den 4 november och en kommande rättegång väntas pröva om engagemang i rörelser som använder civil olydnad kan hindra anställning i säkerhetsklassade tjänster – en dom som kan bli vägledande för hur staten framöver hanterar aktivism i känsliga roller.

***

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill