Norge skrotar fiaskohelikopter – följer Sverige efter?

Partierna tävlar om att föreslå mer pengar och personal till försvaret. Men ingen har föreslagit att täppa till Försvarsmaktens svarta hål – helikopter 14, av typen NH90, som 21 år efter beställningen inte kan prestera ett adekvat försvar mot ubåtar.

Kanske borde de svenska politikerna lyfta blicken över gränsen västerut?

2001 beställde Norge 14 NH90-helikoptrar för ubåtsjakt och kustbevakning för leverans 2008. De skulle leverera 3 900 flygtimmar per år, men har bara klarat av att flyga 700 timmar om året.

Nu är 20 år av förseningar och problem över för den 10 juni i år gav norrmännen upp. Försvarsminister Björn Arild Gram sade uppgivet:

– Tyvärr har vi kommit till slutsatsen att det spelar ingen roll hur många timmar våra tekniker jobbar eller hur många delar vi beställer. NH90 kommer aldrig att klara av att möta norska försvarets behov.

Norges materielverk har meddelat tillverkaren NHI, Nato Helikopter Industries, att kontraktet bryts i sin helhet och att alla helikoptrar och reservdelar returneras. Norge kräver också tillbaka drygt fem miljarder norska kronor plus räntor.

Materielverkets generaldirektör Gro Jaere förklarade:

– Vi har gjort upprepade försök att lösa alla problem med NH90. Men mer än 20 år efter att kontraktet skrevs på har vi fortfarande inte helikoptrar som klarar av att utföra uppdragen de köptes för och NHI har inte kunnat presentera några realistiska lösningar för oss.

Arbeiderpartiets tidigare försvarsminister Espen Barth Eide drar slutsatsen:

– Man måste inte köpa en Rolls Royce, särskilt inte en som är under utveckling, när man klarar sig med en Toyota.

Tidigare har Australien brutit kontrakten med NHI och flera andra länder uppges överväga att följa efter.

Sverige har haft minst lika stora problem som Norge med NH90. Projektet försenades och fördyrades och det dröjde tio år innan en hjälpligt användbar helikopter kunde användas. Efter 20 år är NH90 inte helt användbar för ubåtsjakt, vilket är en av huvuduppgifterna. Den saknar både torpeder och integrerat stridsledningssystem. Eftersom NH90 inte fungerade köpte Försvarsmakten för tio år sedan 15 Black Hawk för 4,7 miljarder kronor av USA:s armé och uppgraderade de gamla Vertolhelikoptrarna och Super Pumorna, som nu reats ut, för två miljarder kronor.

När försvaret till sist började använda NH90 var underhålls- och driftkostnaden så hög att budgetramarna spräcktes. Fokus avslöjade i höstas att kostnaden i fjol landade på 315 000 kronor per flygtimme, men att varje helikopter bara kunde flygas en kvart per arbetsdag. En Black Hawk kostar omkring 50 000 kronor per timma.

Erfarna försvarspolitiker har försökt stoppa projektet. Liberalernas Allan Widman var emot projektet från start. Till Fokus sade han:

– Om jag ska göra en kvalificerad gissning så är kostnaden snart uppe i en miljard per styck.

Kristdemokraten Mikael Oscarsson, som motionerat om att stoppa projektet, kallade NH90 ”en sann skräckhistoria”:

– Den blir aldrig sjöoperativ. Misstagen kommer att förfölja Sverige under lång tid.

Läs även: Helikopterrånet – en skräckhistoria

Fokus frågade den ansvarige i Försvarsmakten, biträdande flygvapenchefen brigadgeneral Anders Persson, när NH90 får vapen och länk:

– Det ligger mer än fem år bort. Om vi får råd vill vi gärna ha fler Black Hawk.

Försvaret vill helst köpa Black Hawks beprövade systerhelikopter Sea Hawk.

Björn von Sydow (S) var försvarsminister 2001 och köpet gjordes mot Försvarsmaktens vilja. På generaldirektör Birgitta Böhlins tjänsterum på FMV sade han i vittnens närvaro:

– Om NH90 duger åt norrmännen så duger den tamejfan åt er också!

I dag är Björn von Sydow styrelseordförande för Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, men vill inte låta sig intervjuas. I ett mejl kommenterar han:

”Jag har ingen aktuell information om Försvarsmaktens analys och ställningstagande till Hkp 14. Beträffande det tidigare förloppet kan jag bara säga att jag stödde själva anskaffningen.”

Inom Försvarsmakten pågår nu en helikopterutredning under Anders Perssons ledning. Den skulle varit klar i mars, men även den har försenats och ska presenteras den 1 november.

Flygvapnets kommunikationschef Louise Levin säger:

– Vi tittar på olika alternativ och gör prov av olika system. Vad vi kommer fram till kommer ÖB att meddela regeringen den 1 november.

Mikael Oscarsson tror sig veta vad rekommendationen blir:

– Min bedömning är att Försvarsmakten för länge sedan gett upp hoppet om att NH90 någonsin blir fullt operativ. Jag hoppas att vi följer Norges exempel för det finns ingen återvändo.

Kriget i Ukraina och vår Natoansökan har ökat behovet av effektiv ubåtsjakt, påpekar han:

– I det säkerhetspolitiska läge som uppstått är det farligt att inte ha en god förmåga att bekämpa ubåtar. Vi bör avsluta det här olyckliga kapitlet och snabbt skaffa ett annat system.

***

Läs även: Miljarder i sjön när helikoptersatsning skrotas

Läs även: Pilotflykt hotar flygförsvaret