Pilotflykt hotar flygförsvaret

Sveriges stridspiloter är på krigsstigen – mot den egna arbetsgivaren. Det gäller sådant som löner, arbetsvillkor, pensionsavtal. Försvarsmakten står nu inför hotet att många av dem slutar, efter långvarigt missnöje.

1999 hade en stridspilot och en riksdagsledamot lika mycket i lön: 38 000 kronor. I fjol erhöll politikern 71 500 kronor, en ökning med 88 procent. Piloten å sin sida tjänade 42 000, en ökning med endast dryga 10 procent. Och för sex år sedan fick alla piloter födda 1988 eller senare pensionsåldern höjd från 55 till 67 år. Utan kompensation.

– Försvarsmakten lovade då en övergångslösning, men i julas kom beskedet att man inte hittat någon, säger Per-Martin Sternevi som är ordförande för Försvarets pilotkår.

Följden blev att nästan hälften av stridspiloterna sökte tjänstledighet för studier eller sade upp sig. De sökte före 1 mars, eftersom arbetsgivaren kan fördröja en ledighet högst ett halvår, och har nyligen fått sina antagningsbesked till högskolorna. Och de menar allvar, påpekar Sternevi:

– De är utvalda för att de är drivna och ambitiösa, men de har tröttnat på en arbetsgivare som inte lyssnat. Nu vill de läsa till läkare, jurist eller ingenjör som har bättre avtal och löner.

De piloter som är över 35 år har kvar sin pensionsrätt vid 55 år och över hälften av dem kommer att gå i pension inom den tioårsperiod då det svenska försvaret ska byggas upp till Natostandard. Dessutom har Flygvapnet svårt att fylla de 14 årliga utbildningsplatserna, där det första årets flygutbildning nu upphandlas av Italien.

Försvarsmakten har aldrig offentliggjort antalet aktiva Gripenpiloter, men låt oss räkna: Tre flygflottiljer har sex divisioner med vardera 16–18 Gripenplan och cirka 20 piloter.

Precis som alla andra löntagare är dessa ibland föräldralediga, går vidareutbildning eller är sjuka, så vi kan anta att drygt 100 drar på sig g-dräkten en vanlig arbetsdag.

Anta vidare att 30 av piloterna börjar plugga i höst, tio säger upp sig och tio går i pension inom ett år, och att dessa i bästa fall ersätts av tio nyutbildade. Då är var tredje stridspilot och ännu mer av erfarenheten borta nästa år när vi nog klivit in i Nato och förväntas delta med Gripenplan i Nato Air Policing.

Det är inte pengar som fattas när politikerna vill ösa in mer resurser än Försvarsmakten kan hantera, konstaterar Per-Martin Sternevi:

– Försvaret har skurit ner i många år och kunnat försämra villkoren, men nu slår pendeln över med full kraft. Då är det ett otroligt slöseri att piloter, som kostat minst 100 miljoner per styck att utbilda, lämnar.

Flygvapenchefen Carl-Johan Edström har nu tagit 600 miljoner kronor från övningsverksamheten för att använda under en tioårsperiod till bland annat piloternas löner och pensioner. Försvarsmakten har hos Arbetsgivarverket begärt om mandat att förhandla och har inrättat en arbetsgrupp med Officersförbundet för att behålla piloterna.

– Det är i ett sent läge, säger Per-Martin Sternevi. Om en månad börjar piloterna läsa till en civil karriär.

***

FOTNOT: Piloterna begärde ledigt före krigsutbrottet i Ukraina. De finns kvar som krigsplacerade om Sverige skulle behöva dem.

Läs även: Försvaret får mer än det kan förbruka

Läs även: Fängelseplatserna hänger inte med brottsligheten