Privata aktörer fastnar i Stockholms bastu-byråkrati

Intresset för att svettas tillsammans inte bara sjuder, det kokar sedan några år. Tiotusentals stockholmare står i kö till huvudstadens bastuföreningar och Miljöpartiet såg tidigt trenden. I valmanifestet för Stockholm år 2022 lyfte MP fram bastu som en prioriterad fråga och sedan dess har 48 ansökningar om bygglov för bastu på stadens mark inkommit. Det har stannat vid nio nya badstugor hittills under mandatperioden och av dem är fyra kommunala – varav en började sitt liv som svartbygge. För små näringsidkare med bastuplaner har vägen visat sig vara lång.

– Hur kan det vara så mycket byråkrati? Det är ju inte som att vi ska landa på månen, säger Mathias Leveborn, som driver Stockholm Sauna AB. 

För ett och ett halvt år sedan beviljade Stockholms stad bygglov för företagets bastuprojekt i Årstaviken. Därefter sade dock stadens eget exploateringskontor nej till arrende. Processen tog stopp och kort därpå öppnade staden en egen bastu vid Tanto strandbad – några hundra meter bort.  Den var en systerbastuflotte till en likadan som staden redan ägde på platsen. Den första – vi kallar den Tanto 1 – ankrades där i juni 2016, sedan ett medborgarförslag fått bifall året innan. 

Senare framkom att det saknades bygglov för denna, och även markavtal för den tillhörande vedboden på land, som dessutom upphandlats utan konkurrensutsättning. Allt detta fick lösas i efterhand, fyra år senare. ”Förvaltningen får i uppdrag att söka de erforderliga tillstånd som idag saknas” stod det i ett tjänsteutlåtande i september 2020. Vedboden kunde till och med kräva polistillstånd, och möjligen behövdes länsstyrelsens tillstånd för vattenverksamhet, enligt utlåtandet.

Stockholms stad tvingades nu gå i närkamp med sin egen byråkrati. Inte nog med att man måste ordna fram tillstånd för Tanto 1 retroaktivt. Svartbastun hade blivit så populär – köerna var ibland timslånga – att bastuföreningen som drev den åt kommunen ville ha ytterligare en, Tanto 2.

För några år sedan inledde även Mathias Leveborn och Stockholm Sauna sin kamp för att anlägga en bastu i Årstaviken. För den tidigare vänsterpartisten var det inte självklart att bli bastuentreprenör. Men folk ville ju bara bada bastu. Det var i detta läge som Stockholms Stad anlade Tanto 2, i stället för att släppa fram den privata entreprenören.  

Leveborns motgång i Årstaviken balanserades delvis av en framgång i närliggande Vinterviken, där Stockholm Sauna fick öppna en bastu 2022. Den stöds av 1 800 medlemmar, med ytterligare 13 000 personer i kö. I stadens statistik är denna en av mandatperiodens nio nya bastur – även om den egentliga siffran är åtta.  

– Bastun (i Vinterviken, reds anm) finansierades delvis med crowdfunding. Att vara en bastucommunity innebär ett bredare ansvar. Vi ordnar strandstädardagar och håller kurser i hjärt-lungräddning, säger Mathias Leveborn.

Bastuföreningar är vanliga och driver också kommunala bastur. Mixen bastuförening (med hundratals medlemmar) och allmänhet är en knäckfråga.

Företaget Folkbastu Stockholm AB drivs av två arkitektsyskon med rötterna i finlandssvensk bastukultur i Åbolands skärgård. De började söka bygglov ungefär samtidigt som den rödgröna majoriteten tog makten 2022. I höstas, tre år senare, öppnades äntligen bastuvagnarna Castor och Pollux vid vattnet några hundra meter väster om Eriksdalsbadet på Söder. De är möjliga att boka för alla.

Men bygglovet är nu återremitterat, efter klagomål från en närliggande restaurang som oroar sig för rök från de vedeldade aggregaten (vilket enligt vinddata från SMHI kan inträffa maximalt två dagar i månaden). Bastuvagnarna – drygt tio och en halv kvadratmeter vardera, ungefär som en husvagn– räknas som två pinnar i stadens bastufacit. Med en doppzon intill är trafiken av badare upp och ner i vattnet intensiv även i minusgrader och Castor och Pollux kvalar därför även in i vallöftet om kombinationen vinterbad och bastu – MP hade utlovat minst fem sådana under mandatperioden.

Alla nya bastur som öppnats sedan 2022 är faktiskt förenade med vinterbad i sjön utom en i Slakthusområdet – flera kilometer från närmaste öppna vatten.

– Det är ju så svårt att få tillstånd vid vattnet, säger en företrädare för företaget som driver den bastun.

Ja, det var just det. Svaret säger mer om tillståndsprocessen än om badkulturen.

Siffran boostas i stället av fler kommunala bastuinrättningar. 2024 öppnade en kommunal bastu vid Flatenbadet. Den kommunala bastun vid Sätrabadet, som slog upp dörrarna tre veckor efter valet 2022, får nog sättas på den tidigare borgerliga majoritetens konto. Det var också under den mandatperioden som det uppdagades att den första bastuflotten vid Tanto strandbad var ett svartbygge. Eftersom formuläret för bygglov saknar en ruta att kryssa i för ”legalisering av befintligt objekt” kallades åtgärden helt enkelt för ”bastuflotte”.

De privata bastuentusiasterna ger inte upp, trots svårigheterna med tillstånd och byråkrati. Krångligast är, inte oväntat, de lite djärvare projekten.

– Vi ritade ett kallbadhus som skulle passa arkitektoniskt under Årstabron, som fyller 100 år 2029. Men när Stadsmuseet sade nej var det ingen idé att ens söka bygglov, säger August Almqvist Jansson på Folkbastu. 

Juristen Jesper Blomberg har bistått Mathias Leveborn och Stockholm Sauna i kontakterna med staden.

– Man kan fråga sig om det inte strider mot likabehandlingsprincipen när en privat aktör med bygglov nekas arrende på likvärdiga villkor och kommunen öppnar en egen bastu intill, säger han.

Olle Lundin, professor i kommunrätt vid Uppsala Universitet, går ännu längre.

– Mig veterligt har det aldrig prövats om bastu överhuvudtaget ingår i den kommunala kompetensen. Kommuner ska ägna sig åt sådant som ligger i allmänintresset, och som privata aktörer inte kan eller vill göra. 

Att många invånare vill bada basta är inget frikort för en kommun.

– En företeelse blir inte ett allmänintresse bara för att många gillar det. Om många invånare vill ha en raketbas på kommunens mark betyder det inte att kommunen ska sätta upp en.

Trots vallöftet om en rejäl bastuexpansion från 2022 har processen i Stockholms stad varit långsam. Hösten 2023 – ett år efter valet – fick trafikkontoret i uppdrag att undersöka bastufrågan tillsammans med ett tjugotal offentliga instanser, inklusive stadens elva stadsdelsnämnder. Ytterligare ett år passerade. I slutet av 2024 hamnade hela bastuansvaret även formellt på trafikkontoret, under Lars Strömgren (MP) som därmed alltså blev bastuborgarråd.

– Under ett års tid stod allt helt still, ingen vågade ta några beslut. Tjänstepersoner är rädda för det okända och rädda att göra fel. De lyfter fram alla möjliga problem som inte finns, säger Folkbastus August Almqvist Jansson.

Han ger en tänkt anläggning vid Lilla Sickla som exempel.

– Där finns gott om plats, men vi fick höra att ”folk kan inte rasta sina hundar då”. Att 30 kvadratmeter avsätts för en bastu kommer inte störa folk som är ute med hunden. Vi är arkitekter och har respekt för kommunens regelverk och strandskyddet och plan- och bygglagen, men stadsutvecklingen i Stockholm är konservativ oavsett vem som styr.

Det går inte bara långsamt. Det kan blir snurrigt också. Som när ett bygglov för bastu vid Sjövikskajen i stadsdelen Liljeholmen i mitten av februari blev upphävt av mark- och miljödomstolen för att stadsbyggnadskontoret hade angett fel adress i handlingarna. Grannarna överklagade etableringen av bastuflotten, som aldrig var tänkt att placeras där, och så måste hela bygglovsprocessen tas om från början. 

Trafikborgarrådet Lars Strömgren hamnade nyligen i blåsväder sedan han ljugit om att han hade inspekterat snöröjningen i Enskede, när han i själva verket befann sig i Berlin. Men till hans förtjänst i bastufrågan ska sägas att han bastade i sammantaget fyra dagar med stockholmarna på fyra olika platser förra våren, och initierade en medborgardialog som resulterade i 1 244 synpunkter.

Han lovade samtidigt att ”öppna en väg in för privata initiativ”. Men med bara ett halvår kvar av mandatperioden finns fortfarande inga antagna riktlinjer för hur den vägen ska se ut. Vad som däremot finns – från i sommar – är ytterligare en kommunal bastu, denna gång vid Hornstull. Den blir den första som staden driver med egen personal. 

August Almqvist Jansson på Folkbastu är optimistisk, trots allt.

– Det var svårt till en början, men Stockholms stad har verkligen kommit igång nu och vi är väldigt positiva till det arbete som görs, säger han. 

Även Mathias Leveborn vädrar morgonluft för branschen, åtminstone i andra svenska städer.

– Vi ska just börja bygga en bastu vid Eskilstunaån. Tillståndsprocessen har bara tagit ett år och alla på kommunen är så glada och positiva, säger han.  

Om krånglet i Stockholm svarar stadens trafikkontoret:

”Vid nybyggnation kan staden kravställa att allmänheten ska ha en viss tillgång till bastun och kunna boka pass.”

Och ska vi tro bastuborgarrådet (MP) själv så är den heta frågan snart löst.

– Mitt mål är att så snart som möjligt kunna presentera gemensamma riktlinjer för hela Stockholm, så att nya såväl som befintliga bastur får samma spelregler, säger Lars Strömgren (MP).

***

Läs även: Här är Stockholms bästa stadsdel

Läs även: Veckans bråk: Bastubråket vid Storsjön