Kina tvättar sitt virusrykte – hävdar att Indien hade det första utbrottet

Text:

Bild: TT

Har coronapandemin sitt ursprung i Wuhan i Kina? Hittills har det vedertagna svaret på den frågan varit ja. Även om händelseförloppet inte är helt klarlagt pekar mycket på att det var på en matmarknad i mångmiljonstaden som det nya coronaviruset sars-cov-2 tog språnget från djur till människa och fick sitt första stora utbrott.

Men om man frågar Kommunistpartiet i Peking är svaret nej. I nyhetsinslag och forskningsrapporter från Kina kablas bilden ut att viruset har sitt ursprung utanför landets gränser.

I en forskningsrapport som citeras av Folkets Dagblad heter det att alla indicier pekar på att coronaviruset inte kom från Wuhan. Snarare ska Indien vara platsen för alltings början. Förorenat vatten misstänks ligga bakom att viruset spreds från djur till människa, och därefter ska det ha färdats obemärkt till Wuhan, där det först upptäcktes. Liknande tongångar hörs i en granskning av statsstyrda Global Times. Där beskrivs coronaviruset som ett importerat fenomen.

De Wuhanbor som tidningens reportrar pratat med känner sig förfördelade av att staden har pekats ut som pandemins ursprung. Prover från matmarknaden visade spår av coronaviruset på frysta varor från bland annat Brasilien och Uruguay. Tidningen skriver att uttryckliga bevis saknas, men att det är teoretiskt möjligt att kött och skaldjur från Australien och Tyskland orsakade utbrottet.

Kinesiska statliga medier ifrågasätter också huruvida smittspridningen i Wuhan innebar startskottet för pandemin. Ett uttalande av en tysk virolog, om att 99,5 procent av det coronavirus som nu sprids över världen härstammar från en mutation i norra Italien, tolkas som att det var Europa som var startpunkten – inte Wuhan. Ytterligare ett bevis sägs vara att spår av coronaviruset upptäckts i italienska blodprov tagna redan förra hösten. Virologen själv, Alexander Kekulé, värjer sig mot tolkningen och menar att coronaviruset troligtvis cirkulerade i Hubeiprovinsen i Kina under en längre tid, och att det hann exporteras ut i världen före det stora utbrottet i Wuhan.

[caption id="attachment_576899" align="alignnone" width="991"] Donald Trump (t v) tillsammans med Kinas president Xi Jinping.[/caption]

Omvärldens syn på Kina har störtdykt under pandemin. I en undersökning gjord av Pew research institute hade en majoritet av befolkningen i de tillfrågade länderna en negativ bild av Kina – i Sverige låg siffran på 85 procent. USA:s president Donald Trump har spätt på stämningen genom att kalla coronaviruset för »Kinaviruset«, vilket har kritiserats skarpt.

Men Pekings försök att påverka historieskrivningen handlar mindre om att återupprätta äran utomlands, säger Frédéric Cho, Kinakännare och vice ordförande i Sweden-China trade council. Snarare riktar Kommunistpartiet in sig på att blidka hemmapubliken.

– Det är alltid den inhemska publiken som är viktigast. Det som är externt är sekundärt, säger Frédéric Cho.

Kina rapporterade in de första fallen av det nya coronaviruset till Världshälsoorganisationen den 31 december. De lokala och regionala myndigheternas initiala hantering av utbrottet lämnade en del att önska; varningar ignorerades och siffror tonades ner. Att man nu pekar finger mot utlandet kan vara ett sätt för den kinesiska regeringen att inte tappa ansiktet, tror Cho.

– Det är ett försök att hitta ett narrativ som visar att man har hanterat viruset bra, och att man hade koll på det.

Sedan dess har livet mer eller mindre återgått till det normala i Wuhan.

– Budskapet till den inhemska publiken är att vi löser det här. Med Kommunistpartiet vid rodret fixar vi allt. »Wir schaffen das«, men med kinesiska förtecken.

LÄS OCKSÅ: Kinesiska matvanor möjliggjorde viruset – infördes i svälttider