Selfies dödar renarna i norr

Vildmarksvägen är spektakulär. Nu håller vårdslösa husbilsägare på att förstöra allt.

Text:

Bild: Henrik Montgomery/TT

När utlandsresor har blivit tabu har de inhemska resorna fått ett uppsving. Kul för turistnäringen, men tråkigt för renarna som hoppar i vattnet och dör.

– Det får gärna vara folk bara de kan sköta sig så man slipper allt det här jävla … vad ska man säga … tjafset och det.

Håkan Berglund är ingen svår man. I sitt arbete som naturbevakare på Länsstyrelsen vill han egentligen bara att folk ska bete sig som folk. Men efter att ha hållit koll på Vildmarksvägen mellan Jämtlandsfjällen och Västerbottensfjällen under sommaren 2020 och 2021 känns det inte alltid så kul.

– Man har lärt sig att svälja.

Att turista uppe i västerbottniska och jämtländska inlandet är en annorlunda upplevelse. Först kör man genom gran- och tallskogen på dåliga vägar i flera timmar för att till slut komma fram till ett samhälle med 3–5 rökerier. Många har lunchservering och de flesta serverar olika varianter av ren och hjortronsylt. Rökt ren, hjortronsylt. Rökt hjortonsylt, renfärs. Ni förstår poängen.

I vanliga fall är det inte särskilt trångt uppe i inlandsskogarna. Det brukar vara massor av norrmän, lite sörlänningar på husbilssemester, något pensionerat motorcykelsällskap och några holländare, men sedan pandemin startade har klientelet förändrats.

För att tala klarspråk: Folk helt utan koll har dragit norrut. De skräpar ner på fjällen, behöver räddas från Kebnekajse av helikoptrar och tror att det räcker med shorts och sportskor för en promenad ovanför trädgränsen. Det här har ställt till det för många, men kanske allra mest för renarna längs med Vildmarksvägen.

– Det är en helt annan kategori männi­skor som sökt sig till fjället. De har inte nån susning eller nån fjällvana eller hur man ska bete sig. Det är helt nytt för dem. De far upp till fjällen och vet ingenting. Väder och vind och så, säger Håkan Berglund som anmälde närmare 100 överträdelser sommaren 2021.

Det handlar om folk som släppte hundarna lösa vid renarna (»äldre kvinnor var värst«), folk som slängde skräp (»inte fan hade man bara slängt glasspappret rakt på Sergels torg om närmsta soptunna var full, men så gör man tydligen här«) och det var folk som drog rakt ut i vildmarken trots att nykläckta fåglar häckade och renarnas ungar betar i närheten (»tro väl sjutton att folk ville ut och titta. Det var ju förjävla grant«).

Förra året var det flera meter snö längs med vägen över fjället. I år var det inte lika mycket snö, men desto fler vita husbilar som stod längs med vägen mellan Lappland och Jämtland. Den mest spektakulära delen – den uppe på fjället över Stekenjokkplatån – är bara öppen knappa fyra månader per år mellan juni och oktober. Före och efter dess är det för mycket snö för att Trafikverket ska ha en sportslig chans att skotta fram vägbanan.

Det slogs rekord i antalet besökare. Över 18 000 bilar och husbilar åkte Vildmarksvägen 2020. 2021 var det 25 procent färre än året före. Det hade ändå slagit rekord jämfört med före pandemin.

Här har två samebyar sina betesmarker för renarna. Renar är relativt harmlösa djur, de är vackra och rör sig ofta i grupp. Men norr- och västerbottningar har ofta en komplicerad relation till djuren eftersom de förutom att vara gulliga också uppfattas som stendumma. När man stannat för en ren på vägen och tutat brukar renen ofta bara jogga rakt fram, framför bilen. De skiter högaktningsfullt i omvärlden och eftersom boende i området är vana vid att renar verkar vara dumma i huvudet så låter man bara renen ta sin tid. Det går inte att göra så mycket annat.

Håkan Berglund har sett den ökade turismen på nära håll.

– Börjar en ge sig ut i vildmarken följer fler efter, säger han irriterat.

2020 var det »katastrof«. Det blir ett kaos på grund av alla husbilar, kaoset intresserade husbilsägarna som började filma kaoset och kalvarna blev livrädda. Folk började ge sig ut för att klappa kalvarna och vallade praktiskt taget ner ungarna i vattnet som sedan drunknade.

Tyvärr har det stora inflödet av turister från andra delar av Sverige och Europa gjort att nya grupper renar och människor har mötts. Sämst har det gått på Vildmarksvägen. Där har övertända turister hoppat ur sina bilar för att ta bilder med renarna, ställt sig i vägen för passager där renarna tar sig över vattendrag och dessutom kört sönder viktig betesmark på fjällen. All den här ökade coronaturismen i fjällen påverkar. Det här har fått till effekt att Länsstyrelsen i Västerbotten infört parkeringsförbud på Västerbottensdelen av Vildmarksvägen medan Jämtlands länsstyrelse tvingades skicka upp bevakning längs med vägen.

Ja, och så var det det här med soporna då. Det tog flera dagar att plocka ihop skräpet vid en enda parkering.

Djup suck från Håkan Berglund:

– Det var tio stycken 125-literssäckar som vi fick plocka ihop.

Det kanske låter som att Håkan Berglund är folkilsk. Så är det inte, han vill att folk ska få se allt det vackra uppe i fjällen och är glad för att det kommer folk. Han vill bara inte tjafsa och bråka med folk som ska ta selfies överallt.

Renarna är kanske inte världens smartaste djur, men de var i alla fall där först.

Renar i Sverige

Det finns mellan 225 000 och 280 000 renar i landet.

Det finns 4 600 renägare – 40 procent av dessa är kvinnor.

Renflockarna har följt samma vandringsleder i hundratals år och flyttas av ägarna i samband med kalvmärkning och höstslakt.

Renar är lättskrämda djur. På våren lämnar ofta vajorna sina ungar om de blir stressade, till exempel vid svåra passager.