Sveriges lärare: ”Innebär en förlust att utbilda sig till lärare”
Den färdigutbildade läraren måste nu betala en avgift på 1 890 kronor för sin legitimation – vilken ändå framstår som mer eller mindre tandlös.
Häromdagen höjdes avgiften för att ansöka om lärar- och förskollärarlegitimation med 25 procent. En utbildad lärare måste nu betala 1 890 kronor för sin yrkeslegitimation. Det är dubbelt så mycket som för till exempel sjuksköterskor eller tandläkare som betalar 990 kronor för sin ansökan. För andra legitimationsyrken, som polis och yrkesmilitär, kostar det ingenting.
Samtidigt höjs allt fler röster om att lärarlegitimationen är tandlös eftersom många skolor anställer obehöriga lärare, trots att legitimerade finns tillgängliga, då lönerna är lägre för de obehöriga. Till skillnad från till exempel sjuksköterskeyrket finns nämligen inget krav på legitimation för att anställas som lärare.
Att bli behörig lärare är samtidigt en stor ekonomisk uppoffring. En lärarstudent måste i regel lägga fem år på sin utbildning, vilket ofta ger studieskulder på 450 000 kronor eller mer. Till detta kommer utebliven inkomst på närmare 1,5 miljoner kronor jämfört med om studenten hade gått direkt in i yrket utan högskoleutbildning (plus flera hundratusen i uteblivna pensionsavsättningar).
– Det kan vara befogat att myndigheten tar en avgift när privatpersoner begär ut allmänna handlingar. Men legitimering av lärare borde ingå i Skolverkets ordinarie uppdrag, säger biträdande rektorn, författaren och skoldebattören Linnéa Lindquist.
Hon menar också att legitimationen, som skulle höja statusen för läraryrket, i praktiken har fått motsatt effekt.
– Anställer du en obehörig kan du ge sexmånaders- eller ettårskontrakt, och det kan i praktiken förlängas hur länge som helst. Skolinspektionen kan kräva att man visar att man försökt rekrytera, men större konsekvenser än så blir det inte för skolhuvudmannen, säger Linnea Lindquist.
– Själva grundtanken var att reformen skulle höja statusen för läraryrket. Men eftersom det inte händer något om man inte följer lagen, så blir legitimationen ganska tandlös. Det har snarare blivit något som stänger ute lärare från yrket.
Enligt Lindquist är löneskillnaden mellan behöriga och obehöriga lärare ofta betydande – ibland upp mot 13 000 kronor i månaden.
Lärarfacket är inte lika kritiskt till själva avgiften, men ifrågasätter storleken.
– Vi i Sveriges Lärare anser att det kan vara rimligt att en avgift tas ut vid ansökan om legitimation för att täcka Skolverkets kostnader. Men det är inte bra om det skulle kosta mer att få en lärarlegitimation än till exempel en sjuksköterskelegitimation eller om det råder andra svårmotiverade skillnader, Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
När det gäller själva legitimationsreformen håller hon med om att den inte har fått de utlovade effekterna.
– Regelverket är inte tillräckligt kraftfullt för att avskräcka huvudmän från att anställa obehöriga, eller för att ge incitament att rekrytera de behöriga som finns. Det är ett svek mot eleverna och mot de behöriga lärarna som dessutom får ökad arbetsbelastning då betygsättning är en myndighetsutövning som endast får utföras av en behörig och legitimerad lärare, säger Olskog.
Tanken med behörighetsreformen 2011 var just att höja statusen på yrket och stärka rättssäkerheten. Ändå saknar i dag nästan var tredje lärare i grundskolan legitimation, och på vissa skolor är andelen obehöriga ännu högre. Lärarfacket vill därför se skärpta regler: kortare anställningstider för obehöriga, borttagna undantag för Waldorf- och yrkeslärare samt ekonomiska sanktioner för huvudmän som bryter mot skollagen.
– I dag kan obehöriga anställas i upp till ett år, och det kan i praktiken förlängas hur mycket som helst. Vi menar att det borde vara max sex månader. Och bryter man mot lagen måste det få kännbara konsekvenser.
Olskog lyfter också fram den ekonomiska frågan. Studieskulder och uteblivna inkomster gör läraryrket svårt att försvara ekonomiskt ur ett livslönsperspektiv.
– Man kan milt sagt säga att lärarkåren är styvmoderligt behandlad. På livslönenivå är det uppenbart att det innebär en förlust att utbilda sig till lärare för vissa lärargrupper. Det skapar inte förutsättningar för att vi ska locka fler till yrket.
Fackförbund och skoldebattörer är alltså överens om att legitimationsreformen blivit tandlös och i praktiken riskerar att motverka sitt syfte. Men vad tycker Skolverket? Myndigheten vill inte ställa upp på en intervju, men i en mejlväxling svarar undervisningsrådet Lee Gleichmann (se ruta). Fokus har även vänt sig till Utbildningsdepartementet (som beslutar om avgiftens storlek) men efter en vecka fortfarande inte fått svar.
”Skolor anstränger sig för att rekrytera behöriga lärare”
Lee Gleichman, undervisningsråd på Skolverket, svarar mejlledes på Fokus frågor om skollegitimationen och bristen på behöriga lärare.
Varför finns en lärarlegitimation?
”Lärarlegitimationssystemet har flera syften. Ett är att stärka barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Ett annat är att höja läraryrkets status och därigenom öka intresset för yrket.”
Varför är avgiften för en lärarlegitimation så hög?
”Avgiften är beslutad av regeringen. Skolverket tar ut den för att täcka kostnaderna för handläggningen.”
Varför anställs så många obehöriga lärare i dag?
”Eftersom det råder brist på behöriga och legitimerade lärare blir många rektorer tvungna att anställa obehöriga.”
Hur förklarar ni då att över 3 000 utbildade grundskollärare var inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen förra året? Tidsningen Vi Lärare har också visat att många behöriga lärare är arbetslösa.
”Det finns stora regionala skillnader. I vissa regioner är behörigheten god, i andra betydligt sämre. För vissa lärare kan det också vara svårt att få en heltidstjänst i de ämnen de är behöriga i.”
Tror du inte att vissa skolor medvetet undviker att anställa behöriga lärare eftersom obehöriga är billigare?
”Min bild är att skolor anstränger sig för att rekrytera behöriga och legitimerade lärare, inte att de undviker det.”
Följer Skolverket upp om skolor faktiskt väljer obehöriga för att spara pengar?
”Nej, det gör vi inte. Det är Skolinspektionen som ansvarar för att granska hur huvudmän följer regelverket.”
Finns det en risk att legitimationen tappar status om nyutbildade lärare upplever att den är tandlös?
”Självklart skulle förtroendet kunna påverkas negativt om många rektorer sätter i system att inte anställa behöriga. Men min bild är att legitimationsreformen har ökat medvetenheten om vikten av behörighet.”
I ett färskt yttrande till Riksrevisionen skriver Skolverket dock att den långsiktiga lösningen är att införa ett absolut krav på legitimation och behörighet.
***
Läs även: Mer än var tredje lärare utsatt för våld
Häromdagen höjdes avgiften för att ansöka om lärar- och förskollärarlegitimation med 25 procent. En utbildad lärare måste nu betala 1 890 kronor för sin yrkeslegitimation. Det är dubbelt så mycket som för till exempel sjuksköterskor eller tandläkare som betalar 990 kronor för sin ansökan. För andra legitimationsyrken, som polis och yrkesmilitär, kostar det ingenting.
Samtidigt höjs allt fler röster om att lärarlegitimationen är tandlös eftersom många skolor anställer obehöriga lärare, trots att legitimerade finns tillgängliga, då lönerna är lägre för de obehöriga. Till skillnad från till exempel sjuksköterskeyrket finns nämligen inget krav på legitimation för att anställas som lärare.
Att bli behörig lärare är samtidigt en stor ekonomisk uppoffring. En lärarstudent måste i regel lägga fem år på sin utbildning, vilket ofta ger studieskulder på 450 000 kronor eller mer. Till detta kommer utebliven inkomst på närmare 1,5 miljoner kronor jämfört med om studenten hade gått direkt in i yrket utan högskoleutbildning (plus flera hundratusen i uteblivna pensionsavsättningar).
– Det kan vara befogat att myndigheten tar en avgift när privatpersoner begär ut allmänna handlingar. Men legitimering av lärare borde ingå i Skolverkets ordinarie uppdrag, säger biträdande rektorn, författaren och skoldebattören Linnéa Lindquist.
Hon menar också att legitimationen, som skulle höja statusen för läraryrket, i praktiken har fått motsatt effekt.
– Anställer du en obehörig kan du ge sexmånaders- eller ettårskontrakt, och det kan i praktiken förlängas hur länge som helst. Skolinspektionen kan kräva att man visar att man försökt rekrytera, men större konsekvenser än så blir det inte för skolhuvudmannen, säger Linnea Lindquist.
– Själva grundtanken var att reformen skulle höja statusen för läraryrket. Men eftersom det inte händer något om man inte följer lagen, så blir legitimationen ganska tandlös. Det har snarare blivit något som stänger ute lärare från yrket.
Enligt Lindquist är löneskillnaden mellan behöriga och obehöriga lärare ofta betydande – ibland upp mot 13 000 kronor i månaden.
Lärarfacket är inte lika kritiskt till själva avgiften, men ifrågasätter storleken.
– Vi i Sveriges Lärare anser att det kan vara rimligt att en avgift tas ut vid ansökan om legitimation för att täcka Skolverkets kostnader. Men det är inte bra om det skulle kosta mer att få en lärarlegitimation än till exempel en sjuksköterskelegitimation eller om det råder andra svårmotiverade skillnader, Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
När det gäller själva legitimationsreformen håller hon med om att den inte har fått de utlovade effekterna.
– Regelverket är inte tillräckligt kraftfullt för att avskräcka huvudmän från att anställa obehöriga, eller för att ge incitament att rekrytera de behöriga som finns. Det är ett svek mot eleverna och mot de behöriga lärarna som dessutom får ökad arbetsbelastning då betygsättning är en myndighetsutövning som endast får utföras av en behörig och legitimerad lärare, säger Olskog.
Tanken med behörighetsreformen 2011 var just att höja statusen på yrket och stärka rättssäkerheten. Ändå saknar i dag nästan var tredje lärare i grundskolan legitimation, och på vissa skolor är andelen obehöriga ännu högre. Lärarfacket vill därför se skärpta regler: kortare anställningstider för obehöriga, borttagna undantag för Waldorf– och yrkeslärare samt ekonomiska sanktioner för huvudmän som bryter mot skollagen.
– I dag kan obehöriga anställas i upp till ett år, och det kan i praktiken förlängas hur mycket som helst. Vi menar att det borde vara max sex månader. Och bryter man mot lagen måste det få kännbara konsekvenser.
Olskog lyfter också fram den ekonomiska frågan. Studieskulder och uteblivna inkomster gör läraryrket svårt att försvara ekonomiskt ur ett livslönsperspektiv.
– Man kan milt sagt säga att lärarkåren är styvmoderligt behandlad. På livslönenivå är det uppenbart att det innebär en förlust att utbilda sig till lärare för vissa lärargrupper. Det skapar inte förutsättningar för att vi ska locka fler till yrket.
Fackförbund och skoldebattörer är alltså överens om att legitimationsreformen blivit tandlös och i praktiken riskerar att motverka sitt syfte. Men vad tycker Skolverket? Myndigheten vill inte ställa upp på en intervju, men i en mejlväxling svarar undervisningsrådet Lee Gleichmann (se ruta). Fokus har även vänt sig till Utbildningsdepartementet (som beslutar om avgiftens storlek) men efter en vecka fortfarande inte fått svar.
”Skolor anstränger sig för att rekrytera behöriga lärare”
Lee Gleichman, undervisningsråd på Skolverket, svarar mejlledes på Fokus frågor om skollegitimationen och bristen på behöriga lärare.
Varför finns en lärarlegitimation?
”Lärarlegitimationssystemet har flera syften. Ett är att stärka barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Ett annat är att höja läraryrkets status och därigenom öka intresset för yrket.”
Varför är avgiften för en lärarlegitimation så hög?
”Avgiften är beslutad av regeringen. Skolverket tar ut den för att täcka kostnaderna för handläggningen.”
Varför anställs så många obehöriga lärare i dag?
”Eftersom det råder brist på behöriga och legitimerade lärare blir många rektorer tvungna att anställa obehöriga.”
Hur förklarar ni då att över 3 000 utbildade grundskollärare var inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen förra året? Tidsningen Vi Lärare har också visat att många behöriga lärare är arbetslösa.
”Det finns stora regionala skillnader. I vissa regioner är behörigheten god, i andra betydligt sämre. För vissa lärare kan det också vara svårt att få en heltidstjänst i de ämnen de är behöriga i.”
Tror du inte att vissa skolor medvetet undviker att anställa behöriga lärare eftersom obehöriga är billigare?
”Min bild är att skolor anstränger sig för att rekrytera behöriga och legitimerade lärare, inte att de undviker det.”
Följer Skolverket upp om skolor faktiskt väljer obehöriga för att spara pengar?
”Nej, det gör vi inte. Det är Skolinspektionen som ansvarar för att granska hur huvudmän följer regelverket.”
Finns det en risk att legitimationen tappar status om nyutbildade lärare upplever att den är tandlös?
”Självklart skulle förtroendet kunna påverkas negativt om många rektorer sätter i system att inte anställa behöriga. Men min bild är att legitimationsreformen har ökat medvetenheten om vikten av behörighet.”
I ett färskt yttrande till Riksrevisionen skriver Skolverket dock att den långsiktiga lösningen är att införa ett absolut krav på legitimation och behörighet.
***
Läs även: Mer än var tredje lärare utsatt för våld
