Novus vd: ”Det finns ingen spåkula”
En ny prognosmodell försöker förutsäga hur det går i valet. Men Novus vd Torbjörn Sjöström varnar för att den kan ge en falsk bild – och i värsta fall påverka valdeltagandet.
tisdag 11 augusti
En ny prognosmodell försöker förutsäga hur det går i valet. Men Novus vd Torbjörn Sjöström varnar för att den kan ge en falsk bild – och i värsta fall påverka valdeltagandet.
Inför presidentvalet i USA år 2016 pekades Hillary Clinton ut som klar favorit, men som bekant vann Donald Trump. Och i Storbritannien det året ledde den sida som ville stanna kvar i EU klart inför Brexitomröstningen – ändå röstade britterna för att lämna unionen. De prognosmodeller som användes bygger på publicerade opinionsmätningar, tidigare valresultat och de olika opinionsinstitutens historiska träffsäkerhet. Modellerna simulerar tusen fiktiva val och anger sedan sannolikheten för olika utfall.
I början av veckan presenterade Svenska Dagbladet en liknande prognosmodell för Sverige, kallad ”Vem vinner valet?”. Företaget Newsworthy har tagit fram tillsammans med forskare vid Lunds och Uppsalas universitet. Enligt artikeln ser ”Moderaterna ut att göra sitt sämsta val på 20 år” nu i september och ”SD riskerar att backa för första gången i ett riksdagsval”.
Men Torbjörn Sjöström, ordförande i Novus och en av Sveriges mest erfarna opinionsanalytiker, varnar för metoden. Han menar att den kan vilseleda väljarna och i värsta fall påverka valresultatet.
– Huvudproblemet är att man låtsas som att vi har någon form av deterministisk framtidsutveckling. Att väljarna inte själva styr, utan att det redan är satt. Man ger en felaktig bild av framtiden, säger han.
Händelser som inträffar under valrörelsen kan snabbt förändra väljarnas preferenser, men sådana går inte att bygga in i modellen. Avslöjanden i media, dramatiska samhällshändelser och partiledardebatter är sådana faktorer som kan få opinionen att svänga. Exempelvis kan Upppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage” som sändes fyra dagar före valet 2002 ha minskat stödet för Moderaterna det året. Och vid förra valet, 2022, fick Centern ökat stöd när det visade sig att partiledaren Annie Lööf var tilltänkt offer i ett attentat i Almedalen då en psykiatrisamordnare knivmördades.
– Allt som händer i verkligheten, som inte hände inför förra valet, kommer att göra denna modell väldigt konstig. Det går inte att förutsäga framtiden. Du kan komma med vilken projektion du vill, men du vet inte. Det finns ingen spåkula.
Torbjörn Sjöström betonar skillnaden mellan en opinionsundersökning och en valprognos. En opinionsmätning visar hur väljarna uppger att de skulle rösta vid den tidpunkt då undersökningen genomförs. Newsworthys modell försöker däremot förutse hur de kommer att rösta på valdagen.
– Det är en sak att säga att ett lag ligger under i matchen. Att säga att laget redan har förlorat är något helt annat. Hur det går vet man inte förrän domaren har blåst av, säger han och fortsätter:
– Statistiska modeller kan vara intressanta om man exempelvis ska bedöma vad man vill sätta pengar på i en match och förstår att man själv tar en risk. Men att ge en bild av framtiden kring ett demokratiskt val är något annat. Det är bättre att hålla sig till nutiden och tala om hur det ser ut i dag.
Han befarar också att prognoserna kan påverka väljarnas uppfattning om partiernas möjligheter.
Ett parti som ges mycket liten chans att vinna riskerar då att få en ”förlorarstämpel”. På motsvarande sätt kan väljare till ett parti eller block som pekas ut som klar vinnare uppfatta det som mindre viktigt att gå och rösta.
– När en opinionsundersökning ger sken av att kunna säga vad som händer i framtiden kan den påverka valdeltagandet. Medier bör vara försiktiga med sin makt här.
Moderaternas biträdande partisekreterare Martin Borgs varnar också för att dra stora slutsatser av valprognoser:
”Även förra valrörelsen körde medierna katastrofrubriker om Moderaterna. Men när de riktiga rösterna räknats var det vi som fick mandat att få ordning på Sverige”, skriver han i ett mejl till Fokus.
***