Storbråk mellan S och M inför beslut om mängdrabatt
S dömer ut regeringens förslag som dyrt och orealistiskt.
I morgon, torsdag, röstar riksdagen om regeringens förslag om slopad mängdrabatt, alltså det system som domstolarna tillämpar i straffmätningen där många brott inte ger längre sammantagen strafftid än enstaka brott. Men inför omröstningen har en strid brutit ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna både om finansieringen av reformen och möjligheten att genomföra den.
”Hur ska Moderaterna finansiera sina förslag om mängdrabatten? Är de överens med KD om att ta från biståndet?” skriver Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho i ett sms till Fokus.
Slopad mängdrabatt skulle kräva en tredubbling av av fängelseplatserna, och finansiering saknas, enligt Carvalho.
”(Elisabeth) Svantesson påstår att det ’bara’ kommer att kosta 3–7 miljarder kronor. Men det är i så fall det första året. Allt eftersom fler får långa fängelsestraff skenar kostnaden, upp till 46 miljarder kronor som är den officiella siffran från regeringen”, skriver hon.
Men finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillbakavisar kritiken:
– Exakta kostnader 2035 eller 2040 är svåra att säga i dag. Men oavsett kostnaderna – det här är ju en av statens absolut viktigaste uppgifter, säger hon till Fokus.
Räknar med lägre brottslighet
Hon bestrider inte att kostnaderna blir betydligt högre längre fram och hänvisar även hon till att en utredning uppskattat Kriminalvårdens framtida kostnader till drygt 40 miljarder kronor. Men det handlar, framhåller hon, om ett läge flera mandatperioder framåt – och ytterst också om politiska prioriteringar. Svantesson menar också att den långsiktiga kalkylen inte kommer att vara aktuell längre fram, eftersom hon räknar med att den stramare kriminalpolitiken kommer pressa ned brottsligheten och därmed också behovet av framtida fängelseplatser.
– Allt pekar på att det vi gör nu och vill fortsätta göra åren framöver gör att brottsligheten sjunker och inte kommer att kräva de nivåerna.
Hon räknar med att den andra delen av den straffrättsliga reformen kommer att kosta mellan tre och sju miljarder kronor under nästa mandatperiod, beroende på om den sjösätts 2029 eller 2030. Pengarna ska enligt finansministern tas inom det reformutrymme som uppstår i statsbudgeten och som regeringen bland annat vill använda till försvaret, infrastrukturen och rättsväsendet.
Teresa Carvalho är dock inte övertygad och pekar särskilt på biståndet. Moderaterna har öppnat för att minska biståndet för att finansiera andra satsningar.
Elisabeth Svantesson menar å sin sida att regeringen redan har visat hur man kan ändra politisk inriktning, och att den har prioriterat om omkring 50 miljarder kronor under nuvarande mandatperiod.
– Att Socialdemokraterna påstår att det inte skulle gå att prioritera det här, det är ju lite typiskt Socialdemokraterna. Därför att de har ju svårt att prioritera, säger Svantesson.
”Vad vet M som inte Kriminalvården vet?”
Hon medger samtidigt att biståndet är ett område där det finns möjlighet att frigöra pengar. Sverige ska enligt Svantesson fortsätta vara ett generöst biståndsland, men nivån kan sänkas när det finns stora behov i Sverige.
Teresa Carvalho är även skeptisk till tidsramen för mängdrabattsreformen, och hänvisar till Kriminalvårdens invändningar mot möjligheten att genomföra den så snabbt som regeringen vill.
”Vad vet M som inte Kriminalvården vet, när de säger att mängdrabatten kan införas innan 2030?” undrar hon.
Elisabeth Svantessons svar på det är att regeringen arbetar nära Kriminalvården och att reformen är möjlig att genomföra under nästa mandatperiod, åtminstone under mandatperiodens senare år.
***
