”Vi förbereder oss noga inför maktskiftet”
Nooshi Dadgostar samtalar med partiledarna för S och MP om tiden efter ett maktskifte. I Fokus partiledarintervju berättar hon också att V inte kommer driva återinförd fastighetsskatt.
onsdag 3 juni
Nooshi Dadgostar samtalar med partiledarna för S och MP om tiden efter ett maktskifte. I Fokus partiledarintervju berättar hon också att V inte kommer driva återinförd fastighetsskatt.
Nooshi Dadgostar siktar högt. Efter mer än 100 år i politiskt utanförskap ska Vänsterpartiet in i regeringen. Annars får Magdalena Andersson bli statsminister utan V:s mandat. Partiledningen har framfört kravet i nästan ett år. I april ställde sig en enad partikongress bakom. Det var en seger för Nooshi Dadgostar och ett kvitto på att det 2021 var rätt att göra det dittills otänkbara för vänsterpartister – att tillsammans med SD fälla en S-ledd regering.
I samband med regeringskrisen steg Vänsterpartiets opinionssiffror till 13,3 procent i en Novusmätning, en av de högsta som någonsin har noterats. I dag ligger partiet på mer normala 8,8 procent – klart över valresultatet 2022 och högre än Jonas Sjöstedts sista val som partiledare 2018. De som tvivlade på att den relativt okända 35-åringen Nooshi Dadgostar skulle kunna fylla ut sin populära företrädares skor fick fel. Visserligen blir det ingen samordnad valrörelse för S, V och MP som Vänsterpartiet hade hoppats. Men kanalerna är vidöppna.
– Det stämmer inte att vi inte har samtal. Vi pratar hela tiden, säger Nooshi Dadgostar.

Och förberedelser inför ett maktskifte, har ni samtal om det med Socialdemokraterna och Miljöpartiet på partiledarnivå?
– Javisst.
Du träffar Magdalena Andersson?
– Javisst, visst!
Vad säger ni till varandra?
– Den typen av detaljer drar jag inte i en Fokusintervju. Men självklart har vi samtal. Jag har ett väldigt bra samarbete med både Amanda, Daniel och Magdalena. Det är ju väldigt trevliga personer. Vi pratar politik och framtid och saker och ting.
Vänsterpartiet vill höja åtskilliga skatter och införa några nya. En är ”miljardärsskatten”, exakt utformning oklar. I förra veckan svarade Magdalena Andersson oväntat ”ja” på en fråga från SVT om hon ville införa just en sådan.
– Jag noterade det, säger Nooshi Dadgostar.
Samtidigt kommer Vänsterpartiet inte att driva sin käpphäst om återinförd fastighetsskatt. Så sent som i mitten av maj var frågan uppe i Ekots lördagsintervju med partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson. Där framgick att V ville utreda en fastighetsskatt på villor med ett uppskattat marknadsvärde av ungefär 13 miljoner kronor eller mer. Men två veckor senare är detta inte aktuellt längre.
– Vi har släppt det, säger Nooshi Dadgostar.

Hon förnekar att det är för Socialdemokraternas skull som Vänsterpartiet backar.
– Man måste välja och vi tycker att miljardärsskatt är det som vi fokuserar på och kommer arbeta hårt för.
Dadgostar beskriver relationen till Socialdemokraterna i dag som god. Det är delvis nytt. Regeringsfrågan handlar inte enbart om prestige, det är lika mycket en fråga om tillit. Eller snarare bristande tillit. Socialdemokraterna, hör man i många medierapporter, litar inte på de forna kommunisterna och den nesliga fällningen av regeringen Löfven 2021 är inte bortglömd.
Men Vänsterpartiet har heller inte alltid litat på S genom åren. I Fokus intervju visar Nooshi Dadgostar dock upp en solig sida mot Magdalena Anderssons parti, fast det är tydligt att hon inte tror att Socialdemokraterna klarar av att genomföra sin politik utan hjälp.
– Det är klart att vi måste sitta vid bordet. Annars ser vi att det rör sig för lite.
Skräckexempelet för V är Januariavtalet – överenskommelsen mellan S, MP, L och C som Vänsterpartiet tvingades släppa igenom när de ställdes inför fullbordat faktum i januari 2019.

Men den dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt drog upp två röda linjer. En av dem var mot marknadshyror i nyproducerade bostäder, och när Januaripartierna ändå försökte få igenom det i november 2021 så gick det som det gick. För Vänsterpartiet blev hela upplevelsen definierande för partiet.
– Det vi landade i efter den processen var att det var bristande förberedelser från vår sida. Och därför förbereder vi oss nu noga inför maktskiftet 2026, säger Nooshi Dadgostar.
Hur det ska bli med Centerpartiets roll vet hon inte. Men C-ledaren Elisabeth Thand-Ringqvist har just backat från från partiets krav på marknadshyror.
Ett av oppositionens dyraste reformförslag är kortare arbetstid. Vänsterpartiet vill ha 35-timmarsvecka med bibehållen lön. Miljöpartiet är med på tåget medan Socialdemokraterna mumlar ganska tyst, men ändå jakande. Fast för arbetsgivarna vore lagstadgad arbetstidsförkortning en mardröm.
Svenskt Näringsliv räknar med 500 miljarder kronor i totala kostnader. Enligt LO, som också driver frågan, skulle det kunna landa på en BNP-tapp på 3 procent, ungefär 200 miljarder kronor. En enorm summa i ett land som snart dessutom ska inordna sina kraftigt stigande försvarskostnader i den ordinarie statsbudgeten.
Näringslivet är inte emot kortare arbetstid per se, men vill att frågan avgörs i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och att kostnaden tas ur löneutrymmet. Nooshi Dadgostar anser dock att parterna ska förhandla under hot om lagstiftning. Det var med motsvarande tvångsmedel som Januaripartierna lyckades ändra arbetsrätten under förra mandatperioden. Då var detta ingen metod som V gillade, tvärtom. Men nu är det vedertaget, menar Dadgostar.
– Det välkomnades väldigt mycket av arbetsgivarsidan så vi har svårt att se att det inte kan utökas till fler frågor.

V:s önskade formel ser ut så här: fack och arbetsgivare förhandlar och lägger ett kompromissförslag om minskad veckoarbetstid. En siffra som sedan befästs i lagstiftning. Arbetstidsförkortningens vänner, inklusive Nooshi Dadgostar, brukar peka på att Danmark och Norge redan har gjort det, vilket bevisar att det går. Om det nu är ett bevis. De danska arbetsgivarna är måttligt nöjda med situationen.
LAS-reformen, som V har som förebild, gick i mål 2022. Men sannolikt hade det inte skett utan att staten tillsköt pengar för den omställningsförsäkring som facken fick i utbyte mot förändrade turordningsregler. Och Nooshi Dadgostar tror att en liknande morot kan behövas om kortare arbetstid ska kunna genomföras.
– Jag tror att det finns en poäng med att staten är med som en part i förhandlingarna i någon mening. Det kan bli färre sjukskrivningar, det vet vi av tidigare prov med kortare arbetstid. Då kan man titta på vad som uppstår som kostnader och vad som blir intäkter och se om man kan fördela det.
Hör hela partiledarintervjun med Nooshi Dadgostar i podden Val 2026.
***