Avgör valkompasserna riksdagsvalet i höst?

När debatterna, sociala medier och kampanjerna söker tydliga konfliktytor, hamnar fokus i den mediala bevakningen ofta på vem som ska regera med vem – trots att målet för väljaren egentligen är att rösta på den politik man tror blir bäst för en själv och för landet. Att regeringsfrågan är en förutsättning för att politiken ska genomföras är sant, men väljarens mål är fortfarande att samhället ska utvecklas positivt i en riktning man själv önskar. Målet är att lösa problem; det är anledningen till att man går till valurnorna.

Var hittade då svenska folket information om vad man skulle rösta på i valet 2022? Genom Novus eftervalsundersökning får vi ledtrådar. Förutom att SVT, SR och TV4 fick högt betyg för att öka förståelsen för var partierna står, uppgav 19 procent av svenskarna att valkompasserna var en av de viktigaste orsakerna till att man röstade som man gjorde.

Fördelat på ålder uppgav nästan var tredje i gruppen 18–29 år att valkompasser var viktiga. Denna siffra sjunker med stigande ålder, och i den äldsta gruppen uppgav drygt var tionde att det var en av de viktigaste orsakerna. Att nästan var tredje ung väljare ser kompasserna som en av de viktigaste faktorerna säger en hel del om ansvaret och risken med dessa verktyg. Politik och samhällsfrågor blir för de flesta inte intressanta förrän man är myndig, betalar skatt och får rösta. Då är det extra viktigt att informationen är korrekt och att väljaren får bästa möjliga guidning in i det demokratiska ansvaret.

Vem gynnas av valkompasserna?

De partier som ser ut att ha gynnats minst av valkompasserna är M, S och C. Att S och M inte vann så mycket genom valkompasserna beror sannolikt på att de normalt dominerar den politiska diskussionen som de två regeringsbärande partierna. De mindre partierna vinner mer då de får ett proportionellt större utrymme i kompasserna, där väljarna har mer att lära sig om dem.

Att SD också var en vinnare av valkompassen var mer förvånande. Det innebar sannolikt att verktyget flyttade uppfattningen om SD från ett enfrågeparti till ett parti med en bredare politik. Att Centerpartiet hamnade i samma grupp som S och M är intressant. De som röstade på C gjorde det främst för att man stod bakom Annie Lööf och mot Sverigedemokraterna. Centerpartiet lyckades inte alls positionera sig i sina traditionella frågor. Det blev ett parti som kretsade kring en stark partiledare. När domen mot almedalsmördaren kom under valrörelsens sista skede där det framgick att Annie Lööf var ett ytterligare tilltänkt offer såg vi i de dagliga väljarbarometrarna att stödet för C ökade direkt, en uppgång som höll i sig fram till valdagen.

Rent generellt ser vi stora väljarflöden under valrörelsen. Väljarna reagerar på händelser, och nyheternas roll påverkar väljarna i en tid då partiernas koppling till traditionella sakfrågor i stort försvann för ungefär 15 år sedan. Både 2018 och 2022 ändrade sig cirka 4 procent av väljarkåren de sista dagarna.

Bland de som informerade sig om valet via internet, nästan varannan svensk gjorde detta, så är de två vanligaste källorna man uppsökte, nyheter och valkompasser.

Även här bekräftas bilden av de ungas stora fokus på valkompasserna som en viktigt del i sitt beslut och användandet av kompasserna går ned ju längre upp i åldrarna vi kommer.

Varannan svensk som sökte information om valet via internet uppgav att de använde valkompass innan valet 2022, så valkompassen har en central del i svenska folkets vilja att hålla sig uppdaterad om var partierna står politiskt.

Om valkompasserna ger en rättvisande bild eller inte av partierna är upp till andra att avgöra, men det är ingen tvekan om att de har en stor påverkan i valet.

Hur kommer det vara i valet 2026? Sannolikt kommer de att ha minst lika stor inverkan, och man kan misstänka att deras inverkan snarare kommer att öka än minska.

Torbjörn Sjöström är vd på Novus. Analysen är baserad på Novus eftervalsundersöknings 2022, som gjordes efter valet och baserades på 12351 intervjuer.