Gripen till Ukraina utarmar svenska flygvapnet

Kristerssonregeringen har tredubbla syften med att donera Gripen till Ukraina. Totalt rör det sig om ”upp till” 16 plan, enligt en extra ändringsbudget till Riksdagen.

För det första bidrar det till att stärka det ukrainska luftförsvaret mot intensifierade ryska terrorbombningar. För det andra binder regeringen upp Ukraina vid Gripensystemet – och det gör man då av rent egenintresse. För det tredje ger svenska staten Saab en hjälpande hand vid försäljningen av den avancerande E-versionen av Gripen till Ukraina.

Pressträffen med Ulf Kristersson och Volodymyr Zelenskyj på flygflottiljen i Uppsala blev i det avseendet en favorit i repris. Även i slutet av oktober förra året uppträdde de båda tillsammans framför utställningsplan i en flyghangar.

Den gången var det på Saab i Linköping. Beskedet var att Ukraina skulle köpa 100 till 150 Gripen E för ungefär lika många miljarder, lika ihåligt som överdrivet. Ukraina disponerar inte sådana summor. Produktion i den storleksordningen är avlägsen.

På ett halvår har det nu förvandlats till en affär på mer realistiska tjugo Gripen E-plan med leverans från 2030. Finansieringen på 2,5 miljarder euro täckas av nödlånet på 90 miljarder euro från EU som beviljades i april. Återstår gör själva kontraktet.

”Nästa steg blir att slutföra förhandlingarna”, konstaterar Saab i ett pressmeddelande. Om Ukraina inte fullföljer affären blir det heller ingen donation. 

Först när ”försäljningen avtalas” skänker Sverige plan, enligt regeringen. Värdet uppskattas till ”högst” 19,6 miljarder inklusive ”kvalificerad ammunition”. Avsikten är att leveranserna av donerade plan påbörjas 2027 – om Saab har fått sitt kontrakt, vill säga. 

På sikt ska flygvapnet kompenseras. ”För att ersätta de plan som doneras” tänker regeringen köpa fler nya Gripen E än vad som ”tidigare har beställts”. I så fall betyder det totalt 76 Gripen E, inte 60 som det ursprungliga kontraktet från 2014 omfattar. 

Något avtal av det slaget existerar än så länge inte. ”I nuläget har Saab inte tecknat något kontrakt eller mottagit någon order gällande detta”, konstaterar företaget knastertorrt i sitt pressmeddelande. En hel del hänger, med andra ord, kvar i luften.

När flygvapnet får sina nya Gripen E är en öppen fråga. Lågt räknat kommer det att röra sig om ett glapp på flera år när det svenska luftförsvaret förfogar över färre plan än för närvarande. Försenas produktionen växer det tidsgapet.

Hittills har Saab levererat ett fåtal Gripen E till det svenska försvaret. Företaget är också bundet av affärer med Brasilien (45 plan) och Colombia (18). Om den ekvationen går ihop eller inte kan bara framtiden utvisa.

På pappret disponerar flygvapnet 96 Gripen C/D. I realiteten är det betydligt färre i daglig drift. Med hänsyn till underhåll och uppgradering är antalet operativa plan vid de tre flottiljerna i Skaraborg, Blekinge och Norrbotten i bästa fall ett 70-tal. När 16 plan försvinner till Ukraina sjunker antalet ytterligare i väntan på nya Gripen E.

Att antalet Gripenplan är begränsat syns redan i statistiken. Det gängse måttet på aktivitetsnivån i flygvapnet är flygtimmar. Under Sveriges första helår som medlem i Nato sjönk det totala antalet Gripen-timmar i luften från 11256 för 2024 till 10098 för 2025, det vill säga en nedgång med 1158 timmar, drygt tio procent.

Med färre disponibla plan riskerar den redan låga nivån att pressas nedåt och försämra beredskapen i det svenska luftrummet och möjligheterna att uppfylla Natos krav på snabba insatser, till exempel vid ryska aktioner runt Östersjön.

I mars genomförde Försvarsmakten en stor flygövervakning i Natos regi. En stridsflygdivision med sex Gripenplan baserades i Keflavik på Island som en del av incidentberedskapen i Arktisområdet (Icelandic Air Policing). Fler uppdrag av det slaget kommer att följa och fresta på befintliga resurser.

På sikt kommer fler nya Gripen E-plan än det var tänkt från början att stärka det svenska försvaret. Initialt blir det tvärtom. Donationen till Ukraina utarmar flygvapnets kapacitet. Regeringen har gjort det valet med öppna ögon.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent