Jag ångrar drevet mot Kalle Karlsson

I TV4:s underhållningsprogram Förrädarna får vi följa ett gäng kändisar i ett ”psykologiskt mordexperiment”. Några av deltagarna utses till förrädare, men vilka de är vet inte de övriga. De kallas i stället trogna, och deras uppgift är att vecka efter vecka rösta ut den person de misstänker är en förrädare bland dem.

Det som följer liknar ofta ett drev. Oskyldiga ”trogna” pekas ut med vaga bevis, lösa teorier – och förstås – viss manipulation från de faktiska förrädarna. Utpekningen sker med ett sådant tryck att det uppstår bråk bland deltagarna. Och årets säsong har slagit rekord i just oskyldigt utpekande. Aldrig någonsin har så många trogna i rad fått lämna tävlingen.

När omröstningen kring det berömda runda bordet är över får den utpekade resa sig upp och bekänna färg. Programledaren ställer den slutgiltiga frågan:

– Är du förrädare, eller är du trogen?

– Jag är trogen, svarar den oskyldigt anklagade, vänder på klacken och lämnar rummet.

Kvar sitter de trogna, handfallna, med samma fråga surrande i huvudet:

Hur kunde vi peka ut en oskyldig igen? Vi var ju så säkra.

Årets säsong av Allsvenskan har återigen inte varit till storstadslagens fördel. Hammarby, som fick guldvittring efter segern mot fjolårets poängrekordhållare Mjällby, seglade snabbt upp som en möjlig guldfavorit. Bland bajensupportrarna blev övertygelsen starkare än någonsin: 2026 blir vårt år.

När tränarfavoriten Kim Hellberg lämnade för ett engelskt lag ersattes han av Kalle Karlsson, mannen som tagit Västerås från Superettan till Allsvenskan. Reaktionerna var försiktigt positiva. ”Kalle K” ansågs vara en smart och analytisk tränare, som med rätt förutsättningar kan skapa magi.

Men sedan började förlusterna komma.

Borta mot GAIS. Förlust hemma mot AIK. Plötsligt var frågan inte längre om Hammarby kunde vinna guld, utan om vi ens var bäst i stan.

Kritiken mot Kalle Karlsson lät inte vänta på sig. I sociala medier kokade det av krav på en omedelbar avgång. En del var rasistiska. De flesta bara förbannade. Jag skrev själv till mina bajenkompisar:

”Nu måste han gå.”

Och så kom beskedet i dag.

Efter bara elva matcher i Allsvenskan får Kalle Karlsson lämna Hammarby. Precis som vi ville. Och hur känns det? Så där, faktiskt. Det är så lätt att skrika och vara arg. Jag ser framför mig hur Kalle Karlsson reser sig upp efter att våra käftar klapprat och anklagelserna regnat mot honom.

Och hur han får den där sista frågan:

– Är du förrädare, eller är du trogen?

Han vänder på klacken, och lämnar oss kvar i rummet.

Maria Enerud