Judehat i nygammal skrud – del 4: Den månghövdade hydran

Regeringen har förklarat att all form av rasism är förkastlig, men att antisemitismen sticker ut. Detta förtydligade statsminister Ulf Kristersson i ett tal:

”För det första: rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem eller vilka den riktas, men antisemitismen har en särställning. Det är min, och inte bara min, bestämda uppfattning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt – från nynazism, högerextremism och den autonoma våldsbejakande vänstern. De senaste decennierna har också den intoleranta islamismen och antisemitism med rötter i Mellanösternkonflikten tillkommit. Även i vårt land.”

Det statsministern säger om antisemitismen är helt korrekt. Just denna form av rasism förekommer hos alla olika extrema grupper. Grupperingarna har olika motiv, men delar hatet mot judar.

Demografiskt finns antisemitismen i hela världen, men den tar sig olika uttryck beroende på vilka grupper som står bakom. Från högerextrema grupper tenderar antisemitismen att vara särskilt utbredd i Syd- och Östeuropa. Denna antisemitism bottnar ofta i rasideologi och konspirationsteorier om judisk makt, vilket påminner om antisemitismen under Nazityskland.

I Moldavien har till exempel judiska begravningsplatser upprepade gånger vandaliserats med nazistiska symboler. Efter den 7 oktober 2023 eskalerade aktiviteten bland nynazistiska rörelser i landet. En nynazistisk ledare vid namn Michail Chkhikvishvili, även kallad ”Commander Butcher”, planerade då att förgifta judiska barn i New York. Attentatet förhindrades av moldaviska myndigheter, och Chkhikvishvili ställdes senare inför rätta i en amerikansk domstol.

En annan form av judehat som har ökat är den importerade antisemitismen, som ofta bär på kulturella och religiösa uttryck från Mellanöstern. Den har nått Europa till följd av en vårdslös migrationspolitik. Den importerade antisemitismen skiljer sig från den rasideologiska varianten och handlar oftast om konflikten där religiösa grupper vill ”befria Palestina” och återta Jerusalem. Att befria Palestina ses som en religiös plikt i stora delar av den muslimska världen. Det går att dra paralleller till hur antisemitismen från islamistiska grupper ökade kraftigt efter 7 oktober-attacken och krigets utbrott i Gaza.

Attityden från stora delar av Mellanöstern gentemot judar är fientlig. Den granskande organisationen Institute for Monitoring Peace and Cultural Tolerance in School Education (IMPACT-SE) granskar regelbundet skolmaterial från hela världen, där särskilt materialet från Mellanöstern sticker ut negativt.

I koranlektioner för åttondeklassare i Irak indoktrineras barnen bland annat med följande: ”Judarna fortsatte med sin korruption, tyranni och förfalskning [av Allahs ord]. Därför sände Allah många profeter och budbärare till Banu Israel [Israels barn] för att få dem att återvända till den rättfärdiga vägen, och så blev några av dem troende [muslimer].”

I palestinska skolor är attityden ännu mer extrem. Elever har upprepade gånger berättat hur de lär sig om religiös jihad, martyrskap och en stark strävan efter att döda judar.

”Inshallah, judar kommer att utplånas. Vi är stolta över vad Hamas gjorde den 7 oktober. Israel kommer att bli fullständigt förstört. Lösningen för Jerusalem är att döda judarna”, säger en 14-årig palestinsk elev.

Judehatet är, till skillnad från många andra former av rasism, inte kopplat till en specifik politisk riktning. Det visar på ett djupt samhällsproblem där motståndskraften måste vara principfast och konsekvent – och inte bara riktas mot antisemitism när den kommer från vissa politiska motståndare.

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU.
Serien Judehat i nygammal skrud i fem delar publiceras måndag till fredag under vecka 25.