När Magdalena Andersson inte kunde köra sina härskartekniker längre
S-ledaren försökte med sitt "Stopp, stopp, stopp" – men det fungerade inte. Dominansbeteende har sina begränsningar.
onsdag 12 augusti
S-ledaren försökte med sitt "Stopp, stopp, stopp" – men det fungerade inte. Dominansbeteende har sina begränsningar.
Socialdemokraternas Magdalena Andersson – tillika Sveriges ena statsministerkandidat – tog plats i Sveriges radio-studion inför programledarna Mikael Kulle och Cecilia Khavar. Men utfrågningen blev nog inte riktigt hur S-ledaren hade tänkt sig det hela. Hennes klassiska härskartekniker fungerade helt enkelt inte. Det var två programledare som hade bestämt sig för att få svar på en rad frågor som Andersson inte vill prata om.
Att Andersson vill göra valet till ett ekonomi-val var tydligt. Till en början gick hon hårt fram med klassiska S-talepunkter om att ”vanligt folk” tjänar på Socialdemokraternas politik, men om det verkligen stämde kunde hon inte riktigt svara på, och hon försökte även sig på att motivera hur dessa ”vanliga” skulle tjäna på en bankskatt. Men att dessa ”vanliga” faktiskt i många fall kan ha bolån som kan bli betydligt dyrare om det införs en bankskatt, kunde hon inte riktigt förneka, men hon menade att bara kontrollen av bankerna skulle öka så skulle nog det lösa sig också.
Men så helt plötsligt skulle Mikael Kulle ställa en påfråga precis när Andersson var på väg att avsluta ett resonemang. Hon försökte sig nu på det klassiska anderssonska sättet att säga åt utfrågaren att sluta ställa sina jobbiga frågor genom att säga ”Stopp, stopp, stopp”, men till skillnad från de allra flesta journalister som fått denna behandling så stoppade inte Kulle, utan fortsätta ställa sin fråga. Andersson kunde inte köra sitt dominansbeteende längre. En totalt orädd och påläst journalist gjorde sitt jobb, helt enkelt.
Det var som om luften gick ur Andersson. Anfall var tydligen inte bästa försvar. Och när intervjun sedan kom in på Socialdemokraterna i Bokyrka, kopplingarna till gängkriminella och hennes partis bristfälliga hantering av denna fråga var det som om det var en helt annan Andersson, en defensiv avvaktande variant som inte hade mer svar än att ”det här var ju alltså tre år sedan”. Hur går det ihop med att ”vända på varje sten”, frågade Kulle och fick som svar något om att Åkesson bjöd en gängkriminell på sitt bröllop. Det var tydligt att S-ledaren ville komma så långt ifrån Botkyrka som möjligt.
När intervjun sedan kom in på vinster i skolsektorn och att S vill minska skolpengen för friskolor, då börjar hon återigen säga ”stopp” till programledaren. Lite längre fram i intervjun började hon recensera och ha synpunkter på programledarens frågor genom att säga ”det är flera partiledare som fått liknande frågor av er under de här inspelningarna”. Men inte heller detta fungerade särskilt bra. Programledarna fortsatte sin utfrågning.
Mot slutet av intervjun kör Andersson en annan härskarteknik, att höja rösten och prata över utfrågarnas röster. Men inte heller det går särskilt bra. Vilken lyssnare hör vad hon säger annat än att hon höjer rösten?
Detta med ”Stopp, stopp, stopp” är ett återkommande beteende från Magdalena Andersson.
Man börjar undra: Är det så här som Magdalena Andersson bedriver ledarskap? Genom att tysta medarbetare som ifrågasätter eller har en annan uppfattning. Kör hon ”Stopp, stopp, stopp” och dominansbeteende mot alla som går emot henne och som har invändningar eller ställer obekväma frågor?
I Sveriges radios studio fungerade inte härskarteknikerna – det hedrar programledarna.
Johan Romin