Mässlingrädd? Vänta med vaccinet!

Det rapporterats flitigt i media med anledning av ett aktuellt mässlingsutbrott kopplat till den nyligen avslutade festivalen Urkult i Näsvik. Vi varnas för det allvarliga läget och stressade svenskar rusar till vaccinationscentralerna för att bli vaccinerade mot mässling. 27 fall har hittills konstaterats (21 augusti) varav de flesta drabbade är barn under 18 år. Även fullvaccinerade vuxna hör till de drabbade. Paniken som sprids är omotiverad och leder till ogenomtänkta beslut som kan vara kontraproduktiva.

Varför skall man behöva känna sig rädd om man förutsätter att vaccinet skyddar effektivt och när vaccinationstäckningen är så hög som cirka 95 procent i populationen? Stämmer detta så handlar det endast om ett fåtal riskutsatta. Det finns dock ett flertal exempel under senare år där vuxna fått mässlingen trots full vaccinering, vilket innebär att vaccinerade både kan smittas och föra smittan vidare. Ovaccinerade som har haft mässlingen och har en naturligt genererad immunitet bidrar också till den så kallade flockimmunitet som begränsar spridningen av virus.

Det är kontraproduktivt att vaccinera sig när smitta florerar i populationen då det ökar risken att få svårare sjukdomssymtom om man blir smittad veckorna efter injektionen eller bär på viruset när den sker. Den immunologiska obalanseffekten som uppstår avleder immunförsvaret ifrån att optimalt ta hand om eventuell smitta i luftvägarna, en effekt som har observerats och påvisats i flera studier. Bo Engwall von Schéele har i sin publikation ”Booster to boot hill” visat hur en covidvaccinationskampanj i Israel mitt under en smittvåg ledde till en efterföljande dödspeak i covid. FHM beskriver på sin hemsida varför man skall vara frisk vid vaccination: ”Det kan också vara bra att låta immunförsvaret arbeta med en sak i taget”.

Inkubationstiden mellan smittotillfälle och symtom är då virus förökar sig intensivt och infekterar celler. När den förlängs på grund av vaccination blir mängden virus högre och fler celler infekterade i luftvägarna. När immunförsvaret angriper den infekterade vävnaden och skadorna blir stora kan det leda till bakteriella sekundärinfektioner som kan bli livshotande om man inte får adekvat antibiotikabehandling i tid. I utvecklingsländer i Afrika och Asien påverkar undernäring, svält och fattigdom utfallet, och det är där en majoritet av dödsfall kopplade till mässlingen sker. Det finns också en genetisk faktor som har betydelse för motståndskraften mot mässlingen, så etnicitet spelar roll.

I den akuta situationen är det bäst att undvika att utsätta sig själv eller andra för smitta och minska eventuella smittdoser genom att undvika folksamlingar och sjuka personer, se till att sköta hygien med mera.

Risken att dö av mässlingen i Sverige är mikroskopisk. Vill man vaccinera sig bör man vänta med detta tills smittvågen avtagit markant och man inte har blivit naturligt immuniserad via sjukdom. I det senare fallet behöver man inget vaccinskydd.

Ann-Catrin Engwall är filosofie doktor i molekylär cellbiologi med inriktning immunologi