
Trump skrotar USAID – rekylen kan bli farlig
USA:s president följer råden från en radikal biståndskritiker. Han kan tvingas tänka om.
Toppbild: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Har Donald Trump läst Dambisa Moyo?
2009 slog hon igenom med boken Dead Aid. Ett slags parafras på begreppet Live Aid, välgörenhetsgalan för svältoffer i Afrika. Boken blev mycket uppmärksammad.
Ung, snygg, med rötterna i Zambia och betyg från både Oxford och Harvard blev Moyo den mest profilerade kritikern av det biståndsindustriella komplexet.
Hur skulle det vara om afrikanska härskare fick ett telefonsamtal som meddelade dem att biståndskranarna skulle stängas av om fem år? Det skulle tvinga dem att finna ny finansiering till statskassan i takt med att det utländska biståndet fasades ut, skrev hon.
Till och med Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN, instämde. Och nu tycks även Donald Trump ha snappat budskapet.
Beskedet häromdagen att Trump vill lägga ned det amerikanska biståndsorganet USAID har väckt starka reaktioner i alla läger. Åtgärden ingår i Trumps allmänna iver att täta läckor i statsfinanserna. USAID kostar omkring 70 miljarder dollar om året och sysselsätter 10 000 anställda. Det är ett välkänt faktum att bistånd är svårt på gränsen till omöjligt att utvärdera, revisorer har en hopplös uppgift. Det är antagligen det som stör affärsmannen Trump.
Det som dock går att utvärdera är de omfattande vaccinationsprogram i fattiga länder som ombesörjs av USAID. Vilka konsekvenserna blir om de upphör är svårt att överblicka. Vi vet inte heller hur genomtänkt planen på att stänga biståndsverksamheten är. En nedläggning kan komma att slå tillbaka mot amerikanska ekonomiska intressen. USAID:s verksamhet har i alla tider tjänat dubbla syften. Att leverera nödhjälp och bistånd men samtidigt gynna USA:s egen ekonomi.
Ta livsmedelshjälpen som exempel. Strax efter millennieskiftet besökte Fokus reporter Etiopien där ännu en svältkatastrof härjade. Den berodde till stor del på missväxt, men den var lokal. I vissa delar av landet förtvinade grödorna av torka, medan lantbrukare i en annan del fick fina skördar. USAID ryckte ut och levererade majs odlad i USA och fraktad till Etiopien på amerikanska fartyg, enligt gamla krav från den amerikanska jordbrukarlobbyn.
Majsen hävde den akuta svälten och majssäckarna med USAID:s logotyp blev fina bilder i teve. Men de etiopiska lantbrukare som hade fått goda skördar kunde inte sälja sitt spannmål inom landet. De konkurrerades ut av den amerikanska gratismajsen, med följd att de eldade upp det de skördat och blev fattigare på kuppen.
Bistånd är en oerhört komplicerad verksamhet, särskilt när den ska gynna både givare och mottagare. När alla konsekvenser av beslutet kring USAID uppenbaras för Donald Trump, tvingas han kanske att tänka om.
Bengt G.Nilsson har fem decenniers erfarenhet av Mellanöstern och Afrika som journalist, författare och dokumentärfilmsproducent.
Har Donald Trump läst Dambisa Moyo?
2009 slog hon igenom med boken Dead Aid. Ett slags parafras på begreppet Live Aid, välgörenhetsgalan för svältoffer i Afrika. Boken blev mycket uppmärksammad.
Ung, snygg, med rötterna i Zambia och betyg från både Oxford och Harvard blev Moyo den mest profilerade kritikern av det biståndsindustriella komplexet.
Hur skulle det vara om afrikanska härskare fick ett telefonsamtal som meddelade dem att biståndskranarna skulle stängas av om fem år? Det skulle tvinga dem att finna ny finansiering till statskassan i takt med att det utländska biståndet fasades ut, skrev hon.
Till och med Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN, instämde. Och nu tycks även Donald Trump ha snappat budskapet.
Beskedet häromdagen att Trump vill lägga ned det amerikanska biståndsorganet USAID har väckt starka reaktioner i alla läger. Åtgärden ingår i Trumps allmänna iver att täta läckor i statsfinanserna. USAID kostar omkring 70 miljarder dollar om året och sysselsätter 10 000 anställda. Det är ett välkänt faktum att bistånd är svårt på gränsen till omöjligt att utvärdera, revisorer har en hopplös uppgift. Det är antagligen det som stör affärsmannen Trump.
Det som dock går att utvärdera är de omfattande vaccinationsprogram i fattiga länder som ombesörjs av USAID. Vilka konsekvenserna blir om de upphör är svårt att överblicka. Vi vet inte heller hur genomtänkt planen på att stänga biståndsverksamheten är. En nedläggning kan komma att slå tillbaka mot amerikanska ekonomiska intressen. USAID:s verksamhet har i alla tider tjänat dubbla syften. Att leverera nödhjälp och bistånd men samtidigt gynna USA:s egen ekonomi.
Ta livsmedelshjälpen som exempel. Strax efter millennieskiftet besökte Fokus reporter Etiopien där ännu en svältkatastrof härjade. Den berodde till stor del på missväxt, men den var lokal. I vissa delar av landet förtvinade grödorna av torka, medan lantbrukare i en annan del fick fina skördar. USAID ryckte ut och levererade majs odlad i USA och fraktad till Etiopien på amerikanska fartyg, enligt gamla krav från den amerikanska jordbrukarlobbyn.
Majsen hävde den akuta svälten och majssäckarna med USAID:s logotyp blev fina bilder i teve. Men de etiopiska lantbrukare som hade fått goda skördar kunde inte sälja sitt spannmål inom landet. De konkurrerades ut av den amerikanska gratismajsen, med följd att de eldade upp det de skördat och blev fattigare på kuppen.
Bistånd är en oerhört komplicerad verksamhet, särskilt när den ska gynna både givare och mottagare. När alla konsekvenser av beslutet kring USAID uppenbaras för Donald Trump, tvingas han kanske att tänka om.
Bengt G.Nilsson har fem decenniers erfarenhet av Mellanöstern och Afrika som journalist, författare och dokumentärfilmsproducent.