Saab lever inte längre i en skyddad verkstad
Beslutet att köpa fyra fregatter från Naval Group för 40 miljarder är ett dråpslag för Saab och Wallenbergsfären.
Regeringens beslut att ge 40-miljarders-affären på nya krigsfartyg till franska Naval Group slog ned som en bomb i Wallenbergsfärens högborg på Arsenalsgatan i Stockholm. In i det sista räknade Saabs huvudägare med att ro kontraktet på fyra nya fregatter i hamn. Den här gången högg man – för första gången i mannaminne – i sten.
Vid andra stora försvarsupphandlingar i mångmiljardklassen har Saab alltid kunnat räkna med att den hävdvunna svenska symbiosen mellan staten och kapitalet skulle väga tyngst.
Svenska regeringar har genom åren köpt olika versioner av stridsflygplanet Jas Gripen, ubåtar i olika generationer och nuvarande krigsfartyg – korvetter – till marinen av Wallenbergarnas försvarsklenod, oavsett om det varit säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt motiverat eller inte. Ingenting talade för ett annat utfall den här gången heller.
Initialt skräddarsyddes upphandlingen också för att passa just Saab som hand i handske. När fartygsprojektet drog igång för fem år sedan var det Saab som fick FMV:s uppdrag att svara för ”systemarbete och grundläggande design för det nya ytstridsfartyget”. Saab kopplade i sin tur in brittiska Babcock som partner, ett samarbete som utvecklades till ett konsortium och ett gemensamt bud.
Saab fick alltså ett rejält försprång framför konkurrenterna, ett övertag som man inte har förmått utnyttja trots att man haft flera år på sig att ta täten i processen. Under tiden har tveksamheten mot Saabs förmåga att uppfylla villkoret på snabba leveranser ökat i den svenska försvarsledningen.
Saab har en trist historia av omfattande förseningar vid alla större upphandlingar. Två nya ubåtar som beställdes 2015 med planerad leverans till 2022 har fortfarande inte sett dagens ljus i operativ drift i Östersjön. Det kommer att dröja till 2030 – eller längre än så. Med ständiga förseningar och fördyringar ovanpå det har Saab skjutit sin egen trovärdighet i sank.
Både regeringen och försvaret vet mycket väl att det är så det förhåller sig och att risken är stor för att det skulle upprepats med fregatterna. Saab-Babcocks förslag finns bara i skissform på ritbordet. Det franska fartyget är redan under produktion och har sålts till landets eget försvar och till Grekland. Även den tredje anbudsgivaren, Navantia, hade färdiga produkter att erbjuda.
Att regeringens val hamnade på Frankrikes FDI-fregatter (Frégate de Défense et d’Intervention) har både med garanterade leveranser av samtliga fartyg mellan 2030 och 2034 och med beväpningen ombord att göra. Även Sveriges medlemskap i Nato spelar in.
För marinen är det en helt avgörande aspekt att veta när fregatterna finns på plats. Erfarenheterna av kriget i Ukraina har också visat att drönare, i luften och till sjöss, har utnyttjats flitigt för att slå ut stora delar av den ryska Svarta havs-flottan. Krigsfartyg måste alltså ha relevant skydd för att överleva på havet.
Naval Groups fregatter har ett fransktillverkat långräckviddigt luftvärn, Aster 30. Systemet skjuter i 360 grader och kan slå ut även ryska ballistiska missiler. Redan när Sverige köpte USA:s Patriotsystem till armén 2018 var ett markbaserat Aster 30 ett av alternativen. Den dåvarande S-ledda regeringen valde då att satsa på det amerikanska systemet.
Nu tog den borgerliga regeringen ett steg i en annan riktning och fördjupar försvarssamarbetet med Frankrike, i stället för att gå vidare med Babcock i samverkan med Saab. För att göra det krävdes ett visst mått av politiskt mod. Regeringen ska ha en eloge för att man vågade ta det steget och strunta blankt i industripolitiska argument om sysselsättning och arbetstillfällen i Sverige.
För Saab och Wallenbergsfären är beslutet ett dråpslag. Företagets vd Micael Johansson, normalt en talför herre, har inte låtit sig intervjuas. I ett skriftligt uttalande skriver Saab att man ”självklart respekterar regeringens beslut”.
Fattas bara annat. Och det borde vara mer än så. Medlemskapet i Nato har sänkt tröskeln för utländska upphandlingar från hyllan. Saab borde dra lärdom av det inträffade och inse att man inte längre lever i en skyddad verkstad.
Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent
