Wo ist Olaf Scholz? Var är Olaf Scholz? Det har många tyska medier frågat sig de senaste veckorna. Samtidigt som Ryssland har kraftsamlat med soldater längs med gränsen till Ukraina, har västvärldens ledare turats om att utlova både militärt och ekonomiskt stöd till Kiev. USA:s president Joe Biden har försäkrat ett ”beslutsamt och snabbt” svar från amerikansk sida om Ryssland skulle invadera Ukraina. Storbritannien har skickat pansarvärnsrobotar. Från Tysklands nye förbundskansler Olaf Scholz har det däremot varit förvånansvärt tyst. Tyskland har hittills inte velat skicka några vapen till Ukraina, istället lovade man att skicka 5 000 hjälmar som försvar mot ryssen. Beslutet möttes med hån och förvåning från ukrainsk sida. Kievs borgmästare undrade bitskt vad Tyskland skulle skicka härnäst – sovkuddar? När Scholz har avkrävts svar om hur man ska lösa Ukrainakonflikten har han svarat svävande och tvetydigt om diplomatiska processer.
Både svensk och tysk publik har vid det här laget blivit vana vid att se Tyskland stå i centrum av en kris. Förra förbundskanslern Angela Merkel och hennes sammanpressade händer i form av en romb var ett givet inslag när det krisade i Europa. Politiska ledare flockades kring henne och förväntade sig en lösning på det problem som världen brottades med för stunden. Den tidigare finansministern Olaf Scholz har kastats in i den utrikespolitiska hetluften med ett krigshot i mitten av Europa. Men varför denna tystlåtenhet? Tyska vänsterpartiet Die Linke har föreslagit att Angela Merkel ska skickas som medlare i konflikten då den nye kanslern varit osynlig. Cerstin Gammelin är politikreporter på Süddeutsche Zeitung och har följt Scholz politiska bana. Tystlåtenheten ligger i hans natur, säger hon.
I början av sin politiska karriär var Scholz mer frispråkig, vilket föranledde en del kritik. Cerstin Gammelin tror att han blev bränd av det, och lade sig till med att hålla korten nära kroppen. Scholz kallades i tysk press länge för ”Scholzomat” för sin robotliknande framtoning.
– Han vande sig vid att använda ett försiktigt språk. Men nu har de här försiktiga formuleringarna nått en gräns. Eftersom hela världen blickar mot Tyskland nu. Och då måste en förbundskansler komma med tydliga besked, säger Cerstin Gammelin.
Försiktigheten har nått absurda gränser när det kommer till gasledningen Nord Stream 2 i Östersjön. Prestigeprojektet med Ryssland har anklagats för att kunna användas av Putin som ett påtryckningsmedel mot Europa. USA:s Joe Biden har uttryckligen sagt att om det sker en rysk invasion av Ukraina kommer det ”inte att finnas något Nord Stream 2”. Olaf Scholz har däremot inte nämnt gasledningen vid namn sedan december. Han har uttryckt sig i termer om att den tyska regeringen vet ”vad som måste göras” om Ukrainas territoriella integritet kränks.
– Det är försiktighet men också maktspel. Om alla säger ”nämn Nord Stream” då kommer han verkligen inte att nämna Nord Stream. Om han trängs in i ett hörn då ändrar han sig inte. Och Scholz vill inte heller att Putin ska veta, vad kommer och vad kommer inte att ske.
Hubert Fromlet, professor vid Linnéuniversitetet och rådgivare vid Tysk-Svenska Handelskammaren, tror att det även finns inrikespolitiska aspekter på tigandet om gasledningen. Nord Stream 2 går i hamn i delstaten Mecklenburg-Vorpommern, och Scholz vill in i det längsta undvika att förarga den socialdemokratiska partikollegan och delstatens regeringschef Manuela Schwesig.
– Nord Stream 2 skulle ge flera tusen arbetstillfällen för delstaten. Manuela Schwesig, man vill inte komma i klinch med henne. Det kan också spela in, säger Hubert Fromlet.