Glesbygdens nya makthavare

Sent en måndagskväll i oktober samlades ett tiotal sverigedemokrater i en möteslokal på Färgelanda kommunhus ovanvåning. Bara några veckor tidigare hade det stått klart att den lilla kommunen skulle få Dalslands första sverigedemokratiska kommunstyrelseordförande. Historiskt sett hade rollen studsat mellan centerpartistiska och socialdemokratiska företrädare, ända sedan kommunreformen på 1950-talet.

Men nu stod alltså Christoffer Wallin, en köttbonde med rejält blont skägg, född 1991, redo att ta över kommunens tyngsta politiska post. Han och partivännerna var på väg att skriva historia. Men runt bordet rådde ingen feststämning. Inga kaffekoppar klirrade, ingen planerade ett sent firande på samhällets krog. Församlingen riktade i stället sina blickar mot den powerpoint-presentation som Wallin kopplat upp på skärmen längst fram i rummet.

– Det är klart att det är ett tungt uppdrag jag har fått. Det känns bra. Men jag är lite jante sådär, jag gillar inte att framhäva mig själv, säger Wallin.

Veckorna innan hade Wallin mottagit gratulationer från partikamrater (”inte Åkesson, men några partitoppar är det”) och intervjuats av lokaltidningar. Exakt när han skulle tillträda var fortfarande inte spikat, men klart stod att socialdemokraten Ulla Börjesson hade lämnat över makten. Wallin kommer att få chansen att styra Färgelanda framöver.

Tillsammans med Kristdemokraterna ska SD bilda ett minoritetsstyre. Det är tredje gången som partiet tar över makten i en kommun i Västra Götaland.

– Att bli kommunstyrelsens ordförande är väl inte en sån jättestor sak för en sverigedemokrat längre. Det börjar i varje fall bli en mindre och mindre grej, sa Wallin, som samtidigt slet med att sätta sig in i sina kommande arbetsuppgifter och Färgelandas extremt tuffa ekonomiska läge. Under arbetsdagen i kommunhuset betade han av möte efter möte.

– Jag tycker om att vara ärlig och jag vet vad jag kommer behöva göra. Läget är illa. Vi har en minskande befolkning, vi behöver göra förändringar. Vi kan inte stänga hela kommunen, men vi måste börja förändra.

Färgelanda ligger nästan dolt i det vackra skogslandskapet ut med länsväg 172. Knappt en och en halv timme norr om Göteborg och cirka två timmar söder om Karlstad möts den besökare som följer skyltarna och svänger in av en centralort i gränslandet mellan by och samhälle. Hundratals dalslänningar jobbade på sågverket i centrum fram till 1990. Nu finns här i stället ett resecentrum som tidigare inhyst samhällstjänster som Försäkringskassan och ett medborgarkontor. I dag är bara biblioteket och en liten konsthall kvar. Ortens båda caféer håller måndagsstängt.

– Vill man ta en kaffe är det här inne på servicebutiken. Eller så får du gå bort till Preem och fika med utsikt över bensinpumparna, säger Inga-Lill Kiel.

Tillsammans med vännerna Anna och Ingemar Albertsson är hon i Färgelanda för att handla. De tre pensionärerna bor i Ödeborg, en av kommunens små byar. Totalt har Färgelanda och de här byarna drygt 6 000 invånare.

I de kringliggande kommundelarna har en politisk strid om centraliseringar blossat upp det senaste året. Det är tack vare den som Christoffer Wallin och hans partikamrater nu kan ta över makten.

– Politikerna försöker ta bort så mycket grejer från de små orterna nu. De resonerar som så att allting ska hända i Färgelanda. Jag tycker det är vansinnigt alltså, säger Inga-Lill Kiel.

Bakgrunden: en rejäl ekonomisk dikeskörning. 2024 gjorde Färgelanda kommun ett minusresultat på omkring 20 miljoner kronor. Konsultföretaget PWC genomförde en extern granskning, kommunen fick stenhård kritik och det S-ledda minoritetsstyret bestämde sig för att kapa rejält. Störst var blödningen i social- och utbildningsförvaltningarna. Barnafödandet har halverats de senaste tio åren och mängder av skolplatser står tomma. S såg sig nödgade att lägga ner byskolorna i Stigen, Högsäter och Ödeborg. Alla elever skulle flyttas till en stor skola inne i Färgelanda.

Anna och Ingemar Albertsson, som har barnbarn i skolålder, reagerade kraftigt.

– Det är vansinnigt alltså. Vi bor i Ödeborgs samhälle, vi kommer inte försvinna för att de lägger ner skolorna. Allt kan inte ske inne i Färgelanda, säger Anna Albertsson.

Namninsamlingar drogs i gång. Bybor skrev insändare. Lokaltidningen Dalslänningen rapporterade om förtvivlade föräldrar som oroade sig för mobbning, skolbussar och sena kvällar.

– Det här kommer att påverka familjelivet, att äta middag tillsammans och mysa på kvällen. Barnen kommer inte orka det, sa en mamma till tidningen.

Stopp satte till slut Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna genom att lyckas vinna stöd hos Centerpartiet för att sänka Socialdemokraternas budget. Nu väntar maktskifte.

– Jag litar inte på någon politiker i Färgelanda, det har jag inte gjort på länge. Men varför skulle SD vara sämre än någon annan? Är de värre än sossarna? Jag har röstat på dem och det står jag för, säger Anna Albertsson.

I de svenska kommunalvalen 2018 växte Sverigedemokraterna mer än någonsin tidigare. Partiet fick 482 nya mandat, var nu totalt uppe i över 1 800 politiska representanter i landets kommuner och lyckades för första gången någonsin greppa verkligt tunga politiska positioner.

Den 22 oktober 2018 rapporterade Skånska Dagbladet att Hörby, en skånsk landsbygdskommun med omkring 15 000 invånare, skulle få sin första sverigedemokratiska kommunstyrelseordförande.

I december tillträdde Cecilia Bladh in Zito i Hörby – och hon fick sällskap av Louise Erixon i Sölvesborg. Expressen reste till Skåne och Blekinge för att skriva ett långt reportage om de nytillträdda kommunpamparna.

– Det var en väldigt skånsk, eller sydsvensk, företeelse då. De hade etablerat sig tidigt och blivit tolererade av de andra partierna där, säger Amanda Göthberg, liberal debattör.

Snart följde även Bromölla efter. Kommunen hade varit S-styrd sedan införandet av allmän rösträtt men utmärkte sig nu snart i den nationella debatten. ”Böne­förbud på jobbet och kultur under press – välkommen till SD-land”, skrev Göteborgs-Posten när tidningen besökte Bromölla under vintern 2020.

Amanda Göthberg reste under 2022 genom Sydsverige för att studera de här kommunerna. Hon skrev boken SD-land på Timbro förlag om sina intervjuer med sverigedemokrater i Bromölla, Bjuv, Hörby, Sölvesborg och Staffanstorp, där partiet ingick i ett M-lett styre.

– Det var inte så instabila styren som hörsägen gjorde sken av. De styrde med det som skulle komma att bli Tidöpartierna, och jag upplevde att samarbetet fungerade ganska bra, säger hon.

Medan de sydsvenska sverigedemokraterna vann makt och inflytande följde Christoffer Wallin händelseutvecklingen från dalsländskt håll. Han började sin politiska bana i Liberala ungdomsförbundet men klev över till den sverigedemokratiska sidan 2009.

Efter visst engagemang i SDU gick han in i lokalpolitiken i Färgelandas grannort Munkedal. Han blev gruppledare för SD i kommunen, och var bland annat med och drev på för ett lokalt tiggeriförbud. År för år såg Wallin hur bilden av hans parti förändrades. Han berättar om när han stod i en valstuga under mitten av 2010-talet.

– Då kom det fram en mamma med två barn och spottade på mig. På riktigt. Men det här har förändrats helt och hållet.

När upplevde du att det började vända?

– Någonstans kring valet 2018, skulle jag säga.

Sedan sågverket lades ner har Färgelandas befolkning minskat nästan konstant. Medelåldern är hög och skatteintäkterna sjunker. Redan 2002 rapporterade Aftonbladet att Färgelanda ”pekas ut som Sveriges nästa kriskommun”. De bakomliggande orsakerna: kommuninvånarna var i hög grad anställda av ett fåtal arbetsgivare, och få medborgare hade högre utbildning.

I dag är utflyttningen omfattande, barnafödandet lågt och kommunens största privata arbetsgivare, bilkompontentföretaget IAC, har flera gånger befunnit sig under konkurshot. Bara 19 av landets 290 kommuner har lägre andel högutbildade invånare. Samtidigt har SD mellan 2002 och 2022 gått från noll till elva mandat i kommunfullmäktige.

– När jag är ute och går på stan här får jag hejarop i stort sett varje gång. Jag hör nästan aldrig något negativt. Nu är det mycket kvinnor som kommer fram och pratar också, det har vi inte upplevt tidigare, säger Christoffer Wallin.

Tidöavtalet var inte det enda stora steget som följde på Sverigedemokraternas valresultat 2022. Partiet fick ytterligare ett par hundra kommunala mandat och lyckades ta makten i ännu fler kommuner. Nu rörde det sig inte minst om gamla S- och C-fästen utanför storstadsregionerna.

I Färgelanda fick SD 38 procent av rösterna i riksdagsvalet, och nästan 35 procent i kommunvalet. Och i den gamla varvsstaden Uddevalla, en knapp halvtimme härifrån med bil, tog sverigedemokraten Martin Pettersson över som kommunstyrelsens ordförande. Sedan dess har han skapat riksrubriker genom att satsa på ”husmanskost” på skolbarnens meny – och startat en podd med kommunalrådskollegan Henrik Sundström (M).

– De här tre åren har verkligen varit jättekul. Jag kommer fortsätta så länge jag har folkets förtroende, säger han.

Även Christoffer Wallins gamla hemkommun Munkedal hör till de i dag tio svenska kommuner som styrs av sverigedemokrater. Ett litet västsvenskt SD-makt­kluster har börjat bildas i Bohuslän och södra Dalsland.

– Vi etablerade oss i de här krokarna tidigt. Vi fick vårt första mandat i Uddevalla 2006, fyra år innan vi kom in i riksdagen. Det finns en trovärdighet i att vi arbetat i opposition, och att vi går bra här i krokarna är resultatet av att vi funnits på plats över lång tid, säger Martin Pettersson.

I Uddevalla liksom Trelleborg bor cirka 50 000 personer. Övriga SD-ledda kommuner i landet är relativt små, och har ungefär mellan 5 000 och 15 000 invånare.

– Jag skulle säga att vi redan är Sveriges nya landsbygdsparti. Vi har störst stöd och störst förtroende, säger Christoffer Wallin i Färgelanda.

För att SD tillsammans med KD skulle kunna sänka Socialdemokraternas budget i Färgelanda var de beroende av ett tredje parti: C. Den budget som partiet släppte igenom innebär att ett par av de nedläggningshotade skolorna överlever åtminstone på kort sikt, och att en går över till att endast inhysa F-3-verksamhet.

27-årige Faraah Mohamud är vice ordförande i Centerpartiet i Färgelanda. Han vill lösa befolkningsminskningen genom att öka invandringen, och har visioner om ett Färgelanda som växer, lockar företagare och barnfamiljer. Riktigt de planerna ligger inte på bordet den här gången. Faraah Mohamud är ändå nöjd med partiets vägval.

– Jag tror att det blir bra. Det blir förnyelse, nytänkande och någon annan som kan rådda det här, säger han.

I folkhögskolans matsal tar Faraah Mohamud för sig från buffén och hälsar på vaktmästare, bespisningspersonal, lärare och elever. Hit kom han som skoltrött tonåring efter att ha hoppat av gymnasiet i Åmål.

Han, som vuxit upp på landsbygden i Etiopien, förälskade sig direkt. Ett decennium senare hyr han en lägenhet ett par minuters promenad från centrum och är andre vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium. Att åtminstone delvis kunna rädda småskolorna ser han som avgörande för kommunens framtid.

– Jag tror inte det hade varit möjligt att ta fram den här budgeten och rädda våra skolor utan Centerpartiet.

Samtidigt är just nu omkring hälften av platserna i kommunens skolor tomma?

– Det har inte funnits någon tanke kring hur vi ska kunna växa. Färgelanda är nära Oslo, Trollhättan och Göteborg. Det är billigt att bo här, vi har naturen, småskolorna, sjöarna. Men man har inte haft en vision.

Faraah Mohamud promenerar ner mot centrum för att köpa snus på Ica. I matbutiken hälsar han på en vinterbadarkompis, när han kommer ut börjar han prata med en butiksägare om bristen på lokal näringslivssamordnare. Han är engagerad inom föreningslivet och den lokala fotbollsföreningen, och hjälper till att organisera epa-träffar.

– Det är egentligen minst från politiken folk känner igen mig här i kommunen, säger han och skrattar.

Han menar att det är viktigt för lokalpolitikerna att vara synliga och faktiskt lyssna på medborgarna. I frågan om småskolorna tycker Faraah Mohamud att både Sverigedemokraterna och Centerpartiet lyckats fånga upp en fråga som bubblade bland de lokala väljarna, där de styrande politikerna inte såg verkligheten bakom siffrorna.

– Man har bara lyssnat på föräldrar och på fackförbundet, man har inte alls förstått hur mycket oro det funnits. Jag har aldrig fått så mycket mejl och samtal som om det här med skolstängningarna.

Kan man lära sig något av det här?

– Vi behöver bli mer lättförståeliga. Vi ska inte ljuga, men vi ska prata så att folk begriper.Vi ska inte springa runt och vifta med korvar, men vi måste prata om vad det innebär att leva och bo på landsbygden.

Han menar att kommunpolitikerna som styrt i Färgelanda har suttit på sina positioner för länge och blivit bekväma. Framtidstänket, säger han, har stagnerat.

– Ulla är en av de sämsta ledare vi har haft. Hon har gjort sitt, hon borde ha lämnat långt tidigare. Jag har sagt det flera gånger, både offentligt och privat, säger Faraah Mohamud.

Ulla – det är socialdemokraten Ulla Börjesson, 67, som förbereder sig för att lämna över kommunens tyngsta post till sverigedemokraten Christoffer Wallin. Hon tar emot i sitt arbetsrum på kommunhusets bottenvåning. En flaska Ramlösa ligger bredvid en dosa snus på skrivbordet, den lilla bokhyllan ovanför är dekorerad med fotografier på barn och barnbarn.

Till yrket är Börjesson ekonom, men kommun­politiker har hon varit sedan 1985. Hon ler lite när hon hör att Faraah Mohamud sagt att hon suttit på sin post för länge.

– Man ska väl aldrig … nu har det blivit så. Men nu har jag bestämt mig. Efter den här mandatperioden räcker det, säger hon.

Ulla Börjesson ska gå i pension. Hon säger att det varit svårt att säkra den partipolitiska återväxten. Enligt SCB:s sammanställningar blir landets kommunpolitiker allt äldre. Den trenden märks i Färgelanda, där Börjesson och hennes S-kollegor har haft svårt att hitta unga människor som vill engagera sig.

– Vi kanske har någon enstaka som är under 50 år. Då blir det också problem när man ska tillsätta någon ny, man kan ju inte ta nån som är 65 plus liksom. Men det är så det ser ut.

Det har varit mycket prat om skolnedläggningar, och mindre om varför nya Färgelandabor ska flytta hit. Har det funnits för lite visioner och blivit för mycket fokus på nedskärningar?

– Den frågan borde vi jobbat med tidigare. Där tar jag mitt ansvar, och det får de andra också göra. Vi har inte gjort mycket för att få folk att flytta hit.

Ekonomen Börjesson tror att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna i slutändan kommer behöva lägga ner de skolor som nu räddats. Men hon konstaterar att fler än var tredje Färgelandabo har röstat på SD – och att det på ett sätt kan vara dags att de får testas i skarpt läge.

– SD har ett existensberättigande som alla andra partier. Men det är klart, vi förlorar makten i gamla sossestyrda kommuner: Munkedal, Uddevalla. Sedan pratar vi förstås om hur vi ska kunna vinna tillbaka de här rösterna, inom partiet.

Har ni några svar?

– Nej. Inte än.

Som tillträdande kommunstyrelseordförande i Färgelanda är Christoffer Wallin mån om att kommunicera tydligt. Han valde efter kommunfullmäktiges sammanträde i september att berätta om det tuffa ekonomiska läget i en video på partiets Facebooksida.

Jämfört med centerpartisten Faraah Mohamud pratar han mindre om stora framtidsvisioner, och mer om att kommunen måste återvända till sina kärnuppgifter.

– Centerpartiet och Faraah, de är lite här uppe, säger han och gestikulerar mot rummets tak.

Sedan håller han sin hand i höjd med skrivbordet.

– Jag är mer här. Jag är ärlig. Jag tror inte det är realistiskt att kunna öka befolkningen, men jag tror att vi ska kunna locka hit barnfamiljer och kunna stabilisera det. Ödeborg exempelvis ligger jättenära Uddevalla. Men man har inte satsat någonting innan, man har bara låtit det rulla på.

Christoffer Wallin är själv förälder. Han och hustrun Nathalie driver båda egna företag inom lantbrukssektorn, främst från gården i utkanten av kommunen där de bor. De säljer ekologiskt nötkött, jordgubbar och potatis på marknader runt om i Dalsland.

– Men det är mest frugan som får jobba med det där nu. Jag behöver så mycket tid jag kan få till politiken.

Sverigedemokraternas yngste kommunstyrelseordförande konstaterar att mycket har förändrats sedan han lämnade LUF för SDU för drygt 15 år sedan.

– När jag gick med 2009 fanns det inte ens i tanken att vi skulle kunna ha en plats som kommunstyrelsens ordförande.

Varför tror du att Sverigedemokraterna lyckas så väl på svensk glesbygd just nu?

– Det är arbetande människor som röstar på oss. Det är låg- och medelinkomsttagare. De vill ha en förändring, och de upplever att vi säger som det är, säger Christoffer Wallin.

***

– Det var en jätteintensiv debatt med svartmålande scenarion. Var aborträtten hotad, skulle Prideflaggan förbjudas? Men sen var inte de här frågorna så dominerande, säger Amanda Göthberg, liberal debattör och författare till reportageboken SD-land.

”Det högerextrema partiet Sverige­demokraterna tog sig in med ett mandat i kommunfullmäktige i Dals-Ed i Norra Älvsborg. Partiet har gjort sig känt främst för sin flykting- och invandrarfientlighet”, rapporterade Tidningarnas Telegrambyrå på morgonen den 16 september 1991. Det blev ytterligare ett mandat, i skånska Höör, under det valår då Carl Bildt blev stats­minister.

Under 1990- och 00-talet fortsatte partiet att öka i sakta mak i kommunalvalen. Men först efter Jimmie Åkessons tillträde som partiledare 2006 smällde det till på allvar. Fyra år innan partiet klev in i riksdagen tog partiets kommunalpolitiker 280 platser runt om i landet. Partiet hade nu representation i 114 av landets 290 kommuner.

– Länge röstade Sverigedemokraternas väljare på SD i första hand för att de ville minska invandringen. Det var det helt avgörande, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Sannerstedt har länge följt Sverigedemokraternas väljare, och har kallats »expert på skånsk politik«. Och det var just i Sveriges södra delar, Skåne och Blekinge, som Sverigedemokraterna började växa på allvar. Efter inträdet i riksdagen 2010 förändrades bilden av partiet steg för steg – men även väljarbasen.

– De började ju komma in på allvar först i Skåne och Blekinge. Sedan har det spritt sig. Vad som händer är naturligtvis att när partiet går från att vara ett ganska litet parti till mycket mer, så blir det naturligtvis så att de blir väldigt stora i vissa kommuner, säger Anders Sannerstedt.

Men Skåne och Blekinge var också första landsdelar att faktiskt få känna på verkligt SD-styre. Efter valet 2018 kunde SD bilda kommunstyre i först Hörby och Sölvesborg, och senare även Bromölla och Bjuv. Dessutom tog partiet en mycket aktiv roll i styret av Staffanstorp även om moderaten Christian Sonesson satt på posten som kommunstyrelsens ordförande.

– Det hade funnits en stor SD-trend ganska länge i Skåne och många var valda på ganska lokala mandat, säger Amanda Göthberg, liberal debattör.

I den offentliga debatten diskuterade många om SD:s kommunpolitik i Blekinge och Skåne kunde förebåda vad partiet skulle ägna sig åt om de fick makt på riksnivå. Amanda Göthberg reste därför till Sydsverige för att skriva boken ”SD-land” under vintern 2022. Där intervjuade hon lokala företrädare för Sverigedemokraterna på de orter där de tagit makten, och slogs fort av skillnaderna mellan kommunalpolitik och rikspolitik.

– Det var ju en jätteintensiv debatt med svartmålande scenarion från framför allt socialdemokrater. Var aborträtten hotad, skulle man förbjuda Prideflaggan, skulle det bli slöjförbud? Man pratade om det här men man hade större problem i de kommunala verksamheterna, som gjorde att de här kulturkrigsfrågorna inte var så dominerande.

Hur menar du?

– När jag var i Bjuv var exempelvis en stor fråga portionerna i skolmatsalarna. Man hade märkt att eleverna åt mer på måndagar och fredagar. Ett sånt klassiskt fattigdomstecken man sällan hör om i Sverige. Privilegiet och förbannelsen med lokal politik är att man måste vara mer jordnära, och inte kan ägna sig så mycket åt politisk show, säger Göthberg.

Sverigedemokraterna ökade sitt stöd i alla kommuner de styrt förutom Bromölla mellan valen 2018 och 2022. Partiet har inte längre kvar kso-posterna i Sölvesborg och Bromölla, men i gengäld har ett antal nya kommuner tillkommit på SD:s maktkarta. I och med maktskiftet i dalsländska Färgelanda styr Sverigedemokraterna nu tio svenska kommuner. På ett antal platser är SD närmast enorma: partiets resultat i Färgelanda är i nivå med Moderaternas siffror i Danderyd.

Anders Sannerstedt sa i en radiointervju i samband med valet 2018 att det är dags att ”sluta prata om SD-väljarna som förlorare”. Det står han fast vid.

– Det fanns en teori bland sociologer och statsvetare att det här var högerextrema som trodde att invandrarna skulle ta deras jobb. Men väljarna är arbetare, människor som är lika väl etablerade som andra. När jag tittat på det här har jag sett att SD:s väljare generellt har jobb och inte är oroliga för att förlora sina jobb. Arbetslösheten är ju snarare hög bland utomeuropeiskt födda, det är inte Sverigedemokraternas väljarbas, säger Sannerstedt.

De nya SD-kommunerna utanför Skåne och Blekinge är, förutom den relativt stora tidigare varvsstaden Uddevalla, mindre orter på landsbygden. De har ungefär 5 000–15 000 invånare och ligger i Bohuslän, Dalsland och Västmanland. Glesbygdsorterna förenas av en del gemensamma nämnare – andelen högutbildade väljare är relativt låg, medelåldern hög och flera tog emot många asylsökande under 2015.

– I valet 2022 var energipolitiken inte oväsentlig. Elpriserna var högre än någonsin i augusti det året och SD:s politik upplevdes som landsbygdsvänlig. De ville ju göra det billigare att åka bil exempelvis, säger Anders Sannerstedt.

Christoffer Wallin, sverigedemokrat och tillträdande kommunstyrelseordförande i Färgelanda, säger till Fokus att få vill prata flyktingpolitik med honom längre. Frågan upplevs som överspelad, menar han. Statsvetaren Anders Sannerstedt håller med.

– Frågan är inte lika het längre. Invandringen har sjunkit rejält och man kan säga att i någon mån är det SD:s linje som har vunnit.

Skulle du säga att SD i stället är på väg att ta över från S och C som Sveriges landsbygdsparti?

– Det återstår väl att se. SD:s väljare är i hög grad arbetarklass och har sina fästen i gamla S-kommuner, bruksorter. Men vi får se om Centerpartiets nya ledarskap gör att de går tillbaka lite mot sina rötter och mot landsbygden. Det är långt kvar till valet.

Vad skulle du säga har hänt i de kommuner där SD fått vara med och styra?

– På det stora hela: inga stora förändringar. Kommunal verksamhet handlar i grunden om att skolorna, socialtjänsten och äldreomsorgen ska fungera. Det förändras inte så mycket när man byter styre, säger Anders Sannerstedt.

Den liberala debattören Amanda Göthberg tyckte inte att det gick att säga så mycket om hur Sverigedemokraterna skulle agera på riksnivå när hon reste genom de sydsvenska kommunerna 2022. Men hon menar att partiet fått samla på sig nyttig erfarenhet – och att det visat sig att verkliga problem blivit viktigare än symbolfrågor.

– De har fått öva sig på att ta ansvar. En liten glesbefolkad kommun med ansträngd ekonomi är en form av styrkeprov. SD är inte intresserade av att vara ett parti som alla andra, men det betyder inte att Sverigedemokraterna är det mest problematiska som finns.