Influensor kommer och går, och förr eller ­senare utvecklas någon av dem till en global epidemi.

För varje dag som går rapporteras nya fall och smittan sprids från land till land, från världsdel till världsdel. I samma takt fylls tidningar och tv-sändningar med bilder av människor med munskydd. Den stora frågan som upptar oss här hemma är givetvis – när kommer smittan till Sverige?

Det är något väldigt bekant med beskrivningen och med den allmänna stämningen. I januari 2006 lät det i princip likadant, med skillnaden att influensan den gången hette fågelinfluensan. Personal i vita overaller fyllde de svenska stränderna i jakt efter smittade fåglar. Först upptäcktes smittade Viggar i Oskarshamn. Och så en morgon när stockholmarna var på väg till sina arbeten möttes de av avspärrningar.

Smittan hade landat mitt inne i huvudstaden.

– Tyvärr har Statens veterinärmedicinska anstalt konstaterat den aggressiva formen i Sverige. Det är allvarligt men inte oväntat, förklarade en sammanbiten Ann-Christin Nykvist, dåvarande jordbruksminister, på en hastigt sammankallad presskonferens.

Folkhälsominister Morgan Johansson utlovade en svensk vaccinfabrik. Fokus basunerade samma vecka ut »Epidemin kommer« på omslaget.

Sedan hände inte så mycket mer. För de hundratalet döda runtom i världen var fågelinfluensan givetvis en tragedi, men någon pandemi, en global epidemi, blev det inte.

Fågelinfluensan smittade bara från fåglar till människor. Den största skräcken var att viruset skulle förändras så att det skulle börja smitta även från människa till människa. Det är något som dagens svininfluensa misstänks göra.

Det är därför tunnelbaneresenärer i Mexico, där de enda dödsfallen hittills rapporterats, är noga med att använda munskydd. Och det är därför Världshälsoorganisationen, WHO, på måndagen graderade upp risken för en pandemi.

Faktum är att nästan alla stora farsoter som härjat i världen det senaste århundradet har orsakats av influensavirus. I slutet av 1800-talet drabbades världen av ryska snuvan, något av en doldis i epidemisammanhang som tog livet av nära två miljoner människor. Både den och efterföljaren spanska sjukan orsakades av en förfader till dagens H5N1. »Spanskan« härjade 1918–1920 och kostade 50–100 miljoner människor livet – bara i Sverige dog närmare 40 000 personer. Viruset cirkulerade runt ända fram till 50-talet då det parade sig med ett fågelvirus.

Detta nya »barn« som uppstod gav upphov till ännu en influensaepidemi, Asiaten, som krävde livet av cirka fyra miljoner människor 1957–58. Asiatenviruset hittade också det ett fågelvirus att slå ihop sig med, och så uppstod Hongkonginfluensan, som dödade cirka två miljoner 1968–1969. Gemensamt för alla tre virus är att de smittade snabbt mellan människor.

I vår globaliserade värld reser virusen allt snabbare. Med flygplan kan det ta sig över jorden på en vecka. Det gör det oberäkneligt, och svårt att säga var det ska dyka upp nästa gång. När lungsjukdomen sars slog till 2003 spreds viruset på tre dagar från Hongkong till Toronto.

»Svininfluensan«, eller Nordamerikanska influensan som den numera ska kallas, och tidigare fågelinfluensan, har blivit starka påminnelser om hur människor och djur lever tillsammans på gott och ont.

Många smittsamma sjukdomar har sitt ursprung i djurvärlden. Hiv-viruset spreds från apor till människor, och den nya lungsjukdomen sars, som snabbt kunde stoppas 2003, kom via ett coronavirus från zibetkatten eller fladdermöss. Och de första influensorna kan spåras tillbaka till när vi började föda upp höns.

Samtidigt som det krävs beredskapsplaner, nya vacciner och antivirusmediciner, så funderar nu experterna på om vi måste förändra vår djurhållning. Nu vet vi att det inte är bra att höns, ankor och grisar springer omkring bland vilda fåglar och bland oss själva.

Är då det senaste influensalarmet överdrivet? Faktum är att det totala antalet dödsfall i svininfluensan hittills motsvarar antalet dödsfall som aids skördar varje timma.

Mycket talar för att det precis som i fallet med fågelinfluensan stannar vid ett begränsat antal döda.Men experterna är inte säkra på hur viruset beter sig. Den europeiska smittskyddsmyndigheten betraktar en pandemi som det största hotet mot Europas befolkning.

Och de flesta experter är ense om att en ny omfattande influensa kommer att bryta ut någons gång i framtiden, även om ingen vet tidpunkt och plats.

Läs mer: Jakten på viruset