Det är onsdagskväll i Brännkyrkahallen i södra Stockholm och Goran Popov är besviken. Inte för att hans Stockholm Eagles spelar dåligt i hemmamatchen mot Blacke­berg – precis som vanligt kör man över motståndarna utan pardon – utan för valet av matchdag.

– Vi har tjatat på Basketbollförbundet om att våra matcher alltid ska läggas på lördagar. Vi är det enda laget i Stockholm som kan bjuda på show och stämning och så lägger de den här matchen på en onsdag, säger Popov och skakar på huvudet.

– Dessutom firar många serber ett helgon i dag. Det gör också att det kommer mindre folk, fortsätter han.

De 200–300 människorna på läktaren, merparten med rötterna i Serbien, går dock inte därifrån besvikna. Blackeberg gör matchens två första poäng – och sedan är spänningen över. När slutsignalen går har Stockholm Eagles vunnit med 104–54. Precis som vanligt. Stockholm Eagles vinner alla sina matcher med mellan 40 och 60 poäng och är obesegrade i basketens ­division ett, landets näst högsta serie.

– Vi är för bra för den här serien. Vi vann den i fjol, ska vinna den i år igen och sedan ska vi avancera till nästa säsong, säger ­Goran Popov, men tillägger snabbt:

– Men att spela i den högsta serien i Sverige är bara ett delmål för oss. Ja, vi får väl se om vi ens gör det. Vi kanske går ut i Europa direkt.

Den svenska idrotten är byggd kring den ideella föreningen. Trots att de stora elit­idrotterna i dag är mångmiljonindustrier, där en ishockeyförening kan omsätta närmare 150 miljoner och ge sina spelare löner som får folk att tappa hakan, är det fortfarande föreningen, med årsmötet och medlemskorten, som står i centrum, även inom elitidrotten (om än mest på papperet i många fall). De idrottsföreningar som lagt sin verksamhet i idrottsaktiebolag, och släppt in riskkapitalister och andra investerare, kontrollerar fortfarande verksamheten; den ideella föreningen måste äga minst 51 procent av aktierna i ett idrotts-bolag.

I Stockholm Eagles hymlar man dock inte med att föreningen är en affärsmodell mer än en renodlad förening.

På hemsidan går det att läsa att Stockholm Eagles »bildades i december 2007 av Stockholmsföretagen Touch Clean och Macserien samt av ett antal basketentusiaster« och på nätverkstjänsten Linked In titulerar sig föreningens starke man, Goran Popov som »owner« av Stockholm Eagles.

– Vi är en förening, inget snack om det, men det är klart att vi ska göra om det till ett aktiebolag så småningom. Vi var en grupp företagare som drog i gång det här och vi vet hur vi ska sälja in koncept och skapa mervärde.

– En del lägger pengar på att spela golf, vi investerar pengar i Eagles, säger Popov.

Och pengar finns det i Stockholm Eagles. Basketen är ingen stor sport i Sverige; långtifrån alla lag i den högsta serien, Basket­ligan, har råd att ha alla spelare heltidsanställda. I serien under Basketligan är spelare som försörjer sig på sin idrott sällsynta – med undantag för i Stockholm Eagles. När laget möter Blackeberg mönstrar man både svenska, serbiska och amerikanska spelare med rutin från betydligt bättre serier än svenska division ett. De spelar inte gratis.

– En av våra killar spelade i den serbiska högstaligan i fjol. Då tjänade han 9 000 euro i månaden. Han tjänar inte lika mycket här, men jag tror inte att han klagar, säger Popov, samtidigt som Eagles amerikanske stjärna Joseph Taylor dunkar i två nya poäng.

– Mina företag betalar för Taylor. Jag har gått in med ungefär en miljon i Eagles.

När ett lag, oavsett idrott, marscherar genom seriesystemet, brukar referenser göras till Åshöjdens BK, Max Lundgrens ungdomsböcker om landsortslaget med bygdens pojkar som vann serie efter serie på rekordtid. Några sådana liknelser görs inte när det gäller Stockholm Eagles.

De stora resurserna, kopplingarna till Serbien – de har bland annat sponsorer från Belgrad – och det närmast absurt snabba avancemanget genom basketens seriesystem – om laget spelar i Basketligan 2012 har man gått från ingenting till högsta ­serien på mindre än fem år – gör att det pratas. Mycket och ofta.

– Jag hör allt det där. Vi är juggemaffia, vi är rasister, vi betalar svarta löner, vi är brottslingar. Kom med något nytt. Ni kommer inte att hitta någonting. Vi sköter allt ärligt, säger Goran Popov.

Stockholm Eagles omsättning matchar dock inte den verksamhet som föreningen har, något Goran Popov förklarar med att spelarna inte är anställda av föreningen, utan av sponsorerna.

– Det är en typisk modell för basketklubbar i Serbien och Kroatien.

Några officiella klagomål har heller aldrig lämnats in mot föreningen, enligt Svenska Basketbollförbundets generalsekreterare Lena Wallin Kantzy.

– Om de ansöker om att få gå upp i Basket­ligan kommer granskningen att bli hårdare. Då kommer vi att gå igenom deras årsredovisningar, ställa krav på auktoriserade revisorer och liknande. I dagsläget gör vi inte det, säger hon.

– Men vi har ingen anledning att tro något annat än att det är en klubb som sköter sig och vill uppåt, fortsätter hon.

Förra säsongen fördes diskussioner inom klubben om att helt sonika hoppa över spel i Sverige och anmäla sig till den gränsöverskridande baltiska basketligan i stället, ett sätt att snabbt komma ut i internationellt spel och få mäta krafterna med europeiska topplag. Men enligt Goran Popov blir det nog trots allt spel i Sveriges högsta serie, Basket­ligan, nästa år.

– Basketligan är bara ett steg på vägen för oss, det är viktigt att betona. Vi ska ut i Europa och bli Sveriges stora lag i internationella sammanhang. Vi har affärsnätverk både i Sverige och i Serbien som backar upp oss, säger han.

Ett samarbete med KK Hemofarm, som spelar i den serbiska högstaligan och den adriatiska ligan, är också etablerat, något som ska ge Stockholm Eagles tillgång till serbiska toppspelare.

– Vi ser gärna ett utbyte av spelare, både på ungdoms- och seniornivå, säger Hemofarms general manager Dusan Bozovic på telefon från staden Vrsac i nordöstra Serbien.

– Serbien är ett basketland, ett av de bästa i världen, men det är inte Sverige. Vårt utbyte med Beli Orlovi kan kanske hjälpa er.

Beli Orlovi betyder »Vita örnar« på serbiska. White Eagles var också det namn som Stockholm Eagles hade då föreningen bildades 2007 och som fortfarande hänger med på hemsida och affischer. Det är inget okontroversiellt namn. Under krigen på Balkan opererade den para­militära styrkan Beli Orlovi både i Kroatien och Bosnien-Hercegovina och 2010 tog en terrorist­grupp som kallade sig Beli Orlovi på sig ansvaret för mordet på den bosniske ledaren Sefko Salkovic i Kosovo. »Vita örnar« – som det serbiska basketlandslaget också kallas – må vara lika okontroversiellt för serber som Tre Kronor för svenskar, men det är ett namn som väcker obehag hos många andra folkgrupper från det forna Jugoslavien.

Stockholm Eagles koppling till Serbien är heller inte bara tydlig via klubbens funktionärer, spelare, sponsorer och fans – den syns tydligt i alla sammanhang. Klubbmärket, med den tvåhövdade vita örnen, en variant av det så kallade »serbiska korset« och färgerna rött, blått och vitt, visar tydligt var rötterna finns. Goran Popov vill dock hellre lyfta fram de andra delarna av klubbmärket.

– Den tvåhövdade vita örnen har funnits i många nationers symboler, inte bara Serbiens. I vårt klubbmärke finns det även tre kronor och gult och blått. Vi vill att det ska symbolisera att det här inte är en serbisk basketförening. Vi är svenskar, med rötterna i Serbien, säger Goran Popov.

– I vårt lag har vi både svenskar, serber, amerikaner, muslimer, turkar… När vi ska ut i Europa ska vi betona att vi är från Stockholm. Vi ska representera Sverige och föra ut den blågula fanan.

Nere i Belgrad är det dock kopplingarna till Serbien som gör Stockholm Eagles intressant. Enligt SVT-profilen Jovan Radomir, som följer matchen ihop med Popov, är det så intressant att den serbiska statstelevisionen rapporterar om division I-lagets framgångar.

– Den serbiska statstelevisionen har varit här i Brännkyrkahallen fler gånger än SVT, säger Radomir och ler.

Han är enligt egen utsago bara en supporter, men har också hjälpt Stockholm Eagles i samband med olika evenemang.

Goran Popov arbetar också för att bygga ut Stockholm Eagles verksamhet. Förhandlingar förs bland annat med en fotbollsklubb som ska gå in under Eagles-paraplyet, och planer finns på att utöka verksamheten med fler idrotter. Basketen är dock fortfarande grunden.

– Vi har något andra inte har och det är ett affärskoncept. Vi behöver inte bidrag, vi får in pengar från sponsorer som dessutom vill engagera sig i föreningen och bygga vidare på den här klubben. Jag vill att Eagles ska vara en förebild; vi ska visa att vi kan få hit de stora basketlagen till Stockholm, säger Goran Popov.

Till nästa hemmamatch, mot Täby, ska de bygga upp sidoläktare, köra pyroteknik och »visa hur en riktig basketshow går till. Det är bara vi som kan det i Stockholm.« En lördagsmatch, ska tilläggas.

Inte för att tidpunkten stoppar de mest hängivna fansen, som den äldre mannen med skägg som stillsamt hejar fram Stockholm Eagles till seger mot Blackeberg.

– Det är Dositej, biskopen för den serbisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien och Skandinavien. Han kommer hit när han kan, säger Goran Popov.

– Det finns inte en person i den serbiska diasporan som inte känner till oss. Nu ska vi se till att det blir ännu fler som vet vilka vi är.

Få Fokus i ett år för bara 975 kronor!
Spara 1030 kronor jämfört med lösnummerpriset 2009 kronor.