Ingen strategi för skogen

Oljekriserna under 1970-talet medförde att intresset för inhemska energiresurser som skog och andra biobränslen ökade. 1970 stod oljan för 76 procent av all energi och fjärrvärmeverken eldades nästan uteslutande med olja. Biobränslen stod för mindre än tio procent.

Det dröjde till 1990 innan det blev riktig fart på användningen. Då infördes koldioxidskatten på fossila bränslen, en av de viktigaste stödåtgärderna för biobränslen, som i dag svarar för 20 procent av energitillförseln. Systemet med elcertifikat för förnyelsebar el har också betytt mycket för ökningen.

Den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte en kommission som skulle ge idéer om hur Sverige kan minska oljeberoendet ytterligare. I sin rapport, som kom strax före valet 2006, föreslog kommissionen bland annat att staten ska bidra till att pilot- och demoanläggningar för produktion av biodrivmedel byggs, att uppvärmning av bostäder och lokaler i princip ska kunna ske utan olja och att industrins användning av olja ska minskas med 40–50 procent.

När rapporten kom insåg Maud Olofsson snabbt att förslagen låg i linje med centerns medlemmar och sympatisörer. Göran Persson och Maud Olofsson kom närmast att tävla om att lovsjunga den förnyelsebara energin.

Men efter regeringsskiftet 2006 blev det ändå inga handfasta beslut utifrån kommissionens rekommendationer. Alliansregeringen slängde dock inte den s-märkta rapporten i papperskorgen utan har haft den ute på remiss.

Vad behövs för att den redovisade stora potentialen för skogsbränslen verkligen ska bli utnyttjad?

Vad regeringen vill är inte klart. Den sedan länge aviserade klimat- och energipropositionen väntas komma först i mars. Jordbruksminister Eskil Erlandsson hänvisar i första hand till den skogsproposition som kom förra året när det gäller skogsbränslen. På direkt fråga om åtgärder som kommer i klimat- och energipropositionen säger han:

– Vi tittar bland annat på miljöstyrande skatter och nivåerna i det befintliga certifikatsystemet.

Svaret kan innebära att regeringen är beredd att höja koldioxidskatten, en åtgärd som även statsminister Fredrik Reinfeldt tidigare i vinter angav som en möjlighet. Höjda nivåer i elcertifikatsystemet skulle ge ökad efterfrågan på förnyelsebar elproduktion från exempelvis biobränslen.

I regeringens skogsproposition talades det välvilligt om möjligheterna till ökade uttag av grot och stubbar. Där utlovades främst stöd till utbildning av skogsägare och entreprenörer i hur avverkningen kan anpassas för att öka uttagen av grot.

Energi från skogen är ingen politisk stridsfråga men Alf Eriksson, s-ledamot i näringsutskottet med ansvar för energifrågor, efterfrågar större tydlighet från regeringen:

– Vi vet inte var alliansregeringen står när det gäller framtiden. Regeringen har sagt sig vilja ha en bred överenskommelse men vi har inte sett något av detta ännu.

Inom biobränslebranschen pekar man bland annat ut höjd koldioxidskatt för den del av industrin där olja fortfarande är dominerande bränsle och att kvoterna inom systemet med elcertifikat ökas. Skogsstyrelsen vill ha politiska direktiv som klarlägger produktionsmålen för skogen.

– Vi efterlyser ett konkret beslut om skogsproduktionens omfattning som pekar ut vägen mot framtiden, så att vi ska veta vilka åtgärder som behövs. Det som görs i dag får ju inte effekt förrän om ganska många år, säger Skogsstyrelsens överdirektör Håkan Wirtén.

Mer ur reportaget: Kraftfältet, mer energi med varmare klimat.

Text: Lars Eriksson

Toppbild: Henrik Montgomery/Scanpix