Jag anklagar Margot

Text: Lisa Bergman

Hörde Margot Wallström på radion i morse. Hon pratade om det viktiga valet i EU-parlamentet i juni och om hur viktigt EU är i största allmänhet. Hon sa bland annat att medierna var så dåliga på att ta upp europeiska sakfrågor och göra dem angelägna för svenska folket.

Nu har [[Margot Wallström]] suttit på EU-kommissionen i en massa år med ansvar för att just demokratisera EU och föra unionen närmare dess medborgare. Det hade väl varit ett utmärkt tillfälle att öppna förnstret mot Sverige där EU-skepsisen är utbredd.

Margot Wallström ska förvisso inte representera Sverige utan EU, men är det inte så att en kommissionär har en unik möjlighet att återföra budskapet om EU:s betydelse till sitt hemland och sin hemlands befolkning? Den här uppgiften har då inte stått högt på Wallströms agenda. Jag vet inte hur många gånger vi har försökt att få en intervju med fru Wallström men hon har konsekvent avböjt med hänvisning till tidsbrist.

Visst kan vi skriva om EU utan att prata med den enda svenska kommissionären – det gör vi också – men i vissa sammanhang hade hon säkert kunnat tillföra ett och annat – om inte annat gett ansikte åt den EU-entusiasm som hon tycks vilja förmedla. Och visst väljer hon vilka medier hon vill medverka i,  men hon har banne mig inte förekommit särskilt mycket någonstans de senaste åren. Margot Wallströms prat om att göra EU synligt och angeläget för folk ekar tomt så länge som hon inte tar större plats i den svenska debatten.

Så skyll inte på medierna, Margot, oss har du effektivt bojkottat under dina år i Bryssel. Det var synd.