Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Okategoriserade

Polisen blöder

Kostnaderna ökar inom rättssystemet och de närmaste åren uppgår förlusten till 13 miljarder.

Mitt i finansstormen valde [[Fredrik Reinfeldt]] i sitt jultal att fokusera på brottsbekämpning. Han upprepade att tidernas största satsning på polisen fortsätter, att 20 000 poliser ska finnas år 2010 och att Kriminalvården ska byggas ut för att härbärgera allt fler dömda.

Tre månader senare har krisen satt sina spår och ett statligt budgetunderskott tornar upp sig. Samtidigt ska de rättsvårdande myndigheterna leva upp till sina uppdrag. Polisen utreder som aldrig förr, åklagare och domstolar kämpar för att hinna med och fängelserna är sprängfulla.

Så kommer notan. Budgetprognoserna för landets fyra större myndigheter på rättsområdet visar stora hål i kassan som växer dramatiskt de närmaste åren. Om de inte får rejäla tillskott uppskattas deras samlade underskott till tretton miljarder år 2012. Sammanlagt under 2009–2012 handlar det om tolv miljarder kronor. Det kan jämföras med den stora uppståndelsen kring Försvarsmaktens underskott som förra året uppgick till 1,5 miljarder kronor.

– Det här innebär inte några överraskningar för oss och jag ser ingen större anledning till oro. Exakt hur mycket medel som ska tillföras myndigheterna får vi se, säger justitiedepartementets stabschef Anders Hall.

Ute på myndigheterna är det värre. Hos polisen riskerar man på ett par års sikt att sitta med ett underskott på 5 miljarder.

– Som medborgare och budgetansvarig är jag väldigt orolig, men jag känner mig samtidigt trygg i den dialog som förs med regeringen, säger Rikspolisstyrelsens ekonomidirektör Jan Andersson.

Han säger att polisens underskott har direkt koppling till målet med 20 000 poliser; myndigheten kan inte möta rationaliseringskrav med personalneddragningar och blir inte fullt ut kompenserade för kostnadsökningarna. I stället får de pressa ned övertiden, se över lokalbestånd, samverka mellan myndigheterna, inte anställa fler civila än nödvändigt och låta projekt och utbildningssatsningar vänta.

Kriminalvårdens underskott kan bli ännu större än polisens – 5,3 miljarder år 2012. Kostnadsökningarna beror främst på utbyggnaden av befintliga och nya anstalter, och på att satsningarna på rättssystemet genererar allt fler dömda som ska få plats på fängelserna.

– Det är klart allvarligt. Vi har hög beläggning redan i dag och den kommer enligt våra prognoser att öka. Även om vi får pengar att täcka de här underskotten så står vi fortfarande med 1 000 platser för lite 2012, säger budgetchefen Håkan Andersson på Kriminalvården.

På åklagarmyndigheten är man noga med att poängtera att budgeten för det innevarande året är i balans – men att avståndet mellan ambitioner och resurser ökar.

– Med dagens resurser kan vi inte hålla den här ambitionsnivån och dessutom ökar tillströmningen av ärenden. Det är jättebra att satsa på polisen men utan ökade resurser till åklagarna blir det växande balanser och längre handläggningstider. Rättssystemet är i otakt och i värsta fall kommer vi inte att ha åklagare att skicka till domstol, säger planeringsdirektören Bertil Metzger.

Nu inleds tuffa förhandlingar mellan myndigheterna och justitiedepartementet. På spel står tolv miljarder, 20 000 poliser, åklagare i kläm, överbelastade domstolar och kriminalvårdsanstalter.

– Det är klart att statens kassa är ansträngd men satsningen på 20 000 poliser år 2010 och vad den innebär i form av ytterligare belastning på andra myndigheter i rättskedjan är en av regeringens uttalade mål, och innan något annat är sagt ska vi tillföra de resurser som fordras för att uppfylla det målet, säger Anders Hall på justitiedepartementet.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera