Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Inte överens. I ärendet Annie Lööf och närings­departementet var ledamöterna i KU långt ifrån eniga.

Inrikes

Pajkastning över blocken

Konstitutionsutskottets trovärdighet är beroende av om man lyckas hålla partipolitiken borta. Hittills har det inte gått så bra.

Det var inte bara Annie Lööf som fick kritik förra tisdagen när konstitutionsutskottet presenterade sin granskning av regeringen. Också Fredrik Reinfeldt fick sig en känga. För det är ju trots allt statsministern, sa ordföranden och miljöpartisten Peter Eriksson, som är ytterst ansvarig för regeringskansliets arbete.

Sammantaget gick kritiken ut på att medier och enskilda personer som begär ut allmänna handlingar ska behandlas lika – något som näringsdepartementet inte hade gjort när man lämnat ut handlingar till »Ekot« och TT, trots att det i själva verket var Aftonbladet som hade bett om dem.

Därmed, skriver KU i sitt utlåtande, går det »inte att utesluta att departementet agerade för att få ut sin version först, och det skedde på ett sätt som missgynnade den journalist som begärt ut handlingen.«

Det hela började förra sommaren då Aftonbladets reporter begärde ut fakturorna från näringsdepartementets jul- och sommarfest. Men utlämningen dröjde, först tre dagar senare fick reportern handlingarna. Då hade Annie Lööfs stab gett uppgifterna till »Ekot« som publicerade nyheten att näringsdepartementet låtit skattebetalarna stå för festnotan men att centerpartiet nu skulle gå in och ta hand om kostnaden.

I mitten av augusti anmäldes händelsen.

KU kallade Annie Lööf till förhör den 16 april. Där sa hon att uppgiften aldrig lämnats ut till »Ekot«. Men »Ekot« hade visst fått uppgifterna och dagen efter bad Lööf om ursäkt. KU nöjde sig inte utan kallade återigen centerledaren till förhör.

Där uppgav Lööf att det var hennes eget departement som upptäckt de felaktiga fakturorna – inte Aftonbladet. Detta förklarade hon med att en tjänsteman hade skrivit »ok?« i en transaktionslista över handlingarna någon dag innan Aftonbladet begärde ut dem. Lööf menade alltså att man redan tagit beslut om att skicka vidare fakturorna till centerpartiet.

Men inte heller detta stämde. När »Ekot« i veckan ringde upp expeditionschefen på näringsdepartementet visade det sig att »ok?«noteringen gjordes redan i början av juni 2012. Departementet hade alltså haft flera månader på sig att rätta till felet, men gjorde först så efter att Aftonbladet frågat efter fakturorna.

Mot detta har KU:s ordförande riktat skarp kritik.

– Som en följd har det även handlat om att näringsministern lämnat ut felaktiga uppgifter, sa Peter Eriksson.

I över 200 år har KU haft uppdraget att kontrollera att statsråden följer reglerna och handlar lämpligt på andra sätt. Men KU har varken makten att fälla eller pricka någon minister utan kan endast ge kritik. Hur ofta detta sker är svårt att mäta eftersom det beror vad man räknar som kritik. Däremot kan man se att antalet KU-anmälningar har ökat med tiden. På sjuttiotalet var antalet 15–20, nu är ligger nivån på 25–35 per år. Detta, menar statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Helena Wockelberg som forskat på KU:s arbete, hänger ihop med att utskottets utfrågningar blev offentliga och uppmärksammades av medier. En särskild topp kan man exempelvis koppla till när utfrågningarna började tv-sändas.

Statsvetarna har också uppmärksammat att antalet anmälningar i regel är som högst året innan ett riksdagsval och att det i de flesta fall – liksom i fallet med Näringsdepartementet – är oppositionspartierna som anmäler.

Shirin Ahlbäck Öberg förklarar att även det parlamentariska läget spelar in.

– Har regeringen en stabil majoritet är det sällsynt att ett statsråd får kritik. Men nu när regeringen inte har egen majoritet ser vi att fler statsråd kritiseras.

Och i ärendet Annie Lööf och näringsdepartementet var KU långt ifrån överens. Alla fyra allianspartiers ledamöter lämnade in en reservation och utskottets vice ordförande, moderaten Per Bill, sa att det ärendet blivit »en tävling om hur mycket man kan påstå och insinuera«.

Tanken är att KU:s arbete inte ska vara politiserat stämmer, enligt statsvetarna, alltså inte överens med verkligheten. Det är i sin tur problematiskt eftersom KU:s saklighet är beroende av att deras granskning inte framstår som rent partipolitiskt. Kanske är det inte bara Annie Lööf som framöver behöver jobba på sin trovärdighet.

Fakta | Frågor kvarstår i Saudiaffären

Regeringen visste för lite, enligt konstitutionsutskottet.

Hur mycket de egentligen har vetat, ministrarna, har varit huvudfrågan bland alla de obesvarade i fallet med vapenfabriken i Saudiarabien. Inte mycket alls, om man ska tro konstitutionsutskottet. Som ändå kritiserar regeringen, just för att ha vetat för lite.

Regeringen har inte varit delaktig i vare sig bildandet eller finansieringen av bulvanföretaget SSTI. Två statssekreterare kände till upplägget, men informerade aldrig statsministern eller försvarsministern. Men med tanke på att ärendet sågs som betydelsefullt och känsligt borde regeringsledningen haft anledning att hålla sig informerad om detaljerna kring hur man löste att Saudiarabien, Sveriges viktigaste handelspartner i Mellanöstern, krävde att få samarbeta med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Att man inte gjorde så kan ha skadat rikets internationella relationer, menar utskottet. Alliansen reserverade sig och menade att det är otydligt om det är regeringen eller dess myndigheter som ansvarar för att informationen når fram.

Frågor som ännu väntar svar är vem som egentligen initierade bildandet av bulvanföretaget SSTI och hur det gick till när en FOI-medarbetare fick låna 250 000 kronor kontant av Kontoret för särskild inhämtning på Must.

Maggie Strömberg

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera