Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Skratt dödar inte cancer

Den otäckaste av alla hälsomyter kan vara föreställningen att negativa känslor ökar risken att dö i cancer.

Tanken att man med viljan kan styra kroppen är säkert urgammal, men kom på 1970-talet att kopplas till modevetenskapen immunologi. Dåtidens immunologer trodde att immunsystemet var centralt för att motverka cancer. När 1980-talets positiva tänkande svepte in användes det mystiska och svårförståeliga immunsystemet som argument: glädje skulle stärka immunförsvaret och därmed skydda mot cancer. Cancerdrabbade uppmanades att tänka positivt och kämpa på. Talesättet »Han förlorade kampen mot cancern« speglar denna föreställning.

Nu gjordes experiment där kvinnor med bröstcancer skulle föreställa sig att de bekämpade cancern för att pigga upp immunförsvaret så att det kunde angripa tumören. Det hade förstås ingen effekt – cancer uppstår för att en cells dna förändrats så att den kan dela sig ohämmat, oemottaglig för normala kontrollsystem. Orsaken kan vara slumpen, genetiska faktorer, rökning, UV-strålning eller virusinfektioner. Att tankekraft skulle rå på genetiskt förändrade celler är en bisarr tanke.

Teorin att immunsystemet är centralt för skyddet mot cancer har också modifierats kraftigt sedan 1970-talet. Cancer är inte en utan många sjukdomar som indelas efter den celltyp de utgår från. I dag vet vi att immunförsvaret spelar roll för cancer i hudens celler, samt givetvis för tumörer som utgår från immunförsvarets egna celler, alltså leukemier och lymfom.

Men de dominerande cancertyperna – cancer i prostata och bröst, lunga och tjocktarm – är inte vanligare ens hos individer med svåra medfödda immunbristsjukdomar än hos immunfriska individer. Och patienter som fått cancer och behandlats för den, och sedan fått en autoimmun sjukdom och getts immundämpande behandling för den, har inte större risk för återfall i sin cancer än patienter som inte fått medikamenter som hämmar immunförsvaret.

Att vårt immunsystem bara skulle fungera perfekt när vi är glada och nöjda är också en orimlighet. Innan antibiotika uppfanns var ett välfungerande immunsystem vårt enda skydd mot mikrober. Om det hade lämnat walkover när vi blev rädda, ledsna och panikslagna skulle vi inte sitta här i dag. En människa med ett immunförsvar som krävde skratt och glädje hade nämligen inte överlevt tillräckligt länge för att hinna reproducera sig.

Slutligen vet vi att depression inte ökar risken för cancer. Det visade en elegant studie från 2002 omfattande hela den danska befolkningen. Man identifierade dem som under en 24-årsperiod vårdats på sjukhus för depression, närmare 90 000 personer. Sedan tog man reda på hur stor andel av dem som fick cancer under en uppföljningsperiod om tio år, jämfört med övriga danskar. Lungcancer och andra rökrelaterade cancerformer var vanligare hos dem som vårdats för depression. Ett förväntat resultat, eftersom personer med psykiska problem röker mer än andra. Men risken att få övriga cancersjukdomar var exakt lika hög hos de deprimerade danskarna som hos de andra. Forskarna sammanfattar: »These data provide no support for the hypothesis that depression independently increases risk of cancer«.

Men veckopress och hälsogurus älskar skratt-och-hälsa-myten och uppfinner ständigt ny forskning till stöd för den. Som tidskriften Amelia skriver i år: »Forskare slår fast: Att skratta stärker ditt immunförsvar«. Forskarna visar sig vara en läkare på en privatklinik i Kalifornien som pratat med den lokala radiostationen (»Laughter is good for your health, says local doctor«) samt en sjuksköterska som för 15 år sedan publicerade en studie i en alternativmedicinsk tidskrift. Studien undersökte aktiviteten hos en sorts vita blodkroppar som kallas NK-celler hos 33 kvinnor efter att de fått se en rolig film. Tyvärr har hon inte följt upp denna lovande forskningslinje.

I Sverige dör årligen 2 500 män i prostatacancer och 1 500 kvinnor i bröstcancer, respektive köns vanligaste cancerform. Av någon anledning är det dock mest kvinnor som fått skratterapi, övat mindfulness eller tränats i magiskt tänkande för att stärka immunsystemet och därmed bekämpa sin cancer, studier som etiketteras »psykoneuroimmunologi«.

Söker man på »psykoneuroimmunologi och bröstcancer« i den medicinska databasen PubMed får man nämligen 70 träffar, medan »psykoneuroimmunologi och prostatacancer« bara genererar 4. Att män är sura, arga och dystra tycks av någon anledning inte vara farligt för deras immunsystem. Men fan ta den kvinna som inte orkar vara käck och glad. Låter det som en ond gammal saga?

Läs mer krönikör av Agnes Wold

Det rättsliga orådet

Ät och slipp bli allergisk 

Sjuk teori om sjuka hus 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera