Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Repliker

Wong: »Det här är vad journalister ska göra«

Journalisten Ola Wong svarar på Qaisar Mahmoods krönika »den digitala viskleken«.

Om en chef på myndigheten med ansvar för att förvalta vårt kulturarv inte har någon utbildning i att förvalta kulturarv så är det en nyhet som är sann, relevant och värd att rapportera om, vilket jag gjorde. Det är vad journalister ska göra. Chefen ifråga är Qaisar Mahmood. Jag noterar att Qaisar Mahmood nu i egenskap av skribent anklagar mig för illvilja och skriver med otydliga syftningar om postfakta. Min rapportering i kulturarvsfrågan har lett till inlägg och uttalanden från liberaler, moderater och miljöpartister  Vetenskapsakademin och mängder av forskare. Jag tänker inte låta det påverka eller begränsa min rapportering. Jag tänker sannerligen inte låta högerextremister göra det heller.

Läs mer: Qaisar Mahmood: Den digitala viskleken 

Mahmood presenterar sig i sin mediala roll som en underdog, en författare och byråkrat. I verkligheten är han en hög chef på en av landets största kulturmyndigheter och en av Kultursveriges tunga makthavare. Myndigheten delar ut miljontals kronor i stöd till kulturmiljövård och museer. Han har omkring 50 medarbetare underställda sig och en lön på 67 900 kronor i månaden. Det är publicistiskt rimligt att Mahmood blir granskad.

Jag begärde ut Mahmoods ansökningsbrev och cv från Riksantikvarieämbetet. I ansökningsbrevet nämner inte Mahmood något om kulturarv, fornlämningar eller kulturmiljö. Istället framhäver han som en styrka sitt deltagande i samhällsdebatten i »identitetsfrågor«, liksom erfarenhet från ungdomsstyrelsen och »utvecklings- och utvärderingsarbete« Som Mahmood själv skriver i Fokus har hans utbildning (socionomexamen) »noll koppling« till Riksantikvarieämbetets kärnuppgift. Ett kännetecken för new public management är att separera chefsroller från kärnverksamheten. Istället för ökad effektivitet blir resultatet dock ofta dysfunktion och konflikter på de berörda myndigheterna. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning under Mahmoods ledning är ett exempel på nyss nämnda. SACO och ST samt skyddsombud har förgäves larmat om mobbning, kränkande särbehandling och auktoritär ledarstil med härskartekniker från Mahmood. De skriver att ledningen (Mahmood) uppfattas som otydlig och frånvarande gällande sakfrågorna och det är en orsak till de leverans- och kvalitetsproblem avdelningen haft.

I två fall har medarbetare valt att anmäla mobbing som har utretts av externa arbetsmiljökonsulter, vilket lett till att myndigheten klandrats för brister i hanteringen. Så visst finns det offer i den här historien – en journalists uppgift är att ge röst även åt dem.

Läs mer:

Qaisar Mahmood svar: Wong är domare på oklara grunder

Riksantikvarie: Så rekryterar vi

Qaisar Mahmood: Den digitala viskleken

 

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera