Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Kampen tas upp mot judehat

Den ökande antisemitismen i Tyskland kommer mest från högerextremt håll – inte från muslimer. 

Berlins äldsta moské är avsevärt mindre invändigt än vad den mäktiga fasaden ut mot Brienner Strasse ger sken av. Därför är det trångt i gudstjänstrummet denna sista aprilsöndag när den israeliska Berlin-journalisten Igal Avidan ska berätta om Mod Helmy.

Den egyptiske läkaren Mod Helmy gömde den judiska tonårsflickan Anna Boros i flera års tid undan nazisterna, på slutet i en kolonistuga i Berlins utkanter. Efter kriget kunde Anna Boros emigrera till USA och bilda familj.

För fem år sedan fick Mod Helmy som förste arab postumt utmärkelsen »Rättfärdig bland folken« av den israeliska myndigheten Yad Vashem för sin insats.

Det fick Igal Avidan att börja gräva i det förflutna. Han såg Mod Helmy som en potentiell identifikationsfigur, en hjälte för både judar och muslimer, en brobyggare.

Mod Helmy hade kommit till Berlin på 1920-talet för att utbilda sig till läkare, han var kvar när nazisterna kom till makten, blev vittne till hur judiska kolleger förföljdes och drabbades själv av herrefolksmentaliteten.

Boken kom ut i höstas och kunde inte vara mer aktuell, i Tyskland rasar en debatt om en tilltagande antisemitism. Att Ahma­diyyaförsamlingen öppnat sin moské är ett uttryck för att man vill praktisera en liberal riktning av islam, inte minst i en tid när det talas om att den tilltagande antisemitismen är importerad från muslimska länder.

Denna uppfattning fick ny näring för två veckor sedan. Den 21-årige veterinärstudenten Adam Armush från Israel, inte jude utan av arabisk börd, ville testa hur det var att gå omkring i Berlin med kippa, den judiska huvudbonaden. Försöket började i stadsdelen Prenzlauer Berg och ändade snart i en attack. Adam Armush filmade med sin mobil, man kan se en ung man med kepsen bak och fram använda sitt bälte som vapen, det viner i luften, »jude, jude« ropar han på arabiska.

Filmen blev snart publicerad, den 19-årige gärningsmannen anmälde sig själv hos polisen, han hade flytt från kriget i Syrien, familjen är palestinier.

Bältesattacken må ha varit extrem, det var ändå ingen isolerad företeelse. Listan kan göras lång och den här tideräkningen börjar med den andra intifadan för 18 år sedan, det palestinska upproret pågick i fem år och i västvärlden riktades kritik mot den israeliska arméns våldsamheter. I kölvattnet följde en våg av en ny sorts antisemitism, kopplad till Israel.

I vintras beslutade förbundsdagen, det tyska parlamentet, att uppdra åt en person att befrämja judiskt liv i Tyskland och motverka antisemitismen.

Diplomaten Felix Klein tillträdde sin tjänst i veckan som gick, några dagar dessförinnan träffade han den utländska pres­sen.

– Över nittio procent av alla antisemitiska brott begås av högerextremister, från judiskt håll upplever man ändå det muslimska hotet som värre, sa han och kallade det en paradox, han misstänker att brottsstatistiken missar ett otal incidenter.

Den egyptiske läkaren Mod Helmy levde kvar i Berlin fram till sin död 1982. I början av 1960-talet fick han ta emot en utmärkelse av Västberlins borgmästare Willy Brandt och 1963 deltog han i en paneldebatt. Frågeställningen var om det inte var dags att en gång för alla sätta streck i debatten om Förintelsen och dess följder.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera