Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Medicinbrist eskalerar – beredskapslager saknas

Allt oftare får patienter höra att deras medicin är slut på apoteken. Läkemedelsbristen har förvärrats de senaste fem åren och drabbar även sjukhusen. Och beredskapslager för livsviktig medicin saknas numera i Sverige.

Sömnmedlet Imovane hade börjat sina på lagren redan i höstas. I mars tidigare i år var lagren fortfarande tomma. Många patienter som var beroende av detta medel för att kunna sova kunde med ens inte hämta ut läkemedlet. Gick de vidare till ett annat apotek fick de samma besked; tabletterna var slut där också. Dessutom var de flesta andra läkemedel som innehåller samma aktiva substans- zopiklon- också slut.

Tidigare i år tog även det receptfria läkemedlet mot springmask slut på apoteken. I slutet av mars år blev cancersjuka utan sin planerade behandling eftersom nationell brist rådde på ett cellgift som främst används vid behandling av patienter med mag- och tarmcancer.

Restnoteringar, alltså anmälningar till Läkemedelsverket om att ett läkemedel inte kan levereras från tillverkaren, har blivit betydligt vanligare de senaste fem åren. Och ökningen fortsätter, berättar Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket, för Fokus.

Han ser denna utveckling som oroande. Något enskilt, avgörande skäl till problemet finns inte, menar han. I stället har det att göra med många olika led i läkemedelsförsörjningskedjan; från de som tillverkar den aktiva substansen och de som gör läkemedlen, till grossist, distributör, apotek och vård.  Marginalerna i varje länk av kedjan tycks ha blivit mindre; man tillverkar helt enkelt inte i tillräckligt höga volymer.

Får tillverkarsidan i sin tur en order på hundra förpackningar av en viss medicin, så tillverkar de inte 110.

– Det finns ingen marginal i något av de många leden och det räcker att det går lite fel i ett av dem för att det inte ska fungera, säger Johan Andersson.

Men det är heller inte lätt att veta när efterfrågan blir större än tillgången och regionerna beställer inte in mer än vad de först tror ska gå åt. Bristen på influensavaccin i höstas berodde till exempel till stor del på hög efterfrågan.

Varken apotek eller vårdavdelningar vill lägga upp för mycket medicin i lager- dels för att läkemedel liksom livsmedel har begränsad hållbarhet, men också av rena kostnadsskäl.

Kan man inte förutsäga vilket läkemedel som efterfrågas och riskerar att ta slut?

– Det är det som är svårt, det verkar kunna ta slut över hela linjen, ingen läkemedelsklass tycks mer drabbad än andra.

Möjligtvis kan tillgången vara mer utsatt när det gäller just äldre, generiska läkemedel (medicin som innehåller samma verksamma ämnen som ett originalläkemedel som förlorat sitt patentskydd). Där kan det skilja några ören i pris mellan många olika tillverkare, som var och en gör en mindre volym av läkemedlet, och då är systemet mer sårbart.

– Dels finns allt fler aktörer, dels optimerar och effektiviserar alla sin del, vilket gör att marginalerna blir väldigt små.

Hur man ska komma åt problemet har Johan Andersson inget enkelt svar på. Att låta tillverkare som inte kan leverera tillräckligt böta kan vara att skjuta sig själv i foten. Läkemedelsbolaget i fråga kan då välja att avregistrera sina produkter och inte marknadsföra dem i Sverige. I tre fjärdedelar av de fall då medicinen är slut finns dock något likvärdigt läkemedel att använda.

Någon uppgift om att någon skulle ha avlidit till följd av att ett läkemedel är slut har Läkemedelsverket inte. Men de går inte in i specifika fall och kan därför inte säkert veta.

Och medicinbristen drabbar inte bara apotekskunder; även vid sjukhus kan läkemedel ta slut. Där kan situationen få allvarliga konsekvenser, eftersom det ibland rör sig om läkemedel som används så sällan att sjukhusen knappast har några lager.

Problemet finns även i våra grannländer och i andra europeiska länder. Tidigare hade Sverige ett beredskapslager med läkemedel avsedda att användas om våra gränser av någon händelse skulle stängas. Lager som även kunde användas om tillverkningsproblem skapade brist på läkemedel. Folkhälsomyndigheten i uppdrag att hålla vissa lager av antibiotika och vaccin. Men till skillnad från exempelvis Finland har Sverige inte längre något beredskapslager med livsviktiga läkemedel.

Frågan om att återinföra ett beredskapslager i Sverige har tidigare i år ställts i riksdagen av läkaren och riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L).

I sitt svar uppger socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen bevakar ett pågående arbete inom området.

I den utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap som regeringen tillsatte förra året ingår också att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och se över om ett beredskapslager krävs.

Just nu pågår en första kartläggning av läkemedelsförsörjningen i Sverige, som Socialstyrelsen håller i tillsammans med Region Skåne. Resultatet presenteras den i juli i år.

Fakta:

Läkemedelsbolag är skyldiga att anmäla till Läkemedelsverket minst två månader i förväg när de vet att ett läkemedel tillfälligt kommer att ta slut. när de har en restsituation, det vill säga när de inte kan leverera mer av en viss medicin.

I fjol anmäldes 721 restnoteringar till Läkemedelsverket, vilket var mer än dubbelt så många jämfört med 2017.

För närvarande är 300-400 läkemedel restnoterade vid Läkemedelsverket.

I februari 2018 tog Läkemedelsverket ett nytt system i drift, vilket kan påverka statistiken.

Men att restnoteringarna har ökat de senaste fem åren är enligt Läkemedelsverket helt klart.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera