Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Jon Åsberg: Lärarnas sommarlov är alldeles för långt

Bästa sättet att få fler skoldagar vore kortare sommarlov.

Sommarlovet slutade förra veckan. En och en halv miljon ungdomar gick tillbaka till – eller började – skolan. Inte en dag för tidigt, om ni frågar mig. De enda vuxna jag känner som är ledsna att lovet är slut är antingen lärare eller överklassmorsor utan jobb. Den senare kategorin hade gärna varit kvar någon vecka på lantstället i Skåne, den förra misstänker jag för att vara arbetsskygg. Redan för fyrtio år sedan var en återkommande vits på tidningen Fantomens insändarsidor att de tre tyngst vägande skälen till att välja lärarbanan var juni, juli och augusti.

Inte ens som 10-åring tyckte jag att den var särskilt roligt. Jag vet inte om lärarna gillade det slitna skämtet, men något som i alla fall inte roar deras fackförbund är förslag om att förkorta sommarlovet, särskilt om det innebär att läsåret samtidigt förlängs. De lärare jag känner och de som utbildade mina barn var, med något undantag, utmärkta. Men just när det gäller frågan om sommarlovet och skolårets längd har jag lika mycket sympati med skrået som jag hade med de strejkande SAS-piloterna i våras.

Nära noll.

En heltidsanställd lärare undervisar i snitt drygt 500 timmar per år. Säg att dubbelt så mycket, två timmar per timmes undervisning, går åt till planering, förberedelser och efterarbete som att rätta skrivningar eller enskilda samtal med elever och föräldrar. Då blir det ändå runt fem veckors extra ledigt per år jämfört med oss andra som jobbar kanske 1 700 timmar. Inte heller tycks klasserna anmärkningsvärt stora, om det nu påverkar arbetsbördan. Det går 13 elever per lärare i grundskolan, i nivå med det i skolsammanhang mönstergilla Finland och en bra bit under snittet på knappt 17 i rikelandsgruppen OECD.

Fast nu är det inte av missunnsamhet mot lärarna som sommarlovet bör kortas och läsåret förlängas. För det här handlar ju i grunden om det viktigaste vi har  …

Svenska elevers insatser i den internationella Pisa-undersökningen är ett söndertröskat ämne. Trots en viss återhämtning i den senaste mätningen 2016 ligger Danmark, Norge och framför allt Finland långt före. Och numera lämnar var sjätte elev (och nästan hälften av de som är födda utanför EU) grundskolan utan gymnasiekompetens. Därmed löper de såklart stor risk att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket i sin tur ökar sannolikheten för en kriminell karriär.

Hur vi hamnade här borde bli föremål för en statlig haverikommission, men min tro är att flera faktorer har samverkat. Från Göran Perssons kommunalisering av skolan 1989, över borgarnas friskolereform några år senare, till läraryrkets dalande status och förflumningen av lärarutbildningarna. (Det sistnämnda beskrivet av Maciej Zaremba i en lysande reportageserie i Dagens Nyheter för några år sedan.)

Oavsett skolkrisens grunder måste något göras. Problemet är komplext och lär kräva många olika insatser, men en början – tämligen enkel att genomföra – vore att förlänga läsåret.

I dag ska svenska barn gå i skolan minst 178 och maximalt 190 dagar per år. De flesta skolor, kommunala såväl som friskolor, ligger på eller nära miniminivån.

Totalt under skoltiden ska en elev gå knappt 6 900 timmar i skolan. Snittet i OECD är nästan 10 procent mer, drygt 7 500 timmar. Om läsåret förlängdes till 190 dagar, eller rentav 200 som i Danmark, skulle ett svenskt barn få ytterligare mellan ett halvt och ett läsårs undervisning under skoltiden.

Och bästa sättet att få fler skoldagar vore kortare sommarlov. När skolplikten infördes 1842 bodde lejonparten av svenskarna på landet. På somrarna behövde barnen hjälpa till med jordbruket och därför var det naturligt med ett långt sommarlov. Det har gått nästan hundra år sedan Sverige urbaniserades, men sommarferierna hänger kvar. Något som inte gjorde någon större skada så länge skolan var i världsklass, men i dag?

Det är också belagt att barns utveckling stannar av under långa ledigheter och att de glömmer varför mer tid måste ägnas åt repetition när de kommer tillbaka. Det drabbar i synnerhet dem från ekonomiskt svaga hem med liten studievana, där möjligheterna att läsa och förkovra sig under sommaren är begränsade.

Amerikanska gymnasiet i Göteborg som öppnar i dagarna har treterminssystem med något kortare sommarlov. Dessutom erbjuds en fjärde, frivillig, termin under sommaren. Lärarna där har möjligen ett annat svar än det uttjatade på frågan varför de valde yrket.

Missa inte det senaste – följ Fokus på Linkedin!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera