När Sverige var bäst i världen på bygga bostadshus

Text:

Vi på Fokus sitter i ett sex år gammalt kontorshus som ska vara hypermodernt. Som fått LEED Guld, vad det nu är, och säkert andra fina sigill. I vintras var det inte mycket snö, men den som kom smälte och rann in i huset.

Vattenläckan gav mögelangrepp, och nu, snart ett år senare har två toaletter varit obrukbara. Om kaffebryggaren och mikron är i gång samtidigt går en säkring och det blir varken kaffe eller varm mat. Häromdagen kom de och spacklade över sprickorna i fasadens insida, de ska väl målas över.

På sommaren när det är varmt är det för kallt, och på vintern när det är kallt är det för varmt. De har varit här och tittat på »donen«, men inget hände. Vi har jättestora fönster som inte går att öppna. Det gamla artilleriregementets hus intill stod klart 1877 och kommer att stå i många hundra år till.

Huset vi sitter i hänger väl med i några år till, tills det är avskrivet i bästa fall. Men när Sveriges Radio nyligen bekymrade sig över att elektriska apparater går sönder fort och inte lagas, borde någon också bekymra sig över skicket hos våra hus. De byggs för att hålla så länge avskrivningstiden pågår (50 år) – vad som händer sedan vet vi inte.

Mer än att det kommer män i vita skåpbilar titt som tätt och lagar än det ena än det andra. Vår bostad var inflyttningsklar för 14 år sedan. Tyvärr hade man inte råd med mer än en stam för vatten och avlopp i en fyra. Så när avloppsvattnet ska färdas tre, fyra meter med dålig lutning blir det stopp till och från. Då kommer grabbarna i vita skåpbilar med långa slangar.

Svenska byggen är dyrast i Europa. En gång var vi bäst på att bygga med hög kvalitet. Nu bygger vi bostadshus som håller i 50 till 70 år. Vi ekobygger, energianpassar, fjärrstyr och digitaliserar, och de vita skåpbilarna far runt. Fast riktig hållbarhet hos hus borde vara en egenskap att eftersträva. I hundrade år.

Text: