10 frågor till statsvetaren om Israels regeringskris: »Båda har bränt broar«

Text: Josef Kristensen

Bild: TT

Krisen i Israels regeringsbildning fortsätter. Benny Gantz lyckas inte bilda en regering och det väcks åtal mot Benjamin Netanyahu. Men dödläget representerar också det splittrade politiska landskapet i Israel, menar statsvetaren Anders Persson.

Vad är det som händer?

– Mandatet går tillbaka till knesset och presidenten som har en ceremoniell roll. Det som gäller nu är att om en parlamentariker lyckas samla ihop en majoritet i parlamentet, 61 namnunderskrifter, innan den 11 december får denna två veckor på sig att bilda regering, deadline den 25 december. Om det inte resulterar i någonting blir det ett till nyval.

Vem får försöka samla mandat fram till den 11 december?

– Det är fritt fram för alla knessetledamöter att samla in namnunderskrifter, vilket betyder att både Gantz och Netanyahu får en chans till att bilda regering, så teoretiskt kan man tänka sig att det blir någon av dem. Men chansen förefaller liten eftersom båda har bränt sina broar hittills och det har pågått en ömsesidig pajkastning.

Varför tappar Netanyahu?

– Folk är trötta på honom, han har suttit i tio år nu och tre dessförinnan. Netanyahu är en polariserande politiker och lägret som har varit mot honom har blivit större och slagkraftigare med bättre politiker, många i det blåvita partiet kommer från Netanyahus led.

Hur kommer åtalet påverka Netanyahu?

– Det blev värsta tänkbara scenariot för honom: justitiekanslern väckte åtal på samtliga punkter. Det finns fortfarande en teoretisk möjlighet att Netanyahu kan få immunitet, men jag har väldigt svårt att se hur det ska gå igenom. Han har ett berg att bestiga. I nuläget är det svårt att se hur han ska komma undan helskinnad. Å andra sidan har han varit nere för räkning ett par gånger tidigare och gjort makalösa comebacker, så det finns ingen som räknar ut honom. Det är inte heller säkert att den andra sidan får ihop en majoritet i knesset, trots åtalet. Men med det sagt så försvagas hans position väsentligt av åtalet. Det öppnar också upp för palatskupp, att någon i det egna partiet utmanar honom om partiledarposten. Det är en lång väg dit men det mullrar inom partiet bland personer som vill utmana honom.

Hur har Avigdor Lieberman påverkat regeringsbildningen?

– Han har spelat en nyckelroll. Lieberman är kungamakaren men har ännu inte krönt någon. Han håller sina kort nära och har inte visat vad han vill än, men det förefaller som han inte stödjer Netanyahu. Lieberman hade kunnat ge Netanyahu en regering, men valde att inte göra det. Vilket delvis beror på att han inte gillar Netanyahus koalitionspartners, de religiösa partierna.  

Vilken roll har Israel–Palestina-konflikten haft i det här valet?

– Det har inte varit en valfråga men många har definierat sina politiska preferenser utifrån den. Om höger–vänster­skalan i Sverige handlar om välfärd, skatter och migration handlar höger–vänster­skalan i Israel om konflikten med Palestina.

Hur skiljer sig kandidaternas syn på Palestinakonflikten?

– Det finns en skola som menar att Gantz kommer att ha en mer moderat, liberal eller centerhållning om han kommer till makten. Att han bara spelat tuff högerpolitiker under valrörelsen.

Vilken kandidat gynnas mest av Trumps utspel om bosättningarna på Västbanken?

– Båda kandidaterna välkomnar det. Det ses delvis som en gåva till Netanyahu. Samtidigt, om man ska vara ärlig, tycks det inte ha hjälpt någon hittills. Ingen har kapitaliserat på det, fast opinionen bedömer att Netanyahu tjänar på det. Det finns olika spekulationer om varför det kom nu, där folk menar att det var ett utspel i den amerikanska valrörelsen inför kommande år för de evangeliska väljarna.

Vad ska man vara observant på i fortsättningen?

– En sak som många analytiker har pekat på är om det verkligen hettar till i Syrien. En säkerhetsförändring där skulle verkligen kunna kasta om förutsättningarna i regeringsbildningen. Det är spännande eftersom Netanyahu har representerat den nya typen av muskulära högerpolitiker, som han gick i bräschen för och som vi nu ser på många olika håll i världen. Jag tycker det ska bli spännande att se om länder som Brasilien, Indien, Ungern och Polen kommer att ta samma ställning som Trump och erkänna Jerusalem och bosättningarna.

Kommer ett tredje omval att lösa regeringsfrågan?

– Ja, det är ju det som är frågan. Ju längre det här pågår desto större blir sannolikheten att någon byter skepp och det löser sig. Skulle Netanyahu försvinna ur bilden tror jag att regeringsfrågan löser sig väldigt snabbt.

FAKTA: Anders Persson

... är statsvetare på Linnéuniversitetet och expert på Israel–Palestina-konflikten. Han har sedan tidigare skrivit tre böcker inom ämnet och hans fjärde bok, »EU diplomacy and the israeli-arab conflict, 1967–2019«, släpps 2020.