Gymnasielagen gav en andra chans – nu avgörs vilka som får stanna i Sverige

Text:

Bild: RICKARD KILSTRÖM

Ali Heidari skrattar under intervjun. För vad annat kan man göra? Coronaeffekten har gjort redan hopplösa förutsättningar ännu mer omöjliga. Men än är inte undrens tid förbi.

2015 var han en av många som flydde till Sverige från Afghanistan. Väntan på asylbeslut blev lång, men skolan gick galant och Ali Heidari började tekniskt gymnasium med sikte på civilingenjörsyrket. Asylprocessen gick däremot sämre, men Centerpartiet räddade honom.

Tisdagen den 24 april 2018 röstade Centerpartiet igenom ett lagförslag – ”riktigt dåligt” enligt Annie Lööf (C). Den så kallade nya gymnasielagen kom till som en konsekvens av Migrationsverkets långa handläggningstider: "De unga asylsökande som hamnat i kläm genom hastigt förhastade tillfälliga lagstiftningar, långa handläggningstider ska inte straffas för att regeringen byggt upp ett oöverskådligt regelverk", sa Annie Lööf till SVT på en presskonferens.

Frågan är vad som kan sägas om det ”kläm” på arbetsmarknaden de nybakade studenterna ska tränga sig igenom för att få stanna i Sverige.

11 776 ungdomar ansökte, enligt siffror som Socialstyrelsen fått av Migrationsverket, om att få stanna för att göra klart gymnasiestudierna. Av dem fick runt 7478 ungdomar tillfälligt uppehållstillstånd. I juni börjar de ta examen.

Enligt lagen får man stanna i sex månader efter avslutade gymnasiestudier för att ”etablera sig på arbetsmarknaden”. Om man fått jobb med ”varaktig försörjning” på den tiden kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd. Har man inte det får man inte stanna.

Tolv personer tagit sig igenom nålsögat och fått permanent uppehållstillstånd (PUT), 3 906 har fått sitt tillfälliga (TUT) förlängt och 238 har avslagits. De flesta är ännu inte avgjorda.

Migrationsverket är den som avgör om en sökande har ”varaktig försörjning” och det ska bedömas från fall till fall. Vissa regler fastslås dock i förväg av lagen, dess förarbeten och av myndigheten:

  • Det ska vara ett fast jobb, tillsvidareanställning eller lärlingsplats. Det får inte vara timanställning, vikariat, eller provanställning.
  • Det får inte vara ett jobb med statliga subventioner.
  • Man kan ha flera anställningar, om Migrationsverket bedömer att hen klarar sin försörjning – håller sig över nivån för försörjningsstöd, ca 14 000 kr i månaden – i minst två år från det datum myndigheten fattar beslut i ärendet.
  • Det kan möjligen vara en projektanställning – om den varar minst två år från beslut om uppehållstillstånd.
  • Det jobb som ger permanent uppehållstillstånd (PUT) ska ha anställningsvillkor enligt kollektivavtal eller ”vad som är brukligt inom yrket eller branschen”.

Ali Heidari går det teoretiska tekniska programmet på Värmdö tekniska gymnasium och tar studenten i juni. Han har lite mer bråttom än sina svenska klasskompisar att hitta sin ljusnande framtid.

– Jag vet, jag vet exakt, svarar Ali Heidari på frågan om han är införstådd med läget.

Han söker jobb via nätet, springer runt och lämnar sitt cv, försöker få till möten. Planen var att fortsätta plugga till ingenjör.

– Som situationen är nu vill jag ha vilket jobb som helst, säger han, väl medveten om att den utbildning han nu går ger sämre jobbförutsättningar än många andra.

[caption id="attachment_633960" align="alignnone" width="991"] Snålblåsten viner om Ali Heidari, med gul luvtröja under jackan, och Zahoor Dostizada, som går fordonsprogrammet. Om två månader tar de studenten.[/caption]

Ändå får han ett drömjobb: efter intervjun på McDonalds-restaurang på Värmdö går han introduktionen samma kväll. Sedan skickade han in begärda personuppgifter. Men det kom inget kontrakt i retur. Ingenting hände. Förrän i mitten av mars.

– Jag fick ett mejl, berättar han.

– De sa att det är kaos och vi måste pausa, vi kan inte anställa nu på grund av coronaviruset. Det känns jättehemskt.

Ali mejlade tillbaka – och fick samma besked: ”Vi måste pausa nu. Så fort vi kan anställa kontaktar vi dig igen”. Men han vet att coronakrisen kommer att göra många arbetslösa:

– Jag förstår att många drabbas ekonomiskt men för oss är det lite annorlunda. För oss påverkar det liv och död, vi blir tillbakaskickade till terrorism och explosioner.

Richard Holmlund är franchisetagare för den restaurang Ali Heidari sökte och fick jobb på, och den som skickade honom på anställningsintervjun med restaurangchefen. Han håller med.

– Det blir en dubbel konsekvens för den här gruppen. Jag tycker hela gymnasielagen är väldigt snäv. Men vi kan inte göra undantag, utan behandlar alla lika.

Annars var det ett perfekt jobb. Efter sex månaders provanställning åker man antingen ut eller får en tillsvidareanställning. Hur många timmar man erbjuds står i paritet till anställningstid och hur mycket man vill jobba.

– De som vill jobba mycket får ofta det. Men man erbjuds pass efter lagen om anställningstid. Vi kan inte göra annorlunda, då får vi ett fackförbund som jagar oss med blåslampa.

Däremot tror Richard Holmlund att AIi Heidari får ett samtal nu eftersom de hävt anställningsstoppet. Hans egen första prioritet är förstås att rädda företaget, i synnerhet om de skulle beordras stänga, vilket inte blivit fallet. Den andra att rädda de anställdas jobb.

– För att få permittera måste vi införa ett anställningsstopp, men nu har vi så många sjuka att vi måste rekrytera för att kunna hålla öppet.

Det visar sig stämma på restaurangen i Värmdö. Restaurangchef Edward Rebot hann inte mer än skriva in Ali Heidaris grundkontrakt i systemet innan anställningsstoppet slog till.

– Han var den sist anställde som inte hann börja jobba i mars, men han börjar nu i april, säger han.

Imorgon ska Ali kunna se sitt schema i systemet, inloggningsuppgifter har skickats idag, säger Edward Rebot.

– Det är ju helt fantastiskt! Så skönt att det också finns ljusglimtar i detta som annars känns så näst intill hopplöst, säger Eva Brandsma.

[caption id="attachment_633959" align="alignnone" width="991"] Eva Brandsma är en av de engagerade eldsjälarna i projektet Jobbprepp där Zahoor Dostizada och Ali Heidari (gul tröja) deltar. FOTO: Richard Kilström[/caption]

Hon var med och grundade Frivilliga familjehem på Värmdö. Nu kör de arbetsmarknadsprojektet Jobbprepp, tillsammans med Värmdö församling och pengar från Stockholms stift, för att rusta ungdomarna för arbetsmarknaden. Det var på deras seminarium Ali Heidari kom i kontakt med Richard Holmlund.

– Det som var en svår situation känns nu nästan omöjlig. Corona drabbar oss alla på något sätt, men för dessa killar handlar det om liv eller död. Det låter drastiskt men det är så det är. De som har gjort allt rätt, klarat av sin utbildning på rekordtid straffas mest eftersom de kommer ut till en arbetsmarknad i total kris, säger hon.

Man pratar om dålig matchning på arbetsmarknaden, men sämre matchning än mellan den här lagens krav och svensk arbetsmarknad får man verkligen leta efter, tycker Eva Brandsma:

– Man sätter arbetsgivare i en väldigt svår sits. Även om de vill anställa kan de inte frångå fackliga regler och svensk praxis. Att en människas liv ska hänga på anställningstekniska former är fullkomligt absurt.

Vägen till ett fast jobb och ”stadigvarande försörjning” i Sverige går via tillfälliga anställningar; vikariat, projekt och provanställningar. Timanställningar är en del av normen i stora branscher; vård och omsorg, utbildning, handel, restaurang. Men enligt gymnasielagen är dessa jobb förbjudna för den som vill leva permanent i Sverige efter att ha genomgått svensk grund- och gymnasieskola på rekordtid till ett personligt pris som inte går att mäta i pengar och till en hög kostnad för samhället.