Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Covid-19 / Politik / Utrikes

Läkare i Toscana: »Svenska sättet att hantera pandemin är mer politiskt«

I Sverige lyssnar vi till experterna, i många andra länder styr politiken, heter det ofta i svensk debatt. Men läkare Elisa Marri och statsvetare Fabio Cristiano ger en annan bild.

Hon arbetar som familjeläkare och specialist i allmänmedicin i staden Lucca, Toscana, och tillhör därmed en italiensk yrkesgrupp, där många avlidit i covid-19. Elisa Marri har dock själv inte drabbats av smittan eller sjukdomen. Men i sitt arbete har hon träffat flera patienter med covid-19, flera av dem har visat sig vara i behov av sjukhusvård.

– Jag har mött covid- 19-patienter i alla åldrar, men med olika symptom. Unga med covid-19 tenderar att uppvisa svagare symtom än äldre; men det behöver inte betyda att situationen är mindre allvarlig. I några fall har det ändå blivit nödvändigt med sjukhusvård, berättar Elisa Marri för Fokus.

Hon håller inte med om den bild som präglar debatten i Sverige; av att man i länder som bland annat Italien i högre grad skulle styras mer av politiska beslut än av expertis i hanteringen av coronapandemin.

– Jag tycker att det svenska sättet att hantera pandemin är mer politisk, jämfört med det italienska. För det är politiken snarare än medicinsk expertis, som nöjer sig med ett slags kompromiss mellan ekonomiska förluster och förlorade liv, resonerar hon.

I Sverige sluter man upp kring Folkhälsomyndighetens numera nästan rituella, dagliga och monotont sakliga redogörelser, följer den flacka kurvan och hoppas i takt med Anders Tegnells tröjbyten att situationen ska vara på väg åt rätt håll.

I Italien följer befolkningen visserligen instruktionerna från Italiens premiärminister Giuseppe Conte, som tycks ha blivit allt mer folkkär under coronapandemin, men som i sin tur arbetar i nära dialog med virologer och epidemiologer i landet.

– Varje beslut fattas utifrån seriösa, vetenskapliga resonemang, säger Elisa Marri.

Enligt henne är Italiens sätt att hantera pandemin det rätta om man på det mest effektiva sättet vill förhindra smittspridning och dödsfall i covid-19, trots att de strikta restriktionerna slår hårt mot landets redan sargade ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Nederländerna möter krisen utan förbud

Samtidigt öppnar de stora skillnaderna mellan den svenska och italienska kulturen upp för olika sätt att hantera ett virus, resonerar hon; I det folktäta Italien lever man med en nära fysisk kontakt i det dagliga livet; beröringen i en enkel hälsning och med stora familjer som samlas om söndagarna och inbegriper alla i åldrarna två till 95. Ett land, där sedan länge vuxna söner och döttrar i 40-årsåldern ännu lever hemma med föräldrar.

Och så Sverige, med sin privata livsstil där många flyttar hemifrån och bor ensamma från 18 års ålder, där självständighet är ledordet och distansering nästan en livsstil.

– Det tycks klart, att man för att uppnå samma begränsning av smittspridning och skydda de äldre och de svagare kanske Sverige inte behöver ta till samma hårda restriktioner, funderar Elisa Marri.

Hade man däremot inte tillämpat total isolering i Italien hade intensivvårdsplatserna och sjukvården omöjligt räckt till, resonerar hon.

– Om Sverige lyckas hantera detta utan att stänga ner helt kan jag förstå de mildare begränsningar som gäller hos er. Som läkare tycker jag ändå att man, trots svenskarnas folkvett, ändå att man borde infört hårdare restriktioner även i Sverige, om än inte lika hårda som i Italien.

LÄS OCKSÅ: Är det fler som dör i Sverige än vanligt?

Enligt Fabio Cristiano, statsvetare vid Lunds universitet, stöder en stor del av italienarna i likhet med Elisa Marri de hårda restriktionerna.

– De som framfört kritik mot Italiens sätt att hantera coronakrisen har till största del snarare ansett att man borde ha infört restriktionerna i ett tidigare skede, säger han till Fokus.

När statsepidemiolog Anders Tegnell i mitten av mars sade i SVT:s Aktuellt att han trodde att Sverige hade bättre förutsättningar och beredskap än Italien att klara coronakrisen, surnade Italiens ambassadör i Sverige till. Det handlar inte om en fotbollsmatch, betonade han, och tillbakavisade Tegnells uttalande om att Italien skulle ha sämre beredskap för pandemin.

Även Fabio Cristiano anser det vara en myt att Sverige i högre grad skulle styras av expertis jämfört med andra länder.

– Även i Italien grundar sig besluten i expertisen, säger han.

Däremot är experterna i Italien inte lika medialt omsvärmade som i Sverige, utan håller sig i bakgrunden som rådgivare till politikerna.

– Ofta passar inte forskare och vetenskapsmän för en medialt framträdande roll, och ser det heller inte som sin uppgift, säger Fabio Cristiano lite syrligt.

I ett land som Sverige, där yvig charm ibland görs synonym med opålitlighet, väcker en saklig, stoisk framtoning utan överflödigt ordflöde sympatier; i Italien tycks man inte förstå varför en statsepidemiolog med rutinmässiga, sakliga redogörelser och ingenjörs- aura även ska bli stjärna på den mediala scenen.

– I Italien finns experterna bakom scenen, men påverkar inte mindre för det, säger Fabio Cristano.

Italien har sedan februari för första gången kunnat notera en minskning i antalet smittade i landet. Men antalet dödsfall i covid-19 fortsätter öka, och låg på måndagen på 24 114.

Även det ekonomiska priset för de hårda restriktionerna är högt för ett land som redan före pandemin tycktes i behov av konstgjord andning och en stat som har skulder på 136 procent av BNP.

Enligt Fabio Cristiano är italienarna väl medvetna om att det blir hårt, och regeringen gör sitt bästa för att stötta ekonomin. En påtaglig konsekvens som man redan nu märkt att krisen för med sig är en starkare EU-kritik-även bland de italienare som tidigare var mer EU-tillvända. Under pandemin upplever många italienare att EU lämnat landet i sticket.

Och frågan är om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tal om en ”Marshall-plan” för att få fart på ekonomin och tal om att ”EU ska bli återhämtningens moderskepp” kan återupprätta det urholkade förtroendet. Eller om hennes försök att be landet om ursäkt å unionens vägar för några dagar sedan sätter plåster på såren.

– Italien hade redan en flyktingkris, och där får landet till exempel inte alls samma stöd från EU nu. De proeuropeiska krafterna tappar stöd nu, säger Fabio Cristiano.

***

FAKTA: Italien och covid-19

I Italien uppges 23 660 personer hittills ha avlidit i covid-19, och det totala antalet smittade i landet ligger i skrivande stund på 178 972.  Italien, Frankrike och Spanien har hittills haft flest dödsfall i covid-19 i Europa. Men det är svårt att jämföra siffrorna mellan olika länder, eftersom de har olika kriterier för hur dödsfallen registreras, framför allt när det gäller avlidna på äldreboenden.

Italien har sedan i tisdags lättat på restriktionerna och tillåter bibliotek samt fler butiker att hålla öppet, som bokhandlar och barnklädesaffärer.  I regionen Veneto, med huvudorten Venedig, tillåts fysisk aktivitet längre hemifrån än 200 meter, och utomhusmarknader får hålla öppet.

Nationellt nödläge gäller i Italien fram till den 3 maj.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera