Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Covid-19 / Inrikes

När drömmar går i konkurs

Stora kedjor ger upp. Men otaliga är också de mindre butikerna som knäcks av coronakrisen.

Blåsten raspar i telefonen när han pratar. Johannes Cullberg har lite bråttom och cyklar på för att hinna fram. Två timmar tidigare lämnade han ett bud till konkursförvaltaren för att försöka köpa tillbaka varumärket Paradiset, den lilla matvarukedjan han ägnat de senaste sex åren av sitt liv till att bygga upp. Johannes Cullberg har startat företag förut och är en optimistisk pragmatiker:

– Det är en ovanlig situation, men samtidigt lärorik. Och något jag inte tänker vara med om igen, säger han.

Men det är klart att det känns.

– För djävligt. Bland det värsta jag varit med om. Framför allt eftersom jag kämpat så hårt och vi äntligen började se en vändning. Så dras mattan undan, säger han.

Den 23 mars begärde man bolaget i konkurs och Ackordcentralen tog över driften. De 50 anställda, inklusive Johannes, blev uppsagda och arbetslösa. På en vecka fick de sälja ut och tömma butikerna, sedan var det att hjälpa konkursförvaltaren med anbudsunderlag på allt annat av värde som kan säljas; kyldiskar, hyreskontrakt, kassaapparater, varumärkesrättigheter. Hans kollegor har budat på Paradisbutiken på Södermalm. Själv arbetar han för att få tillbaka varumärket från Ackordcentralen.

För 10 månader sedan var det ett annat läge. Då stod Johannes Cullberg leende med diplom och innovativ grönsaksbukett som pristagare till Årets Ekopris på White guide green-galan för sitt arbete med att skapa en hållbar matbutik i alla led från elkonsumtionen till rättvisa arbetsförhållanden i varuproduktionen, och inspirera sina kunder till hållbara val.

Första butiken vid Bysistorget på Södermalm öppnade Cullberg tillsammans med sin kompanjon 2015. Vid senaste årsskiftet hade de fyra butiker i Stockholm, men stängde två i januari för att göra ett ekonomiskt omtag. Redan före coronakrisen hade bolaget ekonomiska problem. Hade man gått i konkurs även om inte viruset kommit?

– Nej, nej. Det är väldigt tydligt att det var coronan som fällde oss, säger Johannes Cullberg.

Finansieringsplanen beslutades den 10 mars. Tre dagar senare, fredagen den 13, gick botten ur börsen. Största investeraren hade sitt kapital på börsen och kunde inte frigöra det.

– När vi inte fick det kapitalet blev det omöjligt. Vi hade precis hanterat kostnaderna för att stänga butikerna och låg back på kapitalsidan. Det finns ingen som lånar ut pengar i det läget. Bankerna är inte direkt riskbenägna.

Det här var före de stora statliga paketens tid, men även med dem har många företag inom handeln haft svårt att ta del av statens utlovade företagslån och hyressänkningar. Bankerna och fastighetsbolagen sitter emellan.

I förra veckan tvingades klädkedjan MQ kasta in handduken och avbryta sin rekonstruktion. »Jag har väldigt mycket känslor kring detta. Men tyvärr har vi inte haft någon samarbetsvillig bankpartner för att hjälpa oss i det här«, sa styrelseordföranden och storägaren Claes-Göran Sylvén till Dagens industri.

Karin Johansson är vd för branschorganisationen Svensk Handel. Hon tycker att vägen runt banker och fastighetsbolag är ineffektiv:

– Många vittnar om att de ändå inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån, säger hon och propagerar för direktstöd i relation till direkt inkomstbortfall, helst direkt till skattekontot.

Handeln är, tillsammans med hotell och restaurang, en av de branscher som är mest konkursdrabbade just nu. Handelns utredningsinstitut (HUI) spår att konkurserna i detaljhandeln kommer att öka med 74 procent i april. Frågan är om det är lågt räknat. Redan efter de två första veckorna har 145 handelsföretag gått i konkurs, jämfört med 60 samma period i fjol, uppger Svensk Handel.

Enligt myndigheten Tillväxtanalys är det totala antalet konkurser i Sverige under de två första veckorna i april dubbelt så många som under samma period förra året: 643 konkurser som berör 2 266 anställda inleddes 1–14 april. Normalt regi-strerar inte myndigheten konkursstatistik på veckobasis och att påsken var tidigare i år än i fjol spelar troligen in. Trots det är siffrorna anmärkningsvärda. Före en konkurs görs som regel en rekonstruktion. Även ansökningarna om rekonstruktioner ökar hos tingsrätterna. Långt ifrån alla rekonstruerade företag klarar sig undan konkurs i slutändan – det beror på vilka grundproblem och vilka lösningar som finns.

Enligt Svensk Handels enkät till medlemsföretagen har var fjärde butik i sällanköpshandeln tappat 60 procent av försäljningen. Tre av tio säger sig klara max två månader under rådande förhållanden. Tuffast är det för kläder och skor. Likviditetsbristen är stor, uppger Karin Johansson:

– Det är en lågmarginalbransch som bygger på att man får sälja varje dag. Speciellt för småföretagen är marginalerna väldigt små. Sällanköpshandeln har en lönsamhet på 2 procent, säger Karin Johansson, och menar samtidigt att svenska handelsföretag har högre kostnader för personal och hyror jämfört med internationell konkurrens.

LÄS OCKSÅ: Tilltron till ekonomisk tillväxt minskar

Att folk inte går i butiker nu är helt enligt rekommendationerna, men det shoppas inte på nätet heller. Svensk Handels egen enkätundersökning bland konsumenter visar att den enda handel som ökat jämfört med i fjol är e-handel av mat. I övrigt faller konsumtionen, i sällanköpshandeln drastiskt. För många handlare är det tillfällen som inte kommer tillbaka.

Våren är normalt de stora festernas tid; studenter, bröllop, barndop, skolbaler. Nu blir det sannolikt betydligt färre occasions och därmed inga sålda occassiondresses.

– Den försäljningen är förlorad, säger Karin Johansson och berättar om mindre modebutiker som funnits i många år med en trogen kundkrets, men nu går i konkurs.

– Turistströmmarna är också intressanta för handeln. De omsätter runt 85 miljarder per år, lite mer än hela e-handeln och här är den fysiska butiken viktig. Nu är många av de tunga märkesbutikerna inte ens öppna.

Majoriteten av de svarande i enkäten, både handlare och konsumenter, tror inte att det vänder förrän i september. Då är turistsäsongen över. Och den enda prognos man kan ge nu är att det råder stor osäkerhet om när läget blir »normalt«.

Frågan är också vad som menas med att »det vänder« och blir »normalt«.  Hälften av de svarande konsumenterna räknar med sämre ekonomi resten av 2020. Bara två av tio tror att det är »mycket sannolikt« att de återgår till sina tidigare konsumtionsvanor. Lika många tror att de sannolikt inte gör det.

35 procent  tror att de ökar sitt sparande och bara 10 procent att de minskar sitt sparande.

– Det är så i orostider, man håller i pengarna.

LÄS OCKSÅ: Litet virus hotar stora magnater

Klädkedjan MQ lämnade nyligen in en konkursansökan.

De handlare som klarar sig något bättre är heminredning, byggvaror, viss hemelektronik (till hemmakontoret) och trädgårdsvaror. Vi har mer tid hemma i karantän. Vi vänder oss inåt, bygger på vårt hem, vår borg, det konkreta och trygga.

Enligt HUI, som gjort en historisk genomgång och jämfört med tidigare kriser, är det framför allt två saker som avgör handelsföretagens möjlighet att överleva. Ingen av dem kan handlarna själva påverka. Det är antalet varsel på arbetsmarknaden, och i förlängningen arbetslöshet, och hur stora och träffsäkra statens stimulanspaket för sektorn blir.

Handeln genomgår sedan många år en transformation där e-handel successivt ersätter fysiska butiker, vilka alltmer förvandlas till en kombination av marknadsföringsfönster och provrum. Att e-handelns tillväxt påskyndas av coronakrisen råder det inga tvivel om, menar Karin Johansson.

En annan trend är hållbarhet.

Karin Johansson är osäker på hur innovationerna kommer att förändra branschen. On-demand-tillverkning av skor eller kläder om man skickar in sina mått. Eller kanske köper man en ritning på en leksak, lägger in mått och personliga preferenser och skriver ut hela produkten på 3D-printer hemma eller på utlämningsställen i valfritt material?

– Det finns många skoaffärer där du kan designa dina egna skor, som Allbirds i USA. Jag hörde om någon som skrev ut en chokladkaka, berättar hon och skrattar lite.

– Det är klart att sådant kommer, men det finns ett behov av att klämma och känna.

Shoppingen som social upplevelse är sedan länge en trend som köpcentrum tagit till sig. Upplevelser som gocart, bio och bowling, restauranger, nagelsalonger och kombinationsbutiker som bokhandel/kaféer är vanligt. Klädklubbar med prenumeration på ett antal märkesplagg i månaden är ett annat exempel.

Kanske drivs modebutiker att ta ett långsiktigare ansvar för plaggen, inklusive ändringar och lagningar?

Kanske bläddrar man bara bland omslag, titlar och recensioner i bokhandeln och trycker ut eller laddar ner själva boken när man köper?

Innovation lär vara en nödvändighet för handlare i framtiden. Lika sannolikt lär det inte vara tillräckligt på en fortsatt utsatt marknad.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera