Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Poesi på hög volym

Nerifrån och upp. Perspektiven är många i Yahya Hassans nya diktsamling.

Den här recensionen skrevs innan beskedet om Yahya Hassans död. Läs mer här!

Den danskpalestinska poeten Yahya Hassan är tillbaka med en urladdning dikter som skriker i textform – konstant i versaler – om ett liv i kläm mellan en religiös muslimsk och en intellektuell dansk värld.

Hans nya bok, som nu kommer på svenska under den enkla titeln »2«, är en på samma gång självkritisk och samhällskritisk samling dikter som både liknar och skiljer sig från den uppmärksammade och kritikerrosade debuten för sju år sedan.

Yahya Hassan var endast 18 år gammal då hans självbetitlade första diktsamling kom ut, och väckte ont blod för sina brutala slängar mot såväl islam som danskhet. Sedan dess har Hassan både levt ett upphöjt liv i kulturetablissemanget, ställt upp i ett politiskt val och hotats, slagits och utretts för flera olika brott. 2016 dömdes han till fängelse och senare till psykiatrisk vård.

Av dessa erfarenheter syns en hel del i de nya dikterna. Läsaren tycks följa en oborstad urtalang som lyfts upp från ett av de liv som nedlåtande brukar kallas ingenting till den stora världen. Det är inte bara invandrarbarnets blick på dansk chauvinism, utan i än högre grad den underifrånkommandes fräscha blick på medelklassen, den nyes blick på spelet, barnets blick på kejsarens utstyrsel.

Ilskan och storslagenheten i hans framåtriktade spådomar och liknelser för emellanåt tankarna till den ryske futuristpoeten Vladimir Majakovskij. En poet som bryter en tradition, spottar på den och utropar något annat, »Medan jag förde mitt århundrade bakom ljuset«, men med sig själv i vågskålen. Men texterna är också fulla av känslomässigt expressiva eruptioner, som snarare påminner om 1980-talets danske generationspoet Michael Strunge. Hassans storhet förklaras just av den här självupplevda erfarenheten som han lyckas översätta lyriskt, ingen akademisk medvetenhet har lagt sig i abstraktion över boksidorna. Han talar direkt till läsaren. Det i kombination, säkert, med det upprörande innehållet har resulterat i omåttligt stora försäljningssiffror för en diktsamling.

Men »2« är som starkast när den har sin udd riktad mot samhället och dess olika skikt, som i samlingens första del »Husblatte« och den sista »Psykosblatte«.

De dikter där Hassan närmast terapeutiskt bearbetar sina erfarenheter från rättsväsende och fängelse/psykiatri känns episodiskt refererande på ett vis som tappar i poetisk glöd och exakthet. Sensibiliteten försvinner i liknelser som emellanåt påminner om gangsterrap. Måhända har det ingen betydelse för en poet som kallar sig »fortfarande statslös palestinier med danskt pass« i författarbeskrivningen och i diktform beskriver sig som ”Den omkringvandrande skottavlan/som skjuter tillbaka".

Nina van den Brink

Yahya Hassans »Y2« är utgiven på Norstedts, i översättning av Johanne Lykke Holm och Khashayar Naderehvandi.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera